Hoppa till innehållet

Fakta om Arvika kommun

Arvika kommun är en kommun i Värmlands län. Centralort är Arvika.

Från Wikipedia-artikeln Arvika kommun, CC BY-SA 4.0.

Befolkningen, orterna, bostäderna och arbetet, och nyckeltal jämfört med Värmland och hela Sverige. Placeringen gäller bland Sveriges 290 kommuner, där plats 1 har högst värde.

Invånare 2024

25 547

−224 sedan 2014

Landareal

1 659 km²

15,4 invånare per km²

Hushåll 2025

12 965

1,96 personer per hushåll

Personbilar i trafik 2025

15 514

607 per 1 000 invånare

Åldrar 2024

Födda, döda och flyttningar

20202021202220232024
Födda243214229165182
Döda334314334336321
Inflyttade7611 016980861904
Utflyttade841999907844895
Invandrade134132156165207
Utvandrade7810161100117
Folkökning−113−78−22−150−135

Orterna

Villapriserna 2025

Medelpris för ett småhus
1,99 mkr
Riket: 3,91 mkr
Sålda småhus
174
Sedan 2016
+52 %

Köpta permanenta småhus enligt lagfarterna. Källa: SCB.

Bostäderna 2025

Äganderätt53 %
Hyresrätt38 %
Bostadsrätt9 %
Småhus55 %
Flerbostadshus40 %
Övriga hus3 %
Specialbostäder3 %

Vad invånarna arbetar med 2024

De största branscherna bland de sysselsatta som bor i kommunen.

Tillverkningsindustri2 354
Enheter för vård och omsorg, socialtjänst2 199
Utbildningsväsendet1 212
Handel1 015
Byggindustri834
Juridik, ekonomi, vetenskap och teknik804
Civila myndigheter och försvaret600
Enheter för kultur, nöje och fritid552

Jämfört med länet och riket

Befolkning

  • Invånare totalt, antal

    2025 · Länet 283 037 · Riket 10 605 529 · Plats 104 av 290

    25 408

  • Befolkningsförändring sedan föregående år, antal

    2025 · Länet −347 · Riket 17 819 · Plats 244 av 290

    −139

  • Invånare 0-19 år, andel (%)

    2025 · Länet 21,0 % · Riket 22,4 % · Plats 200 av 290

    20,8 %

  • Invånare 65+, andel (%)

    2025 · Länet 25,3 % · Riket 21,1 % · Plats 99 av 290

    27,7 %

  • Invånare 25-64 år med eftergymnasial utbildning, andel (%)

    2025 · Länet 41,6 % · Riket 48,5 % · Plats 150 av 290

    35,3 %

Arbete och ekonomi

  • Skattesats till kommun (%)

    2026 · Riket 20,7 % · Plats 166 av 290

    21,8 %

  • Öppet arbetslösa av befolkningen, 18-65 år, andel (%)

    2025 · Länet 2,6 % · Riket 3,1 % · Plats 179 av 290

    2,4 %

  • Sammanräknad förvärvsinkomst i åldern 20-64 år (median), kr

    2024 · Länet 387 000 kr · Riket 401 400 kr · Plats 133 av 290

    389 800 kr

Skola och barn

  • Barn per barngrupp i förskola, lägeskommun, antal

    2025 · Riket 15,3 · Plats 168 av 275

    14,7

  • Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun, andel (%)

    2026 · Riket 83,6 % · Plats 207 av 290

    78,5 %

  • Elever i åk 9, meritvärde, hemkommun, genomsnitt (17 ämnen)

    2026 · Riket 230 · Plats 221 av 290

    208

  • Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, andel (%)

    2025 · Riket 74,8 % · Plats 46 av 290

    79,7 %

Omsorg

  • Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till första erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende, medelvärde

    2024 · Plats 16 av 200

    114

  • Personalkontinuitet, hemtjänsttagare som möter fler än 20 personal under 14 dagar, andel (%) (- 2024)

