Hoppa till innehållet

Fakta om Bodens kommun

Bodens kommun är en kommun i Norrbottens län i landskapet Norrbotten i Sverige.

Från Wikipedia-artikeln Bodens kommun, CC BY-SA 4.0.

Befolkningen, orterna, bostäderna och arbetet, och nyckeltal jämfört med Norrbotten och hela Sverige. Placeringen gäller bland Sveriges 290 kommuner, där plats 1 har högst värde.

Invånare 2024

28 049

+162 sedan 2014

Landareal

4 046 km²

6,9 invånare per km²

Hushåll 2025

14 648

1,95 personer per hushåll

Personbilar i trafik 2025

16 857

601 per 1 000 invånare

Åldrar 2024

Födda, döda och flyttningar

20202021202220232024
Födda258271245224230
Döda342324322349323
Inflyttade1 2221 3371 3011 3561 516
Utflyttade1 1691 2261 3481 3471 312
Invandrade216277314351535
Utvandrade6361696892
Folkökning−20100−112−105106

Orterna

Villapriserna 2025

Medelpris för ett småhus
2,06 mkr
Riket: 3,91 mkr
Sålda småhus
155
Sedan 2016
+75 %

Köpta permanenta småhus enligt lagfarterna. Källa: SCB.

Bostäderna 2025

Hyresrätt50 %
Äganderätt40 %
Bostadsrätt10 %
Småhus44 %
Flerbostadshus38 %
Specialbostäder18 %
Övriga hus0 %

Vad invånarna arbetar med 2024

De största branscherna bland de sysselsatta som bor i kommunen.

Enheter för vård och omsorg, socialtjänst2 373
Civila myndigheter och försvaret2 359
Byggindustri1 406
Utbildningsväsendet1 190
Juridik, ekonomi, vetenskap och teknik1 055
Handel1 021
Enheter för kultur, nöje och fritid535
Transport- och magasineringsföretag424

Jämfört med länet och riket

Befolkning

  • Invånare totalt, antal

    2025 · Länet 248 927 · Riket 10 605 529 · Plats 93 av 290

    28 624

  • Befolkningsförändring sedan föregående år, antal

    2025 · Länet 307 · Riket 17 819 · Plats 21 av 290

    575

  • Invånare 0-19 år, andel (%)

    2025 · Länet 20,1 % · Riket 22,4 % · Plats 230 av 290

    20,0 %

  • Invånare 65+, andel (%)

    2025 · Länet 25,3 % · Riket 21,1 % · Plats 141 av 290

    25,6 %

  • Invånare 25-64 år med eftergymnasial utbildning, andel (%)

    2025 · Länet 40,4 % · Riket 48,5 % · Plats 92 av 290

    40,5 %

Arbete och ekonomi

  • Skattesats till kommun (%)

    2026 · Riket 20,7 % · Plats 46 av 290

    22,6 %

  • Öppet arbetslösa av befolkningen, 18-65 år, andel (%)

    2025 · Länet 2,0 % · Riket 3,1 % · Plats 236 av 290

    2,1 %

  • Sammanräknad förvärvsinkomst i åldern 20-64 år (median), kr

    2024 · Länet 421 700 kr · Riket 401 400 kr · Plats 48 av 290

    412 600 kr

Skola och barn

  • Barn per barngrupp i förskola, lägeskommun, antal

    2025 · Riket 15,3 · Plats 138 av 275

    15,1

  • Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun, andel (%)

    2026 · Riket 83,6 % · Plats 133 av 290

    82,7 %

  • Elever i åk 9, meritvärde, hemkommun, genomsnitt (17 ämnen)

    2026 · Riket 230 · Plats 120 av 290

    220

  • Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, andel (%)

    2025 · Riket 74,8 % · Plats 100 av 290

    76,1 %

Omsorg

  • Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till första erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende, medelvärde

    2020 · Plats 18 av 221

    123

  • Personalkontinuitet, hemtjänsttagare som möter fler än 20 personal under 14 dagar, andel (%) (- 2024)

    2019 · Plats 178 av 227

    4 %

Boende

  • Färdigställda bostäder, nybyggnad, antal/1000 inv

    2025 · Länet 7,8 · Riket 3,0 · Plats 1 av 290

    49,2

Demokrati

  • Valdeltagande i senaste kommunalvalet, andel (%)

    2025 · Länet 81 % · Riket 80 % · Plats 82 av 287

    83 %

Skolor

Förskoleklass (13)

Grundskola (15)

Anpassad grundskola (3)

Gymnasieskola (5)

Anpassad gymnasieskola (1)

Fritidshem (16)

Komvux (1)

  • KomvuxKommunal · Garnisionsgatan 21, Boden

Källa: Skolverkets skolenhetsregister.

