Bäckelundsverket
AB Borlänge Energi, Förbränning
| Ämne | Till luft |
|---|---|
| Kväveoxider | 56 ton |
| Svaveldioxid | 531 kg |
| Stoft | 722 kg |
| Dioxiner | 0,00000088 kg |
Tillsyn: Länsstyrelsen i Dalarnas län. Miljöledning: ISO 14001. Mer hos Naturvårdsverket
Borlänge kommun är en kommun i Dalarnas län. Centralort är Borlänge, som är Dalarnas största tätort.
Från Wikipedia-artikeln Borlänge kommun, CC BY-SA 4.0.
Befolkningen, orterna, bostäderna och arbetet, och nyckeltal jämfört med Dalarna och hela Sverige. Placeringen gäller bland Sveriges 290 kommuner, där plats 1 har högst värde.
Invånare 2024
51 425
+710 sedan 2014
Landareal
587 km²
87,6 invånare per km²
Hushåll 2025
24 807
2,06 personer per hushåll
Personbilar i trafik 2025
28 695
558 per 1 000 invånare
| 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Födda | 569 | 575 | 520 | 464 | 458 |
| Döda | 566 | 468 | 492 | 500 | 501 |
| Inflyttade | 2 526 | 2 492 | 2 527 | 2 496 | 2 148 |
| Utflyttade | 2 735 | 2 748 | 2 650 | 2 919 | 2 425 |
| Invandrade | 307 | 217 | 300 | 334 | 393 |
| Utvandrade | 222 | 167 | 234 | 474 | 385 |
| Folkökning | −196 | −140 | −76 | −443 | −310 |
Köpta permanenta småhus enligt lagfarterna. Källa: SCB.
De största branscherna bland de sysselsatta som bor i kommunen.
2025 · Länet 286 043 · Riket 10 605 529 · Plats 49 av 290
51 354
2025 · Länet −503 · Riket 17 819 · Plats 196 av 290
−71
2025 · Länet 21,6 % · Riket 22,4 % · Plats 93 av 290
23,0 %
2025 · Länet 26,4 % · Riket 21,1 % · Plats 216 av 290
21,7 %
2025 · Länet 38,0 % · Riket 48,5 % · Plats 118 av 290
37,5 %
2026 · Riket 20,7 % · Plats 73 av 290
22,4 %
2025 · Länet 2,7 % · Riket 3,1 % · Plats 27 av 290
3,6 %
2024 · Länet 389 100 kr · Riket 401 400 kr · Plats 204 av 290
378 100 kr
2025 · Riket 15,3 · Plats 156 av 275
14,9
2026 · Riket 83,6 % · Plats 256 av 290
74,7 %
2026 · Riket 230 · Plats 215 av 290
209
2025 · Riket 74,8 % · Plats 135 av 290
74,5 %
2025 · Plats 87 av 180
54,6
2024 · Plats 18 av 211
45 %
2025 · Länet 2,1 · Riket 3,0 · Plats 48 av 290
3,8
2025 · Länet 83 % · Riket 80 % · Plats 189 av 287
80 %
Källa: Skolverkets skolenhetsregister.
Fossil koldioxid från de 2 anläggningarna 2025
225 064 ton
Bara de verksamheter som rapporterar till registret, inte trafik, jordbruk eller uppvärmning av hus.