    2024 · Plats 82 av 211

    26,6 %

Boende

  • Färdigställda bostäder, nybyggnad, antal/1000 inv

    2025 · Länet 4,0 · Riket 3,0 · Plats 215 av 290

    0,4

Demokrati

  • Valdeltagande i senaste kommunalvalet, andel (%)

    2025 · Länet 82 % · Riket 80 % · Plats 149 av 287

    81 %

Skolor

Förskoleklass (11)

Grundskola (15)

Anpassad grundskola (3)

Gymnasieskola (3)

Anpassad gymnasieskola (1)

Fritidshem (12)

Komvux (2)

  • Kommunal vuxenutbildning, Svenska för invandrareKommunal · Strandvägen 2, ANC, Arvika
  • Komvux, grundläggande- gymnasial- och anpassad utbildningKommunal · Strandvägen 2, Arvika

Källa: Skolverkets skolenhetsregister.

Anläggningar med utsläpp

Arvika Gjuteri AB

ARVIKA GJUTERI AB, Stål och metall

Utsläpp 2025
ÄmneTill luft
Bly15,3 kg
Etylbensen337 kg
Xylener2 ton
Zink276 kg

Tillsyn: Arvika kommun. Miljöledning: ISO 14001:2015. Mer hos Naturvårdsverket

Lyckeverket

Arvika Energi och Miljö AB, 40.51 Förbränning

Utsläpp 2025
ÄmneTill luft
Kväveoxider17 ton

Tillsyn: Arvika kommun. Mer hos Naturvårdsverket

Trioworld Lundin AB

Trioworld Lundin AB, Förbrukning av organiska lösningsmedel

Utsläpp 2025
ÄmneTill luft
Flyktiga organiska ämnen35 ton

Tillsyn: Arvika kommun. Miljöledning: ISO 14001:2015. Mer hos Naturvårdsverket

Bengt Lundin AB

Trioworld Lundin AB, Förbrukning av organiska lösningsmedel

Utsläpp 2020
ÄmneTill luft
Flyktiga organiska ämnen156 ton

Tillsyn: Arvika kommun. Miljöledning: ISO 14001:2015.

Ur verksamheternas miljörapporter i Naturvårdsverkets register Utsläpp i siffror. Siffrorna går inte att använda för att jämföra företagens miljöarbete, eftersom verksamheterna har olika förutsättningar.

Upphandlingar

Källa: tilldelade kontrakt i EU:s upphandlingsdatabas TED. Bara upphandlingar över EU:s tröskelvärden finns med. Värdet gäller hela avtalet, även när flera bolag delar det.

Mer om Arvika kommun

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Arvika, Bogen, Brunskog, Glava, Gunnarskog, Högerud, Mangskog, Ny, Stavnäs och Älgå. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn samt köpingskommunen Arvika köping, vilken 1911 ombildades till Arvika stad.

Haga municipalsamhälle fanns i Arvika landskommun från 29 augusti 1913 till 1921 då det med andra delar av landskommunen överfördes till Arvika stad. 1944 inkorporerades återstående delen av Arvika landskommun med staden.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Brunskog (av de tidigare kommunerna Boda, Brunskog och Mangskog), Gunnarskog (av Bogen och Gunnarskog), Stavnäs (av Högerud, Stavnäs och Värmskog) samt Älgå (av Ny och Älgå). Glava landskommun samt Arvika stad förblev oförändrade.

Arvika kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Arvika stad och storkommunerna Glava, Gunnarskog, Älgå samt huvuddelen av storkommunerna Brunskog och Stavnäs.

Kommunen ingick från bildandet till 7 februari 2005 i Arvika domsaga och ingår sen dess i Värmlands domsaga.

Geografi

Kommunen gränsar till Torsby, Sunne, Kil, Grums, Säffle, Årjäng och Eda kommuner i Sverige, samt Kongsvinger i Norge.

