Hoppa till innehållet

Fakta om Borlänge kommun

Borlänge kommun är en kommun i Dalarnas län. Centralort är Borlänge, som är Dalarnas största tätort.

Från Wikipedia-artikeln Borlänge kommun, CC BY-SA 4.0.

Befolkningen, orterna, bostäderna och arbetet, och nyckeltal jämfört med Dalarna och hela Sverige. Placeringen gäller bland Sveriges 290 kommuner, där plats 1 har högst värde.

Invånare 2024

51 425

+710 sedan 2014

Landareal

587 km²

87,6 invånare per km²

Hushåll 2025

24 807

2,06 personer per hushåll

Personbilar i trafik 2025

28 695

558 per 1 000 invånare

Åldrar 2024

Födda, döda och flyttningar

20202021202220232024
Födda569575520464458
Döda566468492500501
Inflyttade2 5262 4922 5272 4962 148
Utflyttade2 7352 7482 6502 9192 425
Invandrade307217300334393
Utvandrade222167234474385
Folkökning−196−140−76−443−310

Orterna

Villapriserna 2025

Medelpris för ett småhus
2,71 mkr
Riket: 3,91 mkr
Sålda småhus
294
Sedan 2016
+27 %

Köpta permanenta småhus enligt lagfarterna. Källa: SCB.

Bostäderna 2025

Äganderätt40 %
Hyresrätt39 %
Bostadsrätt21 %
Flerbostadshus53 %
Småhus43 %
Specialbostäder3 %
Övriga hus1 %

Vad invånarna arbetar med 2024

De största branscherna bland de sysselsatta som bor i kommunen.

Enheter för vård och omsorg, socialtjänst4 064
Handel3 831
Civila myndigheter och försvaret3 176
Juridik, ekonomi, vetenskap och teknik3 027
Byggindustri2 830
Utbildningsväsendet2 815
Tillverkningsindustri2 797
Transport- och magasineringsföretag1 910

Jämfört med länet och riket

Befolkning

  • Invånare totalt, antal

    2025 · Länet 286 043 · Riket 10 605 529 · Plats 49 av 290

    51 354

  • Befolkningsförändring sedan föregående år, antal

    2025 · Länet −503 · Riket 17 819 · Plats 196 av 290

    −71

  • Invånare 0-19 år, andel (%)

    2025 · Länet 21,6 % · Riket 22,4 % · Plats 93 av 290

    23,0 %

  • Invånare 65+, andel (%)

    2025 · Länet 26,4 % · Riket 21,1 % · Plats 216 av 290

    21,7 %

  • Invånare 25-64 år med eftergymnasial utbildning, andel (%)

    2025 · Länet 38,0 % · Riket 48,5 % · Plats 118 av 290

    37,5 %

Arbete och ekonomi

  • Skattesats till kommun (%)

    2026 · Riket 20,7 % · Plats 73 av 290

    22,4 %

  • Öppet arbetslösa av befolkningen, 18-65 år, andel (%)

    2025 · Länet 2,7 % · Riket 3,1 % · Plats 27 av 290

    3,6 %

  • Sammanräknad förvärvsinkomst i åldern 20-64 år (median), kr

    2024 · Länet 389 100 kr · Riket 401 400 kr · Plats 204 av 290

    378 100 kr

Skola och barn

  • Barn per barngrupp i förskola, lägeskommun, antal

    2025 · Riket 15,3 · Plats 156 av 275

    14,9

  • Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun, andel (%)

    2026 · Riket 83,6 % · Plats 256 av 290

    74,7 %

  • Elever i åk 9, meritvärde, hemkommun, genomsnitt (17 ämnen)

    2026 · Riket 230 · Plats 215 av 290

    209

  • Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, andel (%)

    2025 · Riket 74,8 % · Plats 135 av 290

    74,5 %

Omsorg

  • Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till första erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende, medelvärde

    2025 · Plats 87 av 180

    54,6

  • Personalkontinuitet, hemtjänsttagare som möter fler än 20 personal under 14 dagar, andel (%) (- 2024)

