Fakta om Färgelanda kommun

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna Färgelanda, Högsäter, Järbo, Lerdal, Råggärd, Rännelanda, Torp och Ödeborg. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Vid kommunreformen 1952 bildades i området tre så kallade storkommuner: Högsäter (av Högsäter, Järbo, Lerdal, Råggärd och Rännelanda), Färgelanda (oförändrad) och Ödeborg (av Torp, Valbo-Ryr och Ödeborg).

1967 upplöstes och delades Ödeborgs landskommun och Torps och Ödeborgs församlingar införlivades med Färgelanda landskommun medan Valbo-Ryrs församling fördes till Munkedals landskommun. 1971 infördes enhetlig kommuntyp och Färgelanda landskommun ombildades till Färgelanda kommun. 1974 införlivades Högsäters kommun och kommunen fick därmed sin nuvarande omfattning.

Geografi

Kommunen är belägen i sydvästra delen av landskapet Dalsland och gränsar i norr till Dals-Eds kommun och Bengtsfors kommun, i öster till Melleruds kommun och Vänersborgs kommun, alla i före detta Älvsborgs län. I söder gränsar kommunen till Uddevalla kommun och i väster till Munkedals kommun, båda i före detta Göteborgs och Bohus län.

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i Färgelanda församling, Högsäters församling, Järbo-Råggärds församling och Rännelanda-Lerdals församling.

Styre

Kommunen styrdes under mandatperioden 2014–2018 av Socialdemokraterna, Liberalerna och Vänsterpartiet. Efter valresultatet var det ett minoritetsstyre, men då två av Sverigedemokraternas mandat blev obesatta så fick styret en majoritet av mandaten i kommunfullmäktige. Efter valet 2018 tog ett borgerligt styre makten, i form av Centerpartiet, Moderaterna och Liberalerna. Socialdemokraterna, Moderaterna och Liberalerna styrde kommunen tillsammans efter valet 2022, fram till att M lämnade styret 2024.2025 förlorade de styrande partiernas budget omröstningen i kommunfullmäktige mot en budget som stöddes av Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna. Dessa två partier tog under hösten 2025 över styret av kommunen.

= Mandatfördelning 1970–2026 =

Antalet mandat i kommunfullmäktige var 30 i valet 1970 och 35 från valet 1973 till och med valet 2010. Från valet 2014 minskades antalet mandat till 31. Inget parti har någonsin haft egen majoritet i Färgelanda kommunfullmäktige. Största parti har varit Socialdemokraterna i valet 1970 och i valen 1985–2014. Centerpartiet var största parti i valen 1973–1982 samt i valet 2018, medan Sverigedemokraterna blev störst 2022. I valen 1970 till och med 2010 fick de borgerliga partierna sammanlagt mer än hälften av rösterna.

= Kommunstyrelse =

Totalt har kommunstyrelsen 11 ledamöter, varav Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna har tre vardera, två tillhör Centerpartiet, medan Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna har en ledamot vardera.

Näringsliv

Färgelanda kommun domineras till stor del av jordbruksbygd, men har även en betydande industriell närvaro. Jordbruk och industri står för 11 respektive 25 procent av arbetstillfällena i kommunen. Småföretag präglar näringslivet, där plastindustrin utmärker sig som den största branschen. Plastindustrin producerar plastdetaljer för bilindustrin.

= Transporter =

I nord-sydlig riktning genomkorsas kommunen av länsväg 172 varifrån länsväg 173 tar av åt öster i Färgelanda. Västtrafik har busstrafik längs dessa vägar. Järnväg finns sedan 1960-talet inte i kommunen.