Hoppa till innehållet

Fakta om Arjeplogs kommun

Arjeplogs kommun är en kommun i Norrbottens län i landskapet Lappland. Centralort är Arjeplog.

Från Wikipedia-artikeln Arjeplogs kommun, CC BY-SA 4.0.

Befolkningen, orterna, bostäderna och arbetet, och nyckeltal jämfört med Norrbotten och hela Sverige. Placeringen gäller bland Sveriges 290 kommuner, där plats 1 har högst värde.

Invånare 2024

2 599

−308 sedan 2014

Landareal

12 635 km²

0,2 invånare per km²

Hushåll 2025

1 385

1,85 personer per hushåll

Personbilar i trafik 2025

1 719

661 per 1 000 invånare

Åldrar 2024

Födda, döda och flyttningar

20202021202220232024
Födda2216211416
Döda4039394739
Inflyttade74126709796
Utflyttade13511811412896
Invandrade1819261823
Utvandrade694610
Folkökning−67−11−40−58−10

Orterna

Villapriserna 2025

Medelpris för ett småhus
1,43 mkr
Riket: 3,91 mkr
Sålda småhus
14
Sedan 2016
+74 %

Köpta permanenta småhus enligt lagfarterna. Källa: SCB.

Bostäderna 2025

Äganderätt60 %
Hyresrätt38 %
Bostadsrätt2 %
Småhus67 %
Flerbostadshus22 %
Specialbostäder8 %
Övriga hus3 %

Vad invånarna arbetar med 2024

De största branscherna bland de sysselsatta som bor i kommunen.

Enheter för vård och omsorg, socialtjänst231
Juridik, ekonomi, vetenskap och teknik217
Byggindustri204
Civila myndigheter och försvaret124
Fastighetsbolag och fastighetsförvaltare110
Handel104
Utbildningsväsendet103
Jordbruk, skogsbruk och fiske89

Jämfört med länet och riket

Befolkning

  • Invånare totalt, antal

    2025 · Länet 248 927 · Riket 10 605 529 · Plats 287 av 290

    2 570

  • Befolkningsförändring sedan föregående år, antal

    2025 · Länet 307 · Riket 17 819 · Plats 143 av 290

    −29

  • Invånare 0-19 år, andel (%)

    2025 · Länet 20,1 % · Riket 22,4 % · Plats 284 av 290

    17,1 %

  • Invånare 65+, andel (%)

    2025 · Länet 25,3 % · Riket 21,1 % · Plats 25 av 290

    31,6 %

  • Invånare 25-64 år med eftergymnasial utbildning, andel (%)

    2025 · Länet 40,4 % · Riket 48,5 % · Plats 220 av 290

    30,5 %

Arbete och ekonomi

  • Skattesats till kommun (%)

    2026 · Riket 20,7 % · Plats 6 av 290

    23,5 %

  • Öppet arbetslösa av befolkningen, 18-65 år, andel (%)

    2025 · Länet 2,0 % · Riket 3,1 % · Plats 257 av 290

    1,9 %

  • Sammanräknad förvärvsinkomst i åldern 20-64 år (median), kr

    2024 · Länet 421 700 kr · Riket 401 400 kr · Plats 123 av 290

    391 300 kr

Skola och barn

  • Barn per barngrupp i förskola, lägeskommun, antal

    2025 · Riket 15,3 · Plats 266 av 275

    11,7

  • Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun, andel (%)

    2026 · Riket 83,6 % · Plats 216 av 290

    77,8 %

  • Elever i åk 9, meritvärde, hemkommun, genomsnitt (17 ämnen)

    2026 · Riket 230 · Plats 100 av 290

    222

  • Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, andel (%)

    2025 · Riket 74,8 % · Plats 21 av 290

    82,6 %

Omsorg

  • Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till första erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende, medelvärde

    2025 · Plats 144 av 180

    30,7

  • Personalkontinuitet, hemtjänsttagare som möter fler än 20 personal under 14 dagar, andel (%) (- 2024)

    2024 · Plats 203 av 211

    0 %

Boende

  • Färdigställda bostäder, nybyggnad, antal/1000 inv

    2025 · Länet 7,8 · Riket 3,0 · Plats 274 av 290

    0

Demokrati

  • Valdeltagande i senaste kommunalvalet, andel (%)

    2025 · Länet 81 % · Riket 80 % · Plats 239 av 287

    78 %

Skolor

Förskoleklass (1)

Grundskola (1)

Anpassad grundskola (1)

Gymnasieskola (1)

Fritidshem (1)

Komvux (2)

Källa: Skolverkets skolenhetsregister.

Upphandlingar

Arjeplogs kommun som köpare (2)

Avtal för 9,4 Mkr de senaste tre åren

Källa: tilldelade kontrakt i EU:s upphandlingsdatabas TED. Bara upphandlingar över EU:s tröskelvärden finns med. Värdet gäller hela avtalet, även när flera bolag delar det.

Mer om Arjeplogs kommun

Administrativ historik

När 1862 års kommunreform genomfördes i Lappland 1874 bildades Arjeplogs landskommun i Arjeplogs socken.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen. Vid kommunreformen 1971 bildades Arjeplogs kommun av Arjeplogs landskommun.