    2024 · Plats 18 av 211

    45 %

Boende

  • Färdigställda bostäder, nybyggnad, antal/1000 inv

    2025 · Länet 2,1 · Riket 3,0 · Plats 48 av 290

    3,8

Demokrati

  • Valdeltagande i senaste kommunalvalet, andel (%)

    2025 · Länet 83 % · Riket 80 % · Plats 189 av 287

    80 %

Skolor

Förskoleklass (15)

Grundskola (20)

Anpassad grundskola (1)

Gymnasieskola (7)

Anpassad gymnasieskola (1)

Fritidshem (15)

Komvux (3)

Källa: Skolverkets skolenhetsregister.

Anläggningar med utsläpp

Fossil koldioxid från de 2 anläggningarna 2025

225 064 ton

  1. 162016: 259 278 ton
  2. 172017: 261 074 ton
  3. 182018: 268 304 ton
  4. 192019: 241 282 ton
  5. 202020: 225 577 ton
  6. 212021: 242 085 ton
  7. 222022: 230 605 ton
  8. 232023: 241 347 ton
  9. 242024: 221 229 ton
  10. 252025: 225 064 ton

Bara de verksamheter som rapporterar till registret, inte trafik, jordbruk eller uppvärmning av hus.

Bäckelundsverket

AB Borlänge Energi, Förbränning

Utsläpp 2025
ÄmneTill luft
Kväveoxider56 ton
Svaveldioxid531 kg
Stoft722 kg
Dioxiner0,00000088 kg

Tillsyn: Länsstyrelsen i Dalarnas län. Miljöledning: ISO 14001. Mer hos Naturvårdsverket

FÅGELMYRA AVFALLSANLÄGGNING

AB Borlänge Energi, Deponering

Utsläpp 2025
ÄmneTill luftTill vattenTill reningsverk
Kväve––7 ton
Fosfor––503 kg

Tillsyn: Länsstyrelsen i Dalarnas län. Miljöledning: ISO14001:2004. Mer hos Naturvårdsverket

SSAB EMEA AB

SSAB EMEA AB, Stål och metall

Utsläpp 2025
ÄmneTill luft
Koldioxid, fossil225 064 ton
Koldioxid, biogen1 174 ton
Kväveoxider135 ton
Koldioxid, totalt226 239 ton

Fossil koldioxid år för år

  1. 2011: 283 000 ton
  2. 2012: 245 000 ton
  3. 2013: 267 000 ton
  4. 2014: 267 000 ton
  5. 2015: 236 000 ton
  6. 2016: 239 000 ton
  7. 2017: 249 000 ton
  8. 2018: 241 000 ton
  9. 2019: 227 000 ton
  10. 2020: 215 000 ton
  11. 2021: 238 000 ton
  12. 2022: 226 000 ton
  13. 2023: 241 000 ton
  14. 2024: 221 229 ton
  15. 2025: 225 064 ton
20112025

Tillsyn: Länsstyrelsen i Dalarnas län. Miljöledning: ISO 14001 samt tilläggscertifiering för STEMFS 2014:2. Mer hos Naturvårdsverket

STORA ENSO PAPER AB, Kvarnsveden Mill

Stora Enso Paper AB, Massa, papper och pappersvaror

Utsläpp 2025
ÄmneTill luftTill vattenTill reningsverk
Koldioxid, fossil0 kg––
Koldioxid, biogen0 kg––
Kväveoxider0 kg––
Svaveldioxid0 kg––
Stoft0 kg––
Ammoniak0 kg––

Fossil koldioxid år för år

  1. 2015: 26 936 ton
  2. 2016: 20 278 ton
  3. 2017: 12 074 ton
  4. 2018: 27 304 ton
  5. 2019: 14 282 ton
  6. 2020: 10 577 ton
  7. 2021: 4 085 ton
  8. 2022: 4 605 ton
  9. 2023: 347 ton
  10. 2024: 0 kg
  11. 2025: 0 kg
20152025

Tillsyn: Länsstyrelsen i Dalarnas län. Miljöledning: ISO 14001. Mer hos Naturvårdsverket

Ur verksamheternas miljörapporter i Naturvårdsverkets register Utsläpp i siffror. Siffrorna går inte att använda för att jämföra företagens miljöarbete, eftersom verksamheterna har olika förutsättningar.