Topografi och hydrografi

En mångfald av små och flera större långsträckta sprickdalar ger landskapet i kommunen dess karaktär. Mellan sprickdalarna finns massiv eller bergsribbor som når 200 till 300 meter över havet, vilka följer gnejsens strykningsriktning. Norr om Mangskog finns kommunen högsta punkt, Högfjällshöjden, som når 383 meter över havet. Totalt utgörs 85 procent av kommunens yta av skog. Kring sjöar och i dalbottnar är landskapet ljusare med lövträd, strandängar och bebyggelse. Där finns också odlingar med exempelvis korn, grönfoder och vall.

Arvika är Värmlands sjörikaste område. I kommunen finns omkring 365 sjöar, varav den största är Glafsfjorden som är 93,82 kvadratkilometer. Andra större sjöar är Stora Gla, Gunnarn och Värmeln. Bland vattendrag återfinns Tobyälven i östra delen av kommunen och Glasälven i södra.

Naturskydd

År 2022 fanns 11 naturreservat i kommunen. Bergs klätt är även skyddat som Natura 2000-område. Andra naturreservat som är klassade som Natura 2000-områden är Glaskogen, Stömne, Öjenäsbäcken, Örvattnet samt Byamossarna. Byamossarnas beskyddare är Prins Carl Philip och Prinsessan Sofia).

Öjenäsbäcken var det första reservatet i Värmland som bildades i syfte "att bevara hotade arter i vatten". I naturreservatet Rackstadskogen växer de rödlistade arterna brödtaggsvamp, grangråticka, porslinsblå spindling, gul taggsvamp. Där återfinns också den rödlistade fågeln tretåig hackspett.

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i nio församlingar – Arvika Västra, Arvika Östra, Brunskog, Glava, Gunnarskog, Mangskog, Ny, Stavnäs-Högerud och Älgå.

Från 2016 indelas kommunen istället i 11 distrikt – Arvika landsdistrikt, Arvika stadsdistrikt, Bogen, Brunskog, Glava, Gunnarskog, Högerud, Mangskog, Ny, Stavnäs och Älgå.

Styre

I Arvika kommun har Socialdemokraterna dominerat och styrt nästan hela tiden, utom mandatperioden 1976-1979 då det var en borgerlig koalition som styrde med Karl-Uno Richardson (C) som kommunalråd.

Efter valet 2022 styr en majoritetskoalition bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Med Peter Söderström (S) som kommunalråd.

= Kommunstyrelse =

Kommunstyrelsen utgörs av 15 ordinarie ledamöter. Dessutom utgör Kommunstyrelsen även Arbetslöshetsnämnd, Trafiknämnd och Räddningsnämnd. Dess ordförande och vice ordförande utgör kommunens Krisledningsnämnd. Under Kommunstyrelsen finns tre utskott: kommunledningsutskottet, utskottet för lärande och stöd samt utskottet för vård och omsorg.

= Lista över kommunstyrelsens ordförande =

Kommunstyrelsens ordförande är även kommunens kommunalråd. Nedan presenteras kommunstyrelsens ordförande genom tiderna:

Arne Persson, Socialdemokraterna, 1971–1976 Karl-Uno Richardson, Centerpartiet, 1977–1978 Arne Persson, Socialdemokraterna, 1980–1984 Gunnar Nyberg, Socialdemokraterna, 1985–1994 Claes Pettersson, Socialdemokraterna, 1995–2014 Peter Söderström, Socialdemokraterna, 2014–

Internationella relationer

Arvika kommun är med i den nordiska samarbetsregionen ARKO, vilken inkluderar 11 svensk-norska kommuner. Syftet med samarbetet beskrivs som "att skapa och förmedla kontakter samt driva gemensamma projekt". Utöver detta har kommunen vänortsavtal med tre orter – Kongsvinger i Norge, Skive i Danmark och Ylöjärvi, Finland. Syftet med samarbetet beskrivs som "att utbyta erfarenheter och bidra till utvecklingen i kommunerna inom olika områden". Därtill kommer ett antal tidsbegränsade internationella samarbeten, företrädesvis inom områdena utbildning, teknik, näringsliv och det sociala området.