Kommunen ingick från bildandet till 28 januari 2002 i Piteå domsaga och ingår sen dess i Luleå domkrets.

Kommunen ingår sedan 2010 i Förvaltningsområdet för samiska, kommunnamnet på samiska är Árjepluovve kommuvnna .

Geografi

Kommunen har gränser i norr mot Jokkmokk, i öster mot Arvidsjaur och i söder mot Sorsele och gränser också i väster mot de norska kommunerna Fauske, Saltdal och Rana.

Arjeplogs kommun är till ytan landets fjärde största kommun, lite större än landskapet Skåne. Endast Kiruna kommun, Gällivare kommun och Jokkmokks kommun är större.

Topografi och hydrografi

Tätorten Arjeplog omges av såväl vatten som berg. I kommunens centrala delar finns Öberget, med utsikt över samhället, samt Renberget och Akkelis, som har toppstugor med vidsträckt utsikt. Sulitelmamassivet i kommunens nordvästra hörn inhyser såväl Sveriges största glaciär Sállajiegŋa och den högsta punkten i Arjeplogs kommun, Melkertoppen på ca 1860 meter över havet.

I Arjeplogs kommun finns 8 727 sjöar och vattendrag, vilket gör kommunen till Sveriges vattenrikaste kommun. Bland vattendragen finns de tre älvarna Pite älv, Skellefte älv och Laisälven. Av dessa är det endast Skellefte älv som är reglerad. Sveriges djupaste insjö, Hornavan, finns med i Skellefteälvens sjösystem. En intressant sjö med rikt fågelliv är Tjålmejaure. Allt vatten i Arjeplogs sjösystem är drickbart.

Växt- och djurliv

Floran i Arjeplogs kommun består till största delen av fjällflora. Det finns ett antal fridlysta växter inom kommunen.

Naturskydd

År 2021 fanns 25 naturreservat i kommunen varav reservaten Hornavan-Sädvajaure fjällurskog och Laisdalens fjällurskog var länets största. Dessutom fanns nationalparken Pieljekaise, som inkluderar berget med samma namn och når 1138 meter över havet.

Galtispuoda, med sina 800,2 meter över havet, är förutom naturreservat också en populär skidanläggning. Vid klart väder kan man se de fyra grannkommunerna Sorsele kommun, Jokkmokks kommun, Arvidsjaurs kommun och Saltdal kommun i Norge.

Administrativ indelning

För befolkningsrapportering består kommunen av ett enda område, före 2016 Arjeplogs församling och från 1 januari 2016 av distriktet Arjeplog

Styre

Arjeplogs kommun styrdes efter valet 2014 av Socialdemokraterna vilka styrde i minoritet. Efter valet 2018 gick Socialdemokraterna framåt och fick ytterligare ett mandat i kommunfullmäktige utöver de mandat partiet haft under föregående mandatperiod. Efter att ha tillfrågat samtliga andra partier i kommunfullmäktige, men fått nekande svar, fortsatte partiet att styra i minoritet. Mandatperioden 2022–2026 styr Socialdemokraterna tillsammans med Liberalerna.

= Mandatfördelning 1970–2022 =

Största parti har i de flesta val varit Socialdemokraterna, som blev största parti i valen 1970–1994 samt valen 2006–2022. Socialdemokraterna hade även egen majoritet i valet 2010. Vänsterpartiet blev det största partiet i valen 1998 och 2002. Kommunens näst största parti har huvudsakligen växlat mellan Vänsterpartiet och Centerpartiet. Vänsterpartiet var det näst största partiet i valen 1970–1979, 2006 samt 2014–2018. Centerpartiet blev kommunens näst största parti i valen 1982–1994 samt 2010. Socialdemokraterna blev det näst största partiet i valen 1998 och 2002.

Flera riksdagspartier har saknat representation i Arjeplogs kommunfullmäktige under långa perioder. Moderaterna fanns representerade från valet 1970 till och med valet 1991. Kristdemokraterna fanns representerade i fullmäktige från valet 1970 till och med valet 1998, förutom vid valet 1976 då partiet tillfälligt åkte ut ur fullmäktige. Miljöpartiet har saknat representation i kommunfullmäktige förutom vid valen 2006 och 2010 då de vann ett mandat. Partiet åkte ut ur fullmäktige vid valet 2014. Sverigedemokraterna fick ett mandat i kommunfullmäktige 2014, men detta mandat blev obesatt. Ett lokalt parti, Arjeplogs Fria Demokrater, fanns representerade i kommunfullmäktige från 1976 och åkte ut vid valet 2006. Arbetarpartiet kommunisterna fanns representerade under mandatperioden 1979–1982. Sedan valet 2022 finns det lokala partiet Folkinitiativet Arjeplog representerat i fullmäktige.

Fram till 2006 hade orterna Laisvall, Slagnäs och Mellanström egna valdistrikt. I samband med valet 2006 skedde dock en sammanslagning av samtliga valdistrikt i Arjeplogs kommun.