Upphandlingar

Borlänge kommun som köpare (1)

Källa: tilldelade kontrakt i EU:s upphandlingsdatabas TED. Bara upphandlingar över EU:s tröskelvärden finns med. Värdet gäller hela avtalet, även när flera bolag delar det.

Mer om Borlänge kommun

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna Stora Tuna och Torsång. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

I Stora Tuna landskommun fanns det två municipalsamhällen. Det första, Borlänge municipalsamhälle, inrättades den 29 maj 1891 och bröts ut den 1 januari 1898 för att bilda Borlänge köping. Det andra, Domnarvets municipalsamhälle, inrättades den 27 februari 1925 och bröts ut den 1 januari 1929 för att bilda Domnarvets landskommun. Borlänge stad bildades 1944 av Borlänge köping och Domnarvets landskommun.

Vid kommunreformen 1952 inkorporerades Torsångs landskommun i Stora Tuna landskommun medan Borlänge stad förblev opåverkad.

Borlänge kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Borlänge stad och Stora Tuna landskommun.

Geografi

Kommunen är belägen i de sydöstra delarna av landskapet Dalarna. I väst-östlig riktning rinner Dalälven genom kommunen som i sydöst gränsar till Säters kommun, i väster till Ludvika kommun, i nordväst till Gagnefs kommun, i norr till Leksands kommun och i nordöst till Falu kommun, alla i Dalarnas län.

Topografi och hydrografi

Södra och sydvästra delen av kommunen är en del av Bergslagsregionen med kuperade och skogbeväxta områden. Nordvästra delen av kommunen, i området kring Dalälven är det istället öppet slättområde på Tunaslätten. Badelundaåsen löper genom kommunen från nordväst till sydöst längs den så kallade preglaciala dalälvsfåran, en dalgång som är både bred och djup. Dalälven följer i stort sett den preglaciala dalälvsfåran och flyter in i kommunen från nordväst och ut från kommunen i öst. Sjön Runn, i närheten av Torsång, är tillflöde till älven. Även om Dalälven är helt reglerad så kan kraftiga regn, eller ökat vattenflöde, göra att områden längs älven översvämmas.

Naturskydd

Frostbrunnsdalen är ett naturreservat av de kommunala naturreservaten. I reservatet finns högt grundvatten som strömmar ut genom dalen och vidare ut i Tunaån. I reservatet finns "exklusiva" fjärilsarter som nätådrig parkmätare, springkornsfältmätare, gulryggig fältmätare och rotstreckad älvmätare. Rommehed är ett av de statliga naturreservaten som förvaltas av Länsstyrelsen i Dalarnas län. Området användes som Dalaregementets exercisfält under lång tid. Länsstyrelsen beskriver att "ett långvarigt trampslitage, i kombination med det torra och solexponerade läget och den lättdränerade sanden, har bildat en unik naturtyp". Detta gör att flora som fårsvingel, gulmåra, knytling, fältarv, femfingerört, kummin, röllika och rödven trivs.

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i Stora Tuna församling och Torsångs församling.

Från 2016 indelas kommunen istället i två distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna – Stora Tuna och Torsång.

År 2015 fanns fortfarande samma församlingar som vid årsskiftet 1999/2000, vilket distriktsindelningen är baserad på.

Styre

Mandatperioden 2010 till 2014 styrde en minoritetskoalition bestående av Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

Efter valet 2014 styrde de rödgröna tillsammans med det lokala partiet Omsorg för alla. Koalitionen förlorade tre mandat i valet 2018 varför en ny regnbågskoalition bildades vilket inkluderade Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Omsorg för alla, Centerpartiet och Liberalerna. Efter valet 2022 meddelades att Socialdemokraterna och Moderaterna gått samman för att bilda nytt styre. Uppgörelsen beskrevs som "historisk" då partierna aldrig tidigare styrt tillsammans i Borlänge kommun.

