Fakta om Bollebygds kommun

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar Bollebygds och Töllsjö socknar. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Bollebygds kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Bollebygds landskommun. 1974 uppgick Bollebygd kommun i Borås kommun. 1995 delades Borås kommun och Bollebygd blev åter en egen kommun.

Geografi

Kommunen är belägen i västra delen av landskapet Västergötland och gränsar i väster till Lerums kommun, i nordväst till Alingsås kommun, i norr till Vårgårda kommun, i öster till Borås kommun, i söder till Marks kommun, alla i före detta Älvsborgs län, samt i väster även till Härryda kommun i före detta Göteborgs och Bohus län.

Topografi och hydrografi

Skogskommunen Bollebygd återfinns på västra sidan av Sydsvenska höglandet. Genom kommunen går sprickdalar klädda med sjöar, myrmarker och mindre uppodlade ytor, vilket vilket bildar ett landskap som kan liknas vid mosaik. Klarvattenssjön Östra Nedsjön, som är en av kommunens största sjöar, är belägen i Härskogens strövområde i västra delen av kommunen. I norr ligger bergsplatån Västgöta fjällar, vars landskap med myrar och fuktiga hedar ger en karg och ödslig karaktär. Som kontrast finns naturbetesmarker vid Gantarås. Vid Nolåns breda dalgång finns öppen odlingsbygd på sand- och lerjordar, precis som vid de branta bergssluttningarna i Söråns dalstråk. Sörån har sitt utlopp från Viaredssjön i kommunens östra delar och passerar ett flertal sluttande forsar i dalgången.

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i Bollebygds församling och Töllsjö församling.

Från 2016 indelas kommunen istället i två distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna – Bollebygd och Töllsjö.

År 2015 fanns fortfarande samma församlingar än i årsskiftet 1999/2000, vilket distriktsindelningen är baserad på.

Styre

Mandatperioden 2010 till 2014 styrdes kommunen av Alliansen. Efter valet 2014 tog en rödgröna minoritetskoalition över styret.

Mandatperioden 2018 till 2022 styrde en borgerlig majoritetskoalition bestående av Moderaterna, Folkets röst, Kristdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet.

= Mandatfördelning 1970–2026 =

För valresultat 1973–1991, se dåvarande kommuntillhörighet; Borås kommun#Politik.

= Kommunstyrelse =

Kommunstyrelsen i Bollebygds kommun utgörs av nio ordinarie ledamöter. Dess ordförande är kommunens kommunalråd och dess vice ordförande är kommunens oppositionsråd. Under kommunstyrelsen finns ett utskott; arbetsutskottet.

= Lista över kommunstyrelsens ordförande =

Jan-Åke Andersson, Socialdemokraterna, 1995–1999 Christer Johansson, Moderaterna, 1999–2014 unknown value, Socialdemokraterna, 1 januari 2015–31 december 2018 Michael Plogell, Folkets Röst, 1 januari 2019–31 december 2022 Ulf Rapp, Socialdemokraterna, 1 januari 2023–

Näringsliv

Kommunens näringsliv är differentierat, även om tillverkningsindustrin med små och medelstora företag väger tungt. Bland dessa återfinns färgtillverkaren Flügger AB, Fagerhult Retail AB som tillverkar och säljer belysningsarmaturer, Hultafors AB som tillverkar mät- och handverktyg samt Hammar Maskin AB som tillverkar lyftanordningar för fordon. Bollebygd är till stor del en utpendlingskommun, vilket främst kan härledas till närheten till Borås.

= Transporter =

Södra delen av kommunen genomkorsas från väst till öst av riksväg 27/riksväg 40 och norra delen av kommunen av länsväg 180 i samma riktning. Från väst till öst genomkorsas kommunen även av Kust till kust-banan som trafikeras av regiontåget Västtågen som stannar i Bollebygd på väg mellan Göteborg och Borås.

= Befolkningsutveckling =

Kommunen har 9 804 invånare (30 juni 2026), vilket placerar den på 217:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Kulturarv

År 2022 fanns 95 fornlämningar knutna till Bollebygds kommun hos Riksantikvarieämbetet. Därtill fanns ett byggnadsminne, Hultafors järnvägsstation.

Längs Kulturstråket finns nio utmärkta kulturarv. Exempelvis galgbacken som användes som avrättningsplats fram till 1802, tingshuset med anor från 1600-talet och Gustav Werners plats som skapats för att hedra minnet av Gustav Werner som avled 1948.