Anläggningar med utsläpp

Fossil koldioxid från anläggningen 2025

72 324 ton

  1. 162016: 42 338 ton
  2. 172017: 47 950 ton
  3. 182018: 51 302 ton
  4. 192019: 58 311 ton
  5. 202020: 60 581 ton
  6. 212021: 75 715 ton
  7. 222022: 63 276 ton
  8. 232023: 72 195 ton
  9. 242024: 70 640 ton
  10. 252025: 72 324 ton

Bara de verksamheter som rapporterar till registret, inte trafik, jordbruk eller uppvärmning av hus.

Bodens värmeverk, BEAB

Bodens Energi AB, Förbränning

Utsläpp 2025
ÄmneTill luft
Koldioxid, fossil72 324 ton
Koldioxid, biogen88 415 ton
Kväveoxider80 ton
Ammoniak2 ton
Kvicksilver1,06 kg
Koldioxid, totalt160 739 ton

Fossil koldioxid år för år

  1. 2007: 4 271 ton
  2. 2008: 15 183 ton
  3. 2009: 21 163 ton
  4. 2010: 24 816 ton
  5. 2011: 22 721 ton
  6. 2012: 23 219 ton
  7. 2013: 38 888 ton
  8. 2014: 38 741 ton
  9. 2015: 37 093 ton
  10. 2016: 42 338 ton
  11. 2017: 47 950 ton
  12. 2018: 51 302 ton
  13. 2019: 58 311 ton
  14. 2020: 60 581 ton
  15. 2021: 75 715 ton
  16. 2022: 63 276 ton
  17. 2023: 72 195 ton
  18. 2024: 70 640 ton
  19. 2025: 72 324 ton
20072025

Tillsyn: Länsstyrelsen i Norrbottens län. Miljöledning: ISO 14001:2015. Mer hos Naturvårdsverket

Brändkläppens avfallsanläggning

Bodens kommun, Deponering

Utsläpp 2025
ÄmneTill luftTill vattenTill reningsverk
Kvicksilver–0,00045 kg0,0008 kg
Bly–0,064 kg0,075 kg
Kadmium–0,0004 kg0,0025 kg
Kväve–8,74 kg4 ton
Fosfor–0,28 kg38 kg
Arsenik–0,08 kg0,36 kg

Tillsyn: Bodens kommun. Mer hos Naturvårdsverket

Brändkläppen avfallsupplag

Bodens kommun, Deponering

Utsläpp 2019
ÄmneTill luftTill vattenTill reningsverk
Kvicksilver––0,004 kg
Bly––0,14 kg
Kadmium––0,004 kg
Kväve––5 ton
Fosfor––16 kg
Arsenik––0,24 kg

Tillsyn: Bodens kommun.

Brännkläppen avfallsupplag

Bodens kommun, Deponering

Utsläpp 2009
ÄmneTill luftTill vattenTill reningsverk
Kvicksilver––0,0027 kg
Bly––0,022 kg
Kadmium––0,0027 kg
Kväve––5 ton
Fosfor––7,5 kg
Arsenik––0,31 kg

Tillsyn: Bodens kommun.

Ur verksamheternas miljörapporter i Naturvårdsverkets register Utsläpp i siffror. Siffrorna går inte att använda för att jämföra företagens miljöarbete, eftersom verksamheterna har olika förutsättningar.

Upphandlingar

Bodens kommun som köpare (67)

Avtal för 778,9 Mkr de senaste tre åren

Källa: tilldelade kontrakt i EU:s upphandlingsdatabas TED. Bara upphandlingar över EU:s tröskelvärden finns med. Värdet gäller hela avtalet, även när flera bolag delar det.

Mer om Bodens kommun

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Överluleå, Edefors och en del av Råneå socken (den del som Gunnarsbyns församling utgjorde från 1962). I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, dock Edefors landskommun bildades först från 1892 som en utbrytning ur Överluleå landskommun.

28 februari 1896 inrättades Bodens municipalsamhälle i Överluleå landskommun. 1919 bildades Bodens stad som en utbrytning av samhället ur kommunen och municipalsamhället upplöstes.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen. År 1967 införlivades resterande delar av Överluleå landskommun i staden och området som motsvarade Gunnarsbyns församling ur Råneå landskommun. Bodens kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Bodens stad och Edefors landskommun.

Kommunen ingick från bildandet till 28 januari 2002 i Bodens domsaga och ingår sen dess i Luleå domkrets.