= Kommunstyrelse =

Totalt har kommunstyrelsen nio ledamöter, varav tre tillhör Socialdemokraterna, två tillhör Liberalerna respektive Folkinitiativet Arjeplog medan Vänsterpartiet och Centerpartiet har en ledamot vardera. Under kommunstyrelsen finns tre utskott: allmänna utskottet, sociala utskottet och barn- och utbildningsutskottet.

= Lista över kommunstyrelsens ordförande =

Sigvard Sundström, Socialdemokraterna, 1971–1976 Hans Holmgren, Centerpartiet, 1977–1979 Jack Backlund, Socialdemokraterna, 1980–1985 Per Dahlberg, Socialdemokraterna, 1986–1991 Per Gunnar Sundström, Centerpartiet, 1992–1998 Albert Lestander, Vänsterpartiet, 1999–2002 Bengt-Urban Fransson, Socialdemokraterna, 2002–31 juli 2009 Britta Flinkfeldt, Socialdemokraterna, 1 augusti 2009–15 september 2020 Isak Utsi, Socialdemokraterna, 16 september 2020–

Vänorter

Arjeplogs kommun hade två vänorter Umba i Ryssland och Salla i Finland. I samband med Rysslands invasion av Ukraina 2022 konstaterade dock kommunalrådet Isak Utsi att samarbetet med Umba "varit vilande sedan många år, det finns ingen tanke att återuppta det”.

Näringsliv

Näringslivet i kommunen har förändrats kraftigt över tid. Under koloniseringen på 1700- och 1800-talen spelade jordbruket en viktig roll, men har senare in i det närmaste försvunnit. Skogsbruket, liksom rennäringen, finns dock fortfarande kvar om än i mindre omfattning. Gruvindustrin, som tidigare varit en viktig del av det lokala näringslivet, försvann när Laisvallgruvan stängdes i oktober 2001. Under början av 2000-talet och fra…

Från Wikipedia-artikeln Arjeplogs kommun, CC BY-SA 4.0.

Skyddad natur i Arjeplogs kommun

  • Udtja

    Naturreservat, 146 491 hektar

    Visa på kartan
  • Långsjön-Gåbrek fjällurskog

    Naturreservat, 145 059 hektar

    Visa på kartan
  • Hornavan-Sädvajaure fjällurskog

    Naturreservat, 80 770 hektar

    Längst fjällkedjans gräns mot skogslandet ligger ett i Europa unikt område med opåverkade skogsekosystem. Hornavan-Sädvajaure fjällurskog ingår som en länk i den kedja av naturreservat som ligger längst fjällranden. Hornavan-Sädvajaure är ett mycket stort område i fjällkanten me…

    Visa på kartan
  • Laisdalens fjällurskog

    Naturreservat, 79 320 hektar

    Visa på kartan
  • Tjålmejaure

    Djur- och växtskyddsområde, 48 506 hektar

    Visa på kartan
  • Pieljekaise

    Nationalpark, 15 485 hektar

    Visa på kartan
  • Arvesjåkkå

    Naturreservat, 14 881 hektar

    Naturreservatet Arvesjåkkå är en flack, barrskogsbevuxen dalgång bland lågfjällen i Arjeplog. Naturreservatet har fått sitt namn av den strömmande Arvesjåkkå som rinner genom området och vidare ut i Piteälven. Hit kommer gärna sportfiskare för att testa lyckan. Framför allt är …

    Visa på kartan
  • Akkelis fjällurskog

    Naturreservat, 10 174 hektar

    Akkelis fjällurskog utgörs av ett bergsområde beläget mellan sjöarna Aisjaur och Hornavan, där fjället Akkelis högsta topp når 784 m ö h. Området avsattes som domänreservat 1987. Inga vägar skär in i reservatet. I de högre belägna delarna av området domineras vegetationen av r…

    Visa på kartan
  • Tjadnesvare

    Naturreservat, 6 815 hektar

    Tjadnesvare är ett stort vildmarksområde som sträcker sig från sjön Allejaure i nordväst till berget Norr-Döttren i sydost. De östra och södra delarna utgör granurskogsklädda berg medan de västra och norra delarna till stor del består av vidsträckta myrar. I öster sträcker sig …

    Visa på kartan
  • Nimtek

    Naturreservat, 4 577 hektar

    Visa på kartan
  • Stårbatjvare

    Naturreservat, 2 645 hektar

    Stårbatjvare är ett drygt 2600 hektar stort urskogsområde cirka 2 mil sydost om Arjeplog. Området består av tre lågfjäll, av vilka två når över skogsgränsen, med dalar emellan där urskogar, sjöar och våtmarker breder ut sig. Högst är Jilliebe Storbatjevárrie vars båda toppar är …

    Visa på kartan
  • Máhkkavárrie

    Naturreservat, 1 669 hektar

    Se kopplad fil

    Visa på kartan

Källa: Naturvårdsverkets naturvårdsregister.

Källor: SCB och Kolada, RKA (Rådet för främjande av kommunala analyser). Nyckeltalens titlar är Koladas egna. Siffrorna uppdateras varje vecka.