= Lista över kommunstyrelsens ordförande =

Peter Hultqvist, Socialdemokraterna, 1998–2006 Nils Persson, Socialdemokraterna, 2006–1 juli 2011 Jan Bohman, Socialdemokraterna, juli 2011–2022 Erik Nises, Socialdemokraterna, 1 januari 2023–

Valresultat 2022

Exklusive uppsamlingsdistrikt. Partier som fått mer än en procent av rösterna i minst ett valdistrikt redovisas.

Näringsliv

Industrisektorn dominerade det lokala näringslivet fram till slutet av 1970-talet. Andelen arbetstillfällen inom industrin har dock minskat och i början på 2020-talet sysselsätter endast omkring 14 procent av de förvärvsarbetande. Bland större industrier märks SSAB och Stora Enso Kvarnsvedens Bruk. Det finns ett större antal små och medelstora företag i kommunen, bland annat inom verkstadsindustrin. Det är också inom de relaterade sektorerna transport- och handel som kommunen kommit att profilera sig. Det är de förhållandevis goda förbindelserna inom järnväg, väg och flygplats som gjort denna profilering möjlig. Andra större arbetsgivare är kommunen, regionen samt Trafikverket.

= Transporter =

Från nordöst till nordväst genomkorsas kommunen av E16 i en rak vinkel genom Borlänge. Från sydöst mot nordöst löper riksväg 70 och från sydväst till nordöst riksväg 50. Från öster mot sydväst löper Bergslagsbanan som trafikeras av Tåg i Bergslagens regionaltåg mellan Gävle och Örebro. Från nordväst mot sydöst genomkorsas kommunen av Dalabanan mellan Mora och Uppsala som trafikeras av SJ:s fjärrtåg och Tåg i Bergslagens regionaltåg.

= Utländsk bakgrund =

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 10 337, eller 20,38 % av befolkningen (hela befolkningen: 50 715 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 5 378, eller 11,43 %.

= Invånare efter de vanligaste födelseländerna =

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Borlänge kommun 50 715 personer. Av dessa var 7 849 personer (15,5 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.

= Arkitektur =

Kommunens snabba framväxt från bruksort på slutet av 1800-talet har präglat arkitekturen. År 1944 blev Borlänge en stad och då fick Gustav Linden i uppdrag att skapa en generalplan för Borlänge köping, Domnarvet och Borlänge stad. Jordbruksmark och trafikleder skulle skiljas de olika stadsdelarna liksom olika höjder och täthet i de olika delarna. Ett av ledorden var sy…

Från Wikipedia-artikeln Borlänge kommun, CC BY-SA 4.0.

Skyddad natur i Borlänge kommun

  • Tryssjöberget

    Naturreservat, 340 hektar

    Tryssjöberget ligger höglänt med ett par smala sprickdalar som skär igenom området. Högst i hela Gagnefs kommun når Tryss klack med 493 m. och några lodytor förekommer i berggrunden. Det biologiska värdet är knutet till den naturskogsartade barrskogen. Här bedrevs länge fäbodbru…

    Visa på kartan
  • Frostbrunnsdalen

    Naturreservat, 313 hektar

    Frostbrunnsdalen utgörs av ett ravinområde som är cirka 1100 meter långt och omkring 20 meter djup. Ravinen har bildats genom erosion av vatten i de sedimentära avlagringarna som hela slättområdet i Tuna utgörs av. Längs ravinens botten rinner en mindre bäck som uppstår ur ett …

    Visa på kartan
  • Lusmyran

    Naturreservat, 225 hektar

    Lusmyren är ett tätortsnära lövskogsområde söder om industriområdet Södra backa. Det är ett område med dokumenterat höga natur- och rekreationsvärden. Området domineras av lövskog bevuxen med sälg, gråal och björk i åldern 50-80 år. Förekomsten av död ved är mycket god.En inv…