AB Borlänge Energi, Förbränning
| Ämne | Till luft |
|---|---|
| Kväveoxider | 56 ton |
| Svaveldioxid | 531 kg |
| Stoft | 722 kg |
| Dioxiner | 0,00000088 kg |
Tillsyn: Länsstyrelsen i Dalarnas län. Miljöledning: ISO 14001. Mer hos Naturvårdsverket
AB Borlänge Energi, Deponering
| Ämne | Till luft | Till vatten | Till reningsverk |
|---|---|---|---|
| Kväve | – | – | 7 ton |
| Fosfor | – | – | 503 kg |
Tillsyn: Länsstyrelsen i Dalarnas län. Miljöledning: ISO14001:2004. Mer hos Naturvårdsverket
SSAB EMEA AB, Stål och metall
| Ämne | Till luft |
|---|---|
| Koldioxid, fossil | 225 064 ton |
| Koldioxid, biogen | 1 174 ton |
| Kväveoxider | 135 ton |
| Koldioxid, totalt | 226 239 ton |
Fossil koldioxid år för år
Tillsyn: Länsstyrelsen i Dalarnas län. Miljöledning: ISO 14001 samt tilläggscertifiering för STEMFS 2014:2. Mer hos Naturvårdsverket
Stora Enso Paper AB, Massa, papper och pappersvaror
| Ämne | Till luft | Till vatten | Till reningsverk |
|---|---|---|---|
| Koldioxid, fossil | 0 kg | – | – |
| Koldioxid, biogen | 0 kg | – | – |
| Kväveoxider | 0 kg | – | – |
| Svaveldioxid | 0 kg | – | – |
| Stoft | 0 kg | – | – |
| Ammoniak | 0 kg | – | – |
Fossil koldioxid år för år
Tillsyn: Länsstyrelsen i Dalarnas län. Miljöledning: ISO 14001. Mer hos Naturvårdsverket
Ur verksamheternas miljörapporter i Naturvårdsverkets register Utsläpp i siffror. Siffrorna går inte att använda för att jämföra företagens miljöarbete, eftersom verksamheterna har olika förutsättningar.
Källa: tilldelade kontrakt i EU:s upphandlingsdatabas TED. Bara upphandlingar över EU:s tröskelvärden finns med. Värdet gäller hela avtalet, även när flera bolag delar det.
Kommunens område motsvarar socknarna Stora Tuna och Torsång. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
I Stora Tuna landskommun fanns det två municipalsamhällen. Det första, Borlänge municipalsamhälle, inrättades den 29 maj 1891 och bröts ut den 1 januari 1898 för att bilda Borlänge köping. Det andra, Domnarvets municipalsamhälle, inrättades den 27 februari 1925 och bröts ut den 1 januari 1929 för att bilda Domnarvets landskommun. Borlänge stad bildades 1944 av Borlänge köping och Domnarvets landskommun.
Vid kommunreformen 1952 inkorporerades Torsångs landskommun i Stora Tuna landskommun medan Borlänge stad förblev opåverkad.
Borlänge kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Borlänge stad och Stora Tuna landskommun.
Kommunen är belägen i de sydöstra delarna av landskapet Dalarna. I väst-östlig riktning rinner Dalälven genom kommunen som i sydöst gränsar till Säters kommun, i väster till Ludvika kommun, i nordväst till Gagnefs kommun, i norr till Leksands kommun och i nordöst till Falu kommun, alla i Dalarnas län.
Södra och sydvästra delen av kommunen är en del av Bergslagsregionen med kuperade och skogbeväxta områden. Nordvästra delen av kommunen, i området kring Dalälven är det istället öppet slättområde på Tunaslätten. Badelundaåsen löper genom kommunen från nordväst till sydöst längs den så kallade preglaciala dalälvsfåran, en dalgång som är både bred och djup. Dalälven följer i stort sett den preglaciala dalälvsfåran och flyter in i kommunen från nordväst och ut från kommunen i öst. Sjön Runn, i närheten av Torsång, är tillflöde till älven. Även om Dalälven är helt reglerad så kan kraftiga regn, eller ökat vattenflöde, göra att områden längs älven översvämmas.
Frostbrunnsdalen är ett naturreservat av de kommunala naturreservaten. I reservatet finns högt grundvatten som strömmar ut genom dalen och vidare ut i Tunaån. I reservatet finns "exklusiva" fjärilsarter som nätådrig parkmätare, springkornsfältmätare, gulryggig fältmätare och rotstreckad älvmätare. Rommehed är ett av de statliga naturreservaten som förvaltas av Länsstyrelsen i Dalarnas län. Området användes som Dalaregementets exercisfält under lång tid. Länsstyrelsen beskriver att "ett långvarigt trampslitage, i kombination med det torra och solexponerade läget och den lättdränerade sanden, har bildat en unik naturtyp". Detta gör att flora som fårsvingel, gulmåra, knytling, fältarv, femfingerört, kummin, röllika och rödven trivs.