Geografi

Kommunen ligger i den sydöstra delen av Norrbottens län och gränsar i norr till Gällivare kommun, i nordost till Överkalix kommun, i sydost till Luleå kommun, i söder till Älvsbyns kommun samt i väst till Jokkmokks kommun och delas i två delar av Lule älv. Centralort är Boden med 16 969 invånare som är kommunens största tätort där 60,2 procent av kommunens invånare bodde 2017. Totalt bodde samma år 84,1 procent av kommunens befolkning i någon av dess sju tätorter.

Topografi och hydrografi

Området som utgör kommunen har utpräglad bergkullterräng och är rik på sjöar och vidsträckta myrmarker som genomskärs av Luleälvens dalgång. Karelska bergarter utgör berggrunden, Lina- och Edeforsgraniter i norr och Haparandagraniter i söder. Restberg av äldre peneplan varierar i höjd från 200 meter över havet i söder upp till 400 meter över havet i norr och nordväst. På de så kallade kalottbergen framträder gränsen för högsta kustlinjen genom att de har skogbevuxna toppar ovanför och kalspolade bergsluttningar nedanför linjen. Nedanför kan även klapperstensfält och strandvallar påträffas. Från Bodentrakten och österut mot Råneälven finns breda stråk av ändmoräner av kvartärgeologiskt intresse.

En stor andel av kommunens yta utgörs av långsamväxande skog vilket kan härledas till näringsfattig morän i kombination med lång och kall vinter, nordligaste punkten i kommunen ligger endast 15 km från polcirkeln. Stora ytor, även på bergsluttningar, utgörs numera av kalhyggen.

Längs Luleälvens dalgång har terrasser bildats på olika nivåer under landlandhöjningsförloppet. Dessa jordar utgörs av främst av finmo och mjäla. Tidigt blev bebyggelsen starkt knuten till älvstränderna, då fisket utgjorde ett betydelsefullt komplement till jordbruket.

Från nordväst löper Luleälven genom kommunen och ut genom centralorten i sydöst innan den flyter vidare till grannkommunen. Andra vattendrag är Vitån i norr, följt av Norr-lillån som flyter ihop med Råneälven söder om Vitån. Söder om Luleälven rinner Bodträskån som mynnar ut I Luleälven i höjd med Bodträskfors.

Bland större sjöar återfinns Bredträsket och Lakaträsket i nordväst, Grundträsket i norr och Alträsket i söder.

Djurliv

Bland det rika djurlivet i kommunen finns exempelvis 200 noterade fågelarter, däribland rovfåglar som flertalet ugglearter, bland annat lappugglan. Berguv och Pilgrimsfalk hör till arter som försvunnit. På myrar samt Luleälvens låglänta stränder finns sjö- och vadarfåglar.

Naturskydd

Det finns 45 naturreservat i Luleå kommun. Urskog hittas i Abborrtjärnbergshuvudets naturreservat och större skogsberg hittas i reservatet Björnbergen. Skogsbränder i början på 1900-talet har format tallskogen i Björnbergsbranten och även Brännbergen är märkt av skogsbränder. I Görjeåns naturreservat flyter Görjeån, en plats där flodpärlmusslor likväl som utter och bäver trivs.

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fyra församlingar – Edefors församling, Gunnarsbyns församling, Sävasts församling och Överluleå församling.

Från 2016 indelas kommunen istället i fyra distrikt – Edefors, Gunnarsbyn, Sävast och Överluleå.

Styre

Socialdemokraterna hade egen majoritet i kommunfullmäktige i samtliga kommunval från 1970 till och med 1994. I valet 1998 tappade partiet sin egen majoritet.

Efter valet 2014 tog en regnbågsallians bestående av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Norrbottens sjukvårdsparti, Folkpartiet och Kristdemokraterna över det kommunala styret. Mandatperioden 2018-2022 styrs kommunen av en majoritetskoalition, kallad Framtid Boden, bestående av Socialdemokraterna, Sjukvårdspartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet.

Efter valet 2022 fick Socialdemokraterna fick Socialdemokraterna 24 av 49 mandat i kommunfullmäktige och valde att bilda majoritet tillsammans med Sjukvårdspartiet.

= Mandatfördelning 1970–2026 =

Socialdemokraterna har varit det största partiet i kommunen i alla kommunval förutom valet 2006, då Moderaterna fick 46 fler röster och blev kommunens största parti.

