Fakta om Askersunds kommun

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Askersund, Hammar, Lerbäck och Snavlunda. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Askersunds stad, bildad 1643 genom utbrytning ur Askersunds socken, och stadskommun från 1863 var även den en del i kommunens område.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunen Lerbäck (av de tidigare kommunerna Lerbäck och Snavlunda) samtidigt som Askersunds landskommun uppgick i Askersunds stad medan Hammars landskommun förblev oförändrad.

Askersund kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Askersunds stad och storkommunerna Hammar och Lerbäck.

Kommunen ingick från bildandet till 1 juni 2001 i Hallsbergs domsaga och ingår sen dess i Örebro domsaga.

Geografi

Kommunen ligger i huvudsak i Närke, men sträcker sig även strax söder om Zinkgruvan en liten bit in i Östergötland.

Topografi och hydrografi

Askersund består till 75 procent av skog. I väster inkluderar kommunen delar av den storblockiga Tiveden och den östra delen inkluderar en del av Tylöskogen. Skogsbygden kännetecknas av en höglänt, sjörik sprickdalsterräng vars platåer når 200–220 meter över havet. Gnejs och granit utgör huvudsakligen berggrunden som även har inslag av urkalksten och malmförande hälleflintgnejser så som järn, zink och bly. Kommunens strandens mot Vättern utgörs av skarpa bergskonturer. Söndriga stränder, öar och sund, bildar tillsammans en inlandsskärgård. Som ledlinjer för kommunikationer och bosättning har ett åssystem med tre huvudåsar använts. Nära Snavlunda finns Närkes största isälvsdelta. Öppen odlingsmark finns vid Vätternviken Alsen.

Naturskydd

År 2017 återinvigdes Tivedens nationalpark efter att den utvidgats. Parken beskrivs av Naturvårdsverket som "en av Sydsveriges vildaste skogar" med "kaotiska blockmarker".

År 2022 fanns 35 naturreservat i Askersunds kommun, varav ett flertal var belägna vid eller i Vättern. Däribland Verkanäset och Norra Vätterns skärgård.

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fyra församlingar – Askersunds församling, Hammars församling, Lerbäcks församling och Snavlunda församling.

Från 2016 indelas kommunen istället i fyra distrikt – Askersund, Hammar, Lerbäck och Snavlunda.

År 2015 fanns fortfarande samma församlingar som vid årsskiftet 1999/2000, vilket distriktsindelningen är baserad på.

= Kommunstyrelse =

Kommunstyrelsen i Askersunds kommun utgörs av 11 ordinarie ledamöter. Under Kommunstyrelsen finns Kommunstyrelsens arbetsutskott.

= Lista över kommunstyrelsens ordförande =

Bo Trygg, Socialdemokraterna, 1998–11 september 2009 Per Eriksson, Socialdemokraterna, oktober 2009–31 december 2018 Caroline Dieker, Moderaterna, 1 januari 2019–

Näringsliv

Trots att man i kommunen tillverkade järn redan under medeltiden, vilken hade sina glansdagar under 1600- och 1700-talen, är kommunen svagt industrialiserad. En del bruk kom att ägas av Louis De Geers men något centrum för bergsbruket blev aldrig Askersund. Under 1800-talet började malmtillgångarna sina vilket ledde till att både bruk och gruvor lades ner eftersom. Som en rest från forna glansdagar återstår Skyllbergs Bruks AB, vilka fortsatt med spiktillverkning i Lerbäcks bergslag samt Zinkgruvan Mining AB i Zinkgruvan. Bland andra industrier hittas exempelvis sulfatfabriken Munksjö Aspa Bruk AB. I början av 2020-talet var dock kommunen den största arbetsgivaren.

= Transporter =

Genom kommunen går riksvägarna 49 och 50 från var sin sida om Vättern och genom centralorten norrut. Kommunen genomkorsas även av järnvägen Mjölby–Motala–Hallsberg.

= Befolkningsutveckling =

Kommunen har 11 394 invånare (30 juni 2026), vilket placerar den på 195:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Kulturarv

År 2022 fanns fem byggnadsminnen i kommunen – Igelbäckens masugn, Kullängsstugan, Stjernsunds slott, Trehörnings masugn och Askersunds prästgård. Förutom byggnadsminnen fanns även 11 kulturmiljöer, bland dessa hittas Garpa och Västerby gruvor. De båda fornlämningarna är en del av Vena gruvfält som är av riksintresse för kulturmiljövården. Den 13 april 1768 skedde en av Sveriges största gruvolyckor genom tiderna i Västerby gruva.

Ett markant inslag i kulturlandskapet är områdets slott och herrgårdar, exempelvis finns bruksherrgårdar och bergsmansgårdar i odlingsstråken norrut.