Fakta om Emmaboda kommun

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Algutsboda, Långasjö och Vissefjärda. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

1969 införlivades landskommunerna Algutsboda och Vissefjärda i Emmaboda köping, där Algutsboda församling samtidigt överfördes från Kronobergs län till Kalmar län.

Emmaboda kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Emmaboda köping samt Långasjö församling ur den då upplösta Älmeboda landskommun, där Långasjö församling samtidigt överfördes från Kronobergs län till Kalmar län.

Kommunen ingick från bildandet till 1982 i Möre och Ölands domsaga och ingår från 1982 i Kalmar domsaga.

Topografi och hydrografi

Naturen i området präglas av skogklädda moränområden, ibland med stora block och klippformationer. Den småkulliga terrängen visar oftast former i moräntäcket, då berggrunden under har slipats ner till en jämn yta. Lyckebyån följer en dalgång som är en av få isälvsavlagringar i området; en annan sådan finns söder om Vissefjärda, känd som Antamåla rör och bestående av stora block. I norra delen av kommunen finns även våtmarksområden. De större mossarna, som Algutsboda fly och Bullefly, utgjordes ursprungligen av sjöar som nu är igenvuxna. En annan typ av våtmark, maderna, uppstår i översvämningsområden längs åar och sjöar. Förr användes maderna för slåtter.

I kommunen finns ett stort antal sjöar. Fler än 100 av dessa är större än en hektar. Tomeshultagölen är klassad som ett Natura 2000-område. Sjön ingår i Lyckebyåns huvudavrinningsområde och avvattnas av vattendraget Linneforsån.

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fyra församlingar – Algutsboda, Emmaboda, Långasjö och Vissefjärda.

Från år 2016 indelas kommunen istället i fyra distrikt– Algutsboda, Emmaboda, Långasjö och Vissefjärda.

Styre

Mandatperioden 2022–2026 styrs kommunen av de borgerliga partierna. Detta efter en överenskommelse med Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet om en "borgfredsuppgörelse". Orsaken till denna uppgörelse var att båda blocken fick lika många mandat i kommunfullmäktige.

= Mandatfördelning 1970–2026 =

Alla riksdagspartier finns i Emmaboda kommunfullmäktige med undantaget för 2006 då Liberalerna åkte ur fullmäktige och 1991 då Ny demokrati saknades i Emmaboda.

1970-2010 var Centerpartiet det största partiet borgerliga partiet men från 2010 är det största borgerliga partiet Moderaterna. I valen 2002 och 2006 blev Kristdemokraterna det näst största borgerliga partiet som 1970-1994 hade varit det minsta partiet i fullmäktige och Moderaterna som det näst största borgerliga partiet, från 2010 är Centerpartiet däremot det näst största borgerliga partiet.

Valresultat 2022

Exklusive uppsamlingsdistrikt. Partier som fått mer än en procent av rösterna i minst ett valdistrikt redovisas.

= Industri =

En stor andel av befolkningen i Emmaboda kommun är sysselsatta inom industrin, totalt 43 procent enligt uppgifter från år 2020. De flesta inom tillverkande företag som inom metall, trä- och glasindustri. De största företagen är Xylem-bolagen (ca 1200 anställda), Södra Wood (ca 225 anställda), AMB Industri (ca 200 anställda) samt Emmaboda Glas (ca 45 anställda).

= Tjänster och turism =

I Boda glasbruk finns sedan 2011 designmuseet The Glass Factory i glasbrukets tidigare lokaler.

= Transporter =

Kommunen har en välutvecklad infrastruktur med flera viktiga väg- och järnvägsförbindelser. Riksväg 25 och 28, samt länsväg 120, är huvudvägarna som går genom kommunen.

Järnvägen Göteborg–Alvesta–Emmaboda genomkorsar kommunen. I centralorten förgrenar sig järnvägen till både Kalmar och Karlskrona.

Emmaboda flygplats ägs av Emmaboda kommun, i samarbete med det Karlskrona-baserade Förlags AB Albinsson & Sjöberg, Nordens största motorförlag. De driver ett motorcenter som är en knutpunkt för motorsportentusiaster och evenemang.

= Befolkningsutveckling =

Kommunen har 8 717 invånare (30 juni 2026), vilket placerar den på 237:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

= Utländsk bakgrund =

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 427, eller 15,84 % av befolkningen (hela befolkningen: 9 009 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 985, eller 10,17 % av befolkningen (hela befolkningen: 9 690 den 31 december 2002).

= Invånare efter de vanligaste födelseländerna =

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Emmaboda kommun 9 009 personer. Av dessa var 1 244 personer (13,8 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.

Kulturarv

Bland fornlämningarna i kommunen återfinns Rostocka holme strax öster om Emmaboda vid gården Rostock. Det är en borgruin som omfattar fyra husgrunder och en större källargrop.

I Allgunås by finns flera fornlämningar, däribland en rund stenhög med en diameter på 17 m. Denna lämning kallas Kungagraven och sägnen säger: "I Allgunnås Västergård påstås en kung vara begraven. Han lades enligt sägnen vid sin död i tre kistor; en av guld, en av silver och en av koppar, vilka sattes i varandra. Han fick även sina rikedomar med sig i graven. I samma gård finns ett stenrör (röse) där flera personer uppgivit sig ha sett ljus om nätterna, åtföljt av ett dån. En nu avliden person lät plocka om hela röset för att finna den skatt som han trodde måste finnas där. Men resultatet blev klent, ty ingen skatt blev funnen."