Det näst största partiet i kommunfullmäktige var i valen 1970 till och med 1979 Centerpartiet. I valet 1982 tog Moderaterna över rollen som kommunens näst största parti, vilken de behöll fram till valet 1998, då Norrbottens sjukvårdsparti blev kommunens näst största. Sjukvårdspartiet var även det näst största partiet i valet 2002 men halverade sitt antal mandat i valet 2006, då Socialdemokraterna blev det näst största partiet. Sedan valet 2010 har Moderaterna återigen varit det näst största partiet.

I kommunvalet 2014 fick Moderaterna 26,80 % av rösterna, den högsta röstandelen inom samtliga kommuner i Norrbottens län. Närmast efter kom Gällivare kommun, där Moderaterna fick 16,80 % av rösterna i kommunvalet. Socialdemokraternas 36,84 % av rösterna var den tredje lägsta röstandelen av kommunerna i Norrbottens län.

= Kommunstyrelse =

Totalt har kommunstyrelsen 15 ledamöter, varav 7 tillhör Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna har 2 mandat vardera medan Bodenalternativet, Centerpartiet, Vänsterpartiet samt Sjukvårdspartiet alla har 1 ledamot vardera.

Från Wikipedia-artikeln Bodens kommun, CC BY-SA 4.0.

Skyddad natur i Bodens kommun

  • Rappomyran

    Naturreservat, 3 031 hektar

    Registrerat syfte, miljömål mm samt lagakraft och kopplat beslut/skötselplan

    Visa på kartan
  • Stormyran

    Naturreservat, 2 343 hektar

    Markägare Robert Lund,Vidsel, överklagat beslut 2003-06-05 dnr 511-2032-00, ändrad geometri

    Visa på kartan
  • Överstbyn

    Vattenskyddsområde, 2 139 hektar

    Visa på kartan
  • Blåkölen

    Naturreservat, 1 162 hektar

    Naturreservatet omfattar de norra delarna av Blåkölsmassivet. Området är starkt kuperat; från Norr-Blåkölshuvudets topp i söder till skogsbilvägen i norr är höjdskillnaden mer än 200 meter. Berggrunden inom reservatsområdet består av granit till granodiorit. På Blåkölen och Norr…

    Visa på kartan
  • Görjeån

    Naturreservat, 836 hektar

    Görjeån är en mindre skogsälv som har sitt källflöde i Larvesjön, 2 mil sydöst om Jokkmokk. Ån ingår i Natura 2000 (SE 0820728) och har sitt utlopp i Lule älv mellan Edefors och Storsand. Det föreslagna reservatet omfattar fågelvägen en ca 6 km lång delsträcka av ån, med början …

    Visa på kartan
  • Storhuvudet

    Naturreservat, 698 hektar

    Visa på kartan
  • Abborrtjärnbergshuvudet

    Naturreservat, 519 hektar

    Abborrtjärnbergshuvudet ligget i norra delen av Bodens kommun. Det är ett 417 ha stort naturskogsområde som formats av flertalet skogsbränder och brandspår går att finna i hela området. I nordväst rinner Långhedträskbäcken in i naturreservatet och mynnar ut i sjön Långhedträsket…

    Visa på kartan
  • Södra Blåkölen

    Naturreservat, 461 hektar

    Visa på kartan
  • Vuollerimravinerna

    Naturreservat, 433 hektar

    Vuollerimravinernas naturreservat bildar ett 6 km långt naturskogsområde på bägge sidor av Luleälven strax nedströms Vuollerim. Reservatet karakteriseras främst utifrån det heterogena landskapet med hänseende till bland annat topografi, markfuktighet och naturtyper. Här finner m…

    Visa på kartan
  • Åsarna

    Naturreservat, 417 hektar

    Naturreservatet Åsarna ligger ca 28 km NO om Harads i Bodens kommun. Området utgör ett stort sammanhängande område med ur- och naturskogar, varav stora delar består av gammal sandtallskog, högbonitetsskog eller sena lövsuccessioner. Den sydöstra delen av reservatet utgörs av et…

    Visa på kartan
  • Yttre Storberget

    Naturreservat, 392 hektar

    Reservatet föreslås nu utvidgas med den norra delen av berget, som alltså ägs av SCA. Skogen i den föreslagna utvidgningen är generellt betydligt äldre än i det befintliga reservatet. Särskilt i sluttningarna är skogen också till stor del högproduktiv, med trädlängder som når up…

    Visa på kartan
  • Verkmyran

    Naturreservat, 356 hektar

    Visa på kartan

Källa: Naturvårdsverkets naturvårdsregister.

Källor: SCB och Kolada, RKA (Rådet för främjande av kommunala analyser). Nyckeltalens titlar är Koladas egna. Siffrorna uppdateras varje vecka.