Mer om Bodens kommun
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarna: Överluleå, Edefors och en del av Råneå socken (den del som Gunnarsbyns församling utgjorde från 1962). I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, dock Edefors landskommun bildades först från 1892 som en utbrytning ur Överluleå landskommun.
28 februari 1896 inrättades Bodens municipalsamhälle i Överluleå landskommun. 1919 bildades Bodens stad som en utbrytning av samhället ur kommunen och municipalsamhället upplöstes.
Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen. År 1967 införlivades resterande delar av Överluleå landskommun i staden och området som motsvarade Gunnarsbyns församling ur Råneå landskommun. Bodens kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Bodens stad och Edefors landskommun.
Kommunen ingick från bildandet till 28 januari 2002 i Bodens domsaga och ingår sen dess i Luleå domkrets.
Geografi
Kommunen ligger i den sydöstra delen av Norrbottens län och gränsar i norr till Gällivare kommun, i nordost till Överkalix kommun, i sydost till Luleå kommun, i söder till Älvsbyns kommun samt i väst till Jokkmokks kommun och delas i två delar av Lule älv. Centralort är Boden med 16 969 invånare som är kommunens största tätort där 60,2 procent av kommunens invånare bodde 2017. Totalt bodde samma år 84,1 procent av kommunens befolkning i någon av dess sju tätorter.
Topografi och hydrografi
Området som utgör kommunen har utpräglad bergkullterräng och är rik på sjöar och vidsträckta myrmarker som genomskärs av Luleälvens dalgång. Karelska bergarter utgör berggrunden, Lina- och Edeforsgraniter i norr och Haparandagraniter i söder. Restberg av äldre peneplan varierar i höjd från 200 meter över havet i söder upp till 400 meter över havet i norr och nordväst. På de så kallade kalottbergen framträder gränsen för högsta kustlinjen genom att de har skogbevuxna toppar ovanför och kalspolade bergsluttningar nedanför linjen. Nedanför kan även klapperstensfält och strandvallar påträffas. Från Bodentrakten och österut mot Råneälven finns breda stråk av ändmoräner av kvartärgeologiskt intresse.
En stor andel av kommunens yta utgörs av långsamväxande skog vilket kan härledas till näringsfattig morän i kombination med lång och kall vinter, nordligaste punkten i kommunen ligger endast 15 km från polcirkeln. Stora ytor, även på bergsluttningar, utgörs numera av kalhyggen.
Längs Luleälvens dalgång har terrasser bildats på olika nivåer under landlandhöjningsförloppet. Dessa jordar utgörs av främst av finmo och mjäla. Tidigt blev bebyggelsen starkt knuten till älvstränderna, då fisket utgjorde ett betydelsefullt komplement till jordbruket.
Från nordväst löper Luleälven genom kommunen och ut genom centralorten i sydöst innan den flyter vidare till grannkommunen. Andra vattendrag är Vitån i norr, följt av Norr-lillån som flyter ihop med Råneälven söder om Vitån. Söder om Luleälven rinner Bodträskån som mynnar ut I Luleälven i höjd med Bodträskfors.
Bland större sjöar återfinns Bredträsket och Lakaträsket i nordväst, Grundträsket i norr och Alträsket i söder.
Djurliv
Bland det rika djurlivet i kommunen finns exempelvis 200 noterade fågelarter, däribland rovfåglar som flertalet ugglearter, bland annat lappugglan. Berguv och Pilgrimsfalk hör till arter som försvunnit. På myrar samt Luleälvens låglänta stränder finns sjö- och vadarfåglar.
Naturskydd
Det finns 45 naturreservat i Luleå kommun. Urskog hittas i Abborrtjärnbergshuvudets naturreservat och större skogsberg hittas i reservatet Björnbergen. Skogsbränder i början på 1900-talet har format tallskogen i Björnbergsbranten och även Brännbergen är märkt av skogsbränder. I Görjeåns naturreservat flyter Görjeån, en plats där flodpärlmusslor likväl som utter och bäver trivs.
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fyra församlingar – Edefors församling, Gunnarsbyns församling, Sävasts församling och Överluleå församling.
Från 2016 indelas kommunen istället i fyra distrikt – Edefors, Gunnarsbyn, Sävast och Överluleå.
Styre
Socialdemokraterna hade egen majoritet i kommunfullmäktige i samtliga kommunval från 1970 till och med 1994. I valet 1998 tappade partiet sin egen majoritet.
Efter valet 2014 tog en regnbågsallians bestående av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Norrbottens sjukvårdsparti, Folkpartiet och Kristdemokraterna över det kommunala styret. Mandatperioden 2018-2022 styrs kommunen av en majoritetskoalition, kallad Framtid Boden, bestående av Socialdemokraterna, Sjukvårdspartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet.
Efter valet 2022 fick Socialdemokraterna fick Socialdemokraterna 24 av 49 mandat i kommunfullmäktige och valde att bilda majoritet tillsammans med Sjukvårdspartiet.
= Mandatfördelning 1970–2026 =
Socialdemokraterna har varit det största partiet i kommunen i alla kommunval förutom valet 2006, då Moderaterna fick 46 fler röster och blev kommunens största parti.
Det näst största partiet i kommunfullmäktige var i valen 1970 till och med 1979 Centerpartiet. I valet 1982 tog Moderaterna över rollen som kommunens näst största parti, vilken de behöll fram till valet 1998, då Norrbottens sjukvårdsparti blev kommunens näst största. Sjukvårdspartiet var även det näst största partiet i valet 2002 men halverade sitt antal mandat i valet 2006, då Socialdemokraterna blev det näst största partiet. Sedan valet 2010 har Moderaterna återigen varit det näst största partiet.
I kommunvalet 2014 fick Moderaterna 26,80 % av rösterna, den högsta röstandelen inom samtliga kommuner i Norrbottens län. Närmast efter kom Gällivare kommun, där Moderaterna fick 16,80 % av rösterna i kommunvalet. Socialdemokraternas 36,84 % av rösterna var den tredje lägsta röstandelen av kommunerna i Norrbottens län.
= Kommunstyrelse =
Totalt har kommunstyrelsen 15 ledamöter, varav 7 tillhör Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna har 2 mandat vardera medan Bodenalternativet, Centerpartiet, Vänsterpartiet samt Sjukvårdspartiet alla har 1 ledamot vardera.
Från Wikipedia-artikeln Bodens kommun, CC BY-SA 4.0.