    Visa på kartan
  • Rostö-Nordanö

    Naturreservat, 103 hektar

    Öarna är skogbeväxta, som många av öarna i Runn och Ösjön. Rostö har en äldre granskog på öns mitt och i övrigt mest yngre lövskogar. Nordanö har vackra björkskogar på norra och östra delen av ön. I övrigt finns här planterade skogar med tall och gran. På öns södra udde finns lä…

    Visa på kartan
  • Åkersmyra

    Naturreservat, 57 hektar

    De båda områdena Åkersmyra och Reptjärnsberget är inte väl inventerade på arter däremot är områdena ovanligt väl rekognoscerade och besökta av olika personer på Länsstyrelsen och andra. Det har varit nödvändigt med noggrann rekognoscering eftersom naturvärdena i vissa delar av d…

    Visa på kartan
  • Idkerbergs klacks naturreservat

    Naturreservat, 53 hektar

    Reservatet omfattar de högst liggande delarna av Högberget, 450 m ö h. Större delen av ytan upptas av en naturskogsartade barrblandskog i åldrarna 125-145 år. Ganska stora ytor utgörs av gles hällmarkstallskog, med enstaka enstaka äldre träd. Höjdläget och den magra marken gör …

    Visa på kartan
  • Båtstad-Mellsta

    Naturreservat, 51 hektar

    Området består av två naturliga avgränsade områden, Båtstad på västra sidan om riksväg 70 och Mellsta på östra sidan. Skogen består mest av tall och gran, men närmare älven finns lövskog. Framförallt har området en rik flora vad avser såväl kärlväxter som svampar. Området är up…

    Visa på kartan
  • Älvravinerna

    Naturreservat, 38 hektar

    Älvravinerna mellan Bullerforsen och Domnarvsbron är en grön lunga nära Borlänge tätort. Till stor del har den naturliga älvravinmiljön fått utvecklats fritt i området. Där finns svårgenomträngliga, lummiga lövskogsbestånd, som hyser en hel del mindre vanliga arter. Jordarterna …

    Visa på kartan
  • Långsjöskogen

    Naturreservat, 37 hektar

    Långsjön är en så kallad dödisjö. Sådana bildades i samband med landisens avsmältning då kvardröjande isblock bäddades in i sand och grus för att sedan så småningom smälta bort. Gropen som bildades efter isblocket blev sedan dagens Långsjön. Genom att området använts för militär…

    Visa på kartan
  • Lennheden

    Naturreservat

    Lennhedsåsen är en del av den så kallade Badelundaåsen, en mäktig rullstensås med sträckning från Siljansområdet och söderut genom länet. Åsen har här vid Lennheden en skarpt markerad rygg som når en höjd av 35 meter över Dalälvens vattenyta. Landskapsbilden utgör därmed ett m…

    Visa på kartan
  • Tyskö-Nästö-Prästö

    Naturreservat

    Dessa öar är belägna i sjön Runn och är skogbeväxta med både gran och tall som är över 100 år gamla. Öarna har sedan länge haft en stor kulturpåverkan. På Tyskö finns en mindre slaggförekomst vid västra stranden. På samma ö finns en stensättningsliknande lämning som är något os…

    Visa på kartan
  • Lindön

    Naturreservat

    Mitt på ön står de flesta av lindarna. Här finns även några rönnar och lönnar, men de flesta träd består av den sort som har namngivit ön. Allt talar för att lindbeståndet är naturligt och inte planterat. Åldersspridningen är ganska stor, från småplantor till 400-åringar. Närmas…

    Visa på kartan

Källa: Naturvårdsverkets naturvårdsregister.

Källor: SCB och Kolada, RKA (Rådet för främjande av kommunala analyser). Nyckeltalens titlar är Koladas egna. Siffrorna uppdateras varje vecka.