Mer om Bjuvs kommun
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarna: Bjuv, Ekeby, Norra Vram, Södra Vram samt Risekatslösa. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
25 september 1891 inrättades Bjuvs municipalsamhälle som upplöstes när Bjuvs landskommun 1946 ombildades till Bjuvs köping.
Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunen Billesholm (av de tidigare kommunerna Risekatslösa, Södra Vram och en del av Norra Vram). Samtidigt uppgick den återstående delen av Norra Vrams landskommun i Bjuvs köping medan Ekeby landskommun förblev oförändrad.
Bjuvs kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Bjuvs köping. 1974 införlivades Billesholms kommun och Ekeby kommun.
Topografi och hydrografi
I kommunens område kan tre landskapstyper urskiljas. I den nordöstra delen återfinns den bokskogsbevuxna urbergshorsten Söderåsen som når 150–180 meter över havet. I den södra delen finns ett moränbacklandskap med mjuka kullar vilken i norr, under 50-metersnivån, övergår i en flack lersedimentslätt. Från trakten av Höganäs ned genom Bjuv finns nordvästskånes stenkolsförande lager, vilket bildades i träsk och sankmarker för 100–180 miljoner år sedan under rät–lias. Stenkolet ligger ovan ett lager av sandsten, som i sin tur ligger ovanpå eldfast lera. Än äldre sandsten liksom konglomerat bildade av vittringsprodukter under perm–trias, den så kallade Kågerödsformationen, återfinns i kommunens södra del. Begränsade rester från kambrium–silurtiden finns längs Söderåsens förkastningslinje. 60 procent av det öppna, uppodlade landskapet på morän- och sedimentslätten utgörs av spannmålsodling medan omkring 25 procent av åkermarken används för odling av specialgrödor som sockerbetor, oljeväxter och grönsaker. Därtill finns herrgårdslandskap med parker, dammar och alléer vid exempelvis slottet Vrams Gunnarstorp och godsen Boserup och Gedsholm. Moderna industrianläggningar, slagghögar och bebyggelsemiljöer från kolgruveepoken präglar tätorterna.
Naturskydd
Det 234 hektar stora Hallabäckens dalgång löper även över till Svalövs kommun och går längs Hallabäckens dalgång, från Åvarp i nordväst till Stubbaröd i sydost. I reservatet finns en artrik flora som inkluderar 600 olika kärlväxter, däribland den ovanliga skogsveronikan och orkidéerna grönvit nattviol och sankt Pers nycklar.
Hjorthagen Wrams Gunnarstorp är 68 hektar stort och utgörs av en djurhage. Djurhagen omgärdas av en stenmur med anor från 1500-talet. Området har en parkliknande karaktär som en följd av dovhjortarnas långvariga bete.
År 1969 bildades det 45 hektar stora Åvarps naturreservat i syfte att skydda Söderåsens skogbeklädda sydvästsluttning. I reservatet växer ädellövskog där det dominerande trädslaget är högresta bokar. I reservatet finns en intressant kärlväxtflora som inkluderar arter som vitskråp och skogssvingel.
Det fjärde reservatet, Åvarps fälad, är 29 hektar och även klassat som Natura 2000-område. Reservatet utgörs av en enefälad med en artrik flora samt flera sällsynta insekter och svampar. Förutom enefälad och öppna marker finns även blandlövskog i reservatet.
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i Ekeby församling och Bjuvs församling.
Från 2016 indelas kommunen istället i fyra distrikt – Bjuv, Ekeby, Norra Vram och Risekatslösa.
Styre
Efter valet 2018 styrdes kommunen av en minoritetskoalition bestående Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna. Men efter att Sverigedemokraternas budget, med stöd av Moderaterna, röstades igenom hösten 2019 valde Socialdemokraterna att från årsskiftet lämna ordförandeposterna i nämnder och styrelser och gå i opposition. Därefter styrdes kommunen genom en samverkan mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna och den enskilda liberale ledamoten Sven-Ingvar Blixt. Efter valet 2022 fortsatte styret, då i majoritet. I september 2025 lämnade KSO Mikael Henrysson (SD) sitt parti, men fortsatte som politisk vilde.
= Kommunstyrelse =
Kommunstyrelsens ordförande är kommunens enda heltidsarvoderade kommunalråd. Dess andre vice ordförande är kommunens oppositionsråd.
Näringsliv
På 1860-talet kom industrialiseringen i Bjuvs kommun på allvar igång genom uppstartandet av stenkolsbrytningen. Parallellt växte gruvsamhällena Bjuv, Billesholm, Gunnarstorp och Skromberga (Ekeby) fram. Under åren 1860–1930 öppnades sammanlagt ett 30-tal schakt. För tillverkning av eldfast tegel och lervaror utnyttjades tidigt den eldfasta leran. Konkurrenssituationen med importerat kol gjorde från 1930-talet att den ena gruvan efter den andra lades ned. Ett schakt kvarstod dock fram till 1979, vars kol användes vid den egna chamottebränningen. I början av 2020-talet domineras Bjuvs näringsliv av tillverknings- och byggindustrin, vilka stod för 40 procent arbetstillfällena i kommunen. Findus Sverige AB var under många år kommunens största arbetsgivare, 2017 lades dock företagets fabrik i Bjuv ned. Bland återstående arbetsgivare i kommunen märktes Saint-Gobain Isover AB (isoleringsmaterial), Siwertell AB (lastnings- och lossningsutrustning för bulkfartyg), CC Höganäs Byggkeramik AB (kakel och klinker) samt Höganäs Borgestad AB (eldfast tegel). Därtill återfanns ett antal mindre verkstadsföretag, så som tillverkning av rostfritt stål.
= Transporter =
Kommunen genomkorsas av länsväg 110 som ansluter till Europaväg 4 och Europaväg 6/20. I nordväst går länsväg 107 och länsväg 109 ansluter till länsväg 110 i centrala delen av kommunen. Den södra sträckningen av järnvägen Helsingborg–Åstorp ligger vid centralorten.
Som en följd av stenkolsbrytningen fick området järnväg 1875, linjen Helsingborg-Hässleholm med stationer i Bjuv och Gunnarstorp. År 1876 tillkom linjen Landskrona-Åstorp som 1896 införlivades i Västkustbanan med stationer i Ekeby, Billesholm och N Vram. År 1876 tillkom också linjen Malmö-Billesholm. Därtill har det också funnits järnvägsförbindelse mellan Bjuv-Hyllinge och Bjuv-Billesholm. Således blev Billesholms samhälle en järnvägsknutpunkt. År 1960 lades järnvägssträckan Landskrona-Billesholm ned, vilken delvis har omvandlats till bilväg (länsväg 110).
Från Wikipedia-artikeln Bjuvs kommun, CC BY-SA 4.0.