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i Stora Tuna församling och Torsångs församling.
Från 2016 indelas kommunen istället i två distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna – Stora Tuna och Torsång.
År 2015 fanns fortfarande samma församlingar som vid årsskiftet 1999/2000, vilket distriktsindelningen är baserad på.
Mandatperioden 2010 till 2014 styrde en minoritetskoalition bestående av Socialdemokraterna och Miljöpartiet.
Efter valet 2014 styrde de rödgröna tillsammans med det lokala partiet Omsorg för alla. Koalitionen förlorade tre mandat i valet 2018 varför en ny regnbågskoalition bildades vilket inkluderade Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Omsorg för alla, Centerpartiet och Liberalerna. Efter valet 2022 meddelades att Socialdemokraterna och Moderaterna gått samman för att bilda nytt styre. Uppgörelsen beskrevs som "historisk" då partierna aldrig tidigare styrt tillsammans i Borlänge kommun.
Peter Hultqvist, Socialdemokraterna, 1998–2006 Nils Persson, Socialdemokraterna, 2006–1 juli 2011 Jan Bohman, Socialdemokraterna, juli 2011–2022 Erik Nises, Socialdemokraterna, 1 januari 2023–
Exklusive uppsamlingsdistrikt. Partier som fått mer än en procent av rösterna i minst ett valdistrikt redovisas.
Industrisektorn dominerade det lokala näringslivet fram till slutet av 1970-talet. Andelen arbetstillfällen inom industrin har dock minskat och i början på 2020-talet sysselsätter endast omkring 14 procent av de förvärvsarbetande. Bland större industrier märks SSAB och Stora Enso Kvarnsvedens Bruk. Det finns ett större antal små och medelstora företag i kommunen, bland annat inom verkstadsindustrin. Det är också inom de relaterade sektorerna transport- och handel som kommunen kommit att profilera sig. Det är de förhållandevis goda förbindelserna inom järnväg, väg och flygplats som gjort denna profilering möjlig. Andra större arbetsgivare är kommunen, regionen samt Trafikverket.
Från nordöst till nordväst genomkorsas kommunen av E16 i en rak vinkel genom Borlänge. Från sydöst mot nordöst löper riksväg 70 och från sydväst till nordöst riksväg 50. Från öster mot sydväst löper Bergslagsbanan som trafikeras av Tåg i Bergslagens regionaltåg mellan Gävle och Örebro. Från nordväst mot sydöst genomkorsas kommunen av Dalabanan mellan Mora och Uppsala som trafikeras av SJ:s fjärrtåg och Tåg i Bergslagens regionaltåg.
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 10 337, eller 20,38 % av befolkningen (hela befolkningen: 50 715 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 5 378, eller 11,43 %.
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Borlänge kommun 50 715 personer. Av dessa var 7 849 personer (15,5 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.