Näringsliv

På 1600-talet inleddes en järnbruksepok som kom att vara under 200 år. En förutsättning för detta var områdets naturtillgångar i form av skog och sjöar. Från västra Bergslagen fraktades tackjärn över Vänern och vidare genom sjösystemen till små bruk där tackjärnen kunde smidas till sstångjärn.År 1837 tillkom en sluss i Säffle som förband Glafsfjorden med Vänern, vilket underlättade transporterna. Senare ersattes järnbruket med skogsindustrin och sjöarna användes då istället för flottning. Eftersom tog skogsbolag över allt mer av skogen och ägde senare omkring 40 procent, således kom allt mer skogsråvara att gå till industrierna vid Vänern. Det som blev kvar var mindre sågar och en sulfitfabrik. Fram till 1930-talet var sjöfrakten viktig, men Nordvästra stambanan som knöt an till Kristiania i Oslo och Stockholm var starkt bidragande till att industrier grundades i Arvika. Exempel på sådana fabriker som grundades i början av 1900-talet Arvikaverken, en tobaksfabrik, ett spinneri samt mekaniska verkstäder. Näringslivet har dock genomgått en radikal förändring sedan 1950-talet. Jordbruken minskade med 80 procent under åren 1951 till 1981, skogsbruket har mekaniserats och industrier har tillkommit medan andra lagts ner. I början av 2020-talet är de största arbetsgivarna Volvo Construction Equipment AB som tillverkar hjullastar…

Från Wikipedia-artikeln Arvika kommun, CC BY-SA 4.0.

Skyddad natur i Arvika kommun

  • Byamossarna

    Naturreservat, 1 031 hektar

    Byamossarna är ett myrskyddsplaneobjekt, och beslutades ingå i Natura 2000 2002-01-16. En del omgivande skog har höga naturvärden och ingår i förslaget. Byamossarna är klassat som riksintresse för naturvården. Byamossarna är geologiskt intressant pga en stor och mångformig mos…

    Visa på kartan
  • Krokstadön

    Naturreservat, 929 hektar

    Skogens höga andelar löv är centralt i skyddsmotivet. På Krokstadön, Ängsön, Adelsön och Granön (!) är stora delar av skogen lövdominerad. De östra strandskogarna karaktäriseras mer av lövrik barrnaturskog eller lövrika ungskogar. Partier med rikare mark finns på flera ställen …

    Visa på kartan
  • Bergs Klätt

    Naturreservat, 268 hektar

    Visa på kartan
  • Öjenäsbäcken

    Naturreservat, 251 hektar

    Visa på kartan
  • Slorudsälvens naturreservat

    Naturreservat, 238 hektar

    Slorudsälvens naturreservat omfattar delar av vattendragen som rinner från sjöarna Mangen och Södra Baksjön i norr till Värmeln i söder. När vattnet lämnar Mangen&n…

    Visa på kartan
  • Kloften

    Naturreservat, 171 hektar

    Naturreservatet Kloften ligger i Eda kommun i västra Värmland. Området ligger i en trakt där det finns en hög koncentration av naturvärden, vilket avspeglas i att det finns flera befintliga naturreservat, reservat under bildande, biotopskydd, naturvårdsavtal, nyckelbiotoper samt…

    Visa på kartan
  • Gårdsviksfjället

    Naturreservat, 158 hektar

    Visa på kartan
  • Perserud

    Naturreservat, 106 hektar

    Visa på kartan
  • Rackstadskogen

    Naturreservat, 28 hektar

    Rackstadskogen ligger öster om sjön Racken i Arvika kommun. Området är 28,3 hektar stort och består av en sydvästlig sluttning med inslag av branter och lodytor. Terrängen är bitvis blockig och det förekommer inslag av hällmarker. I de lägre delarna finns granskog av lågörttyp m…

    Visa på kartan
  • Örvattnet

    Naturreservat

    Visa på kartan
  • Glaskogen

    Naturreservat

    Visa på kartan
  • Stömne

    Naturreservat

    Visa på kartan

Källa: Naturvårdsverkets naturvårdsregister.

Källor: SCB och Kolada, RKA (Rådet för främjande av kommunala analyser). Nyckeltalens titlar är Koladas egna. Siffrorna uppdateras varje vecka.