Kommunens snabba framväxt från bruksort på slutet av 1800-talet har präglat arkitekturen. År 1944 blev Borlänge en stad och då fick Gustav Linden i uppdrag att skapa en generalplan för Borlänge köping, Domnarvet och Borlänge stad. Jordbruksmark och trafikleder skulle skiljas de olika stadsdelarna liksom olika höjder och täthet i de olika delarna. Ett av ledorden var sy…
Naturreservat, 340 hektar
Tryssjöberget ligger höglänt med ett par smala sprickdalar som skär igenom området. Högst i hela Gagnefs kommun når Tryss klack med 493 m. och några lodytor förekommer i berggrunden. Det biologiska värdet är knutet till den naturskogsartade barrskogen. Här bedrevs länge fäbodbru…
Visa på kartanNaturreservat, 313 hektar
Frostbrunnsdalen utgörs av ett ravinområde som är cirka 1100 meter långt och omkring 20 meter djup. Ravinen har bildats genom erosion av vatten i de sedimentära avlagringarna som hela slättområdet i Tuna utgörs av. Längs ravinens botten rinner en mindre bäck som uppstår ur ett …
Visa på kartanNaturreservat, 225 hektar
Lusmyren är ett tätortsnära lövskogsområde söder om industriområdet Södra backa. Det är ett område med dokumenterat höga natur- och rekreationsvärden. Området domineras av lövskog bevuxen med sälg, gråal och björk i åldern 50-80 år. Förekomsten av död ved är mycket god.En inv…
Visa på kartanNaturreservat, 103 hektar
Öarna är skogbeväxta, som många av öarna i Runn och Ösjön. Rostö har en äldre granskog på öns mitt och i övrigt mest yngre lövskogar. Nordanö har vackra björkskogar på norra och östra delen av ön. I övrigt finns här planterade skogar med tall och gran. På öns södra udde finns lä…
Visa på kartanNaturreservat, 57 hektar
De båda områdena Åkersmyra och Reptjärnsberget är inte väl inventerade på arter däremot är områdena ovanligt väl rekognoscerade och besökta av olika personer på Länsstyrelsen och andra. Det har varit nödvändigt med noggrann rekognoscering eftersom naturvärdena i vissa delar av d…
Visa på kartanNaturreservat, 53 hektar
Reservatet omfattar de högst liggande delarna av Högberget, 450 m ö h. Större delen av ytan upptas av en naturskogsartade barrblandskog i åldrarna 125-145 år. Ganska stora ytor utgörs av gles hällmarkstallskog, med enstaka enstaka äldre träd. Höjdläget och den magra marken gör …
Visa på kartanNaturreservat, 51 hektar
Området består av två naturliga avgränsade områden, Båtstad på västra sidan om riksväg 70 och Mellsta på östra sidan. Skogen består mest av tall och gran, men närmare älven finns lövskog. Framförallt har området en rik flora vad avser såväl kärlväxter som svampar. Området är up…
Visa på kartanNaturreservat, 38 hektar
Älvravinerna mellan Bullerforsen och Domnarvsbron är en grön lunga nära Borlänge tätort. Till stor del har den naturliga älvravinmiljön fått utvecklats fritt i området. Där finns svårgenomträngliga, lummiga lövskogsbestånd, som hyser en hel del mindre vanliga arter. Jordarterna …
Visa på kartanNaturreservat, 37 hektar
Långsjön är en så kallad dödisjö. Sådana bildades i samband med landisens avsmältning då kvardröjande isblock bäddades in i sand och grus för att sedan så småningom smälta bort. Gropen som bildades efter isblocket blev sedan dagens Långsjön. Genom att området använts för militär…
Visa på kartanNaturreservat
Lennhedsåsen är en del av den så kallade Badelundaåsen, en mäktig rullstensås med sträckning från Siljansområdet och söderut genom länet. Åsen har här vid Lennheden en skarpt markerad rygg som når en höjd av 35 meter över Dalälvens vattenyta. Landskapsbilden utgör därmed ett m…
Visa på kartanNaturreservat
Dessa öar är belägna i sjön Runn och är skogbeväxta med både gran och tall som är över 100 år gamla. Öarna har sedan länge haft en stor kulturpåverkan. På Tyskö finns en mindre slaggförekomst vid västra stranden. På samma ö finns en stensättningsliknande lämning som är något os…
Visa på kartanNaturreservat
Mitt på ön står de flesta av lindarna. Här finns även några rönnar och lönnar, men de flesta träd består av den sort som har namngivit ön. Allt talar för att lindbeståndet är naturligt och inte planterat. Åldersspridningen är ganska stor, från småplantor till 400-åringar. Närmas…
Visa på kartanKälla: Naturvårdsverkets naturvårdsregister.
Källor: SCB och Kolada, RKA (Rådet för främjande av kommunala analyser). Nyckeltalens titlar är Koladas egna. Siffrorna uppdateras varje vecka.