Fakta om Filipstads kommun

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Brattfors, Färnebo, Gåsborn, Kroppa, Nordmark och Rämmen. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Filipstads stad som 1863 bildade en stadskommun.

I området fanns mellan 22 februari 1946 och 31 december 1966 Lesjöfors municipalsamhälle.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunen Värmlandsberg (av de fyra dåvarande kommunerna Brattfors, Gåsborn, Färnebo och Nordmark) medan Kroppa landskommun, Rämmens landskommun samt Filipstads stad förblev oförändrade.

Filipstads kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Filipstads stad och landskommunerna Värmlandsberg, Kroppa samt Rämmen.

Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Kristinehamns domsaga för att från 2005 ingå i Värmlands domsaga.

Topografi och hydrografi

Landskapet genomkorsas av djupa dalgångar som sträcker sig från nord-nordväst till syd-sydöst, ett resultat av historisk bergskedjeveckning. Området tillhör bergslagsregionens malmfältsområde, och Långbansfältets berggrund är bland de rikaste i världen när det gäller mineraler. Denna unika geologi har skapat en rik flora, inklusive ett antal sällsynta orkidéarter.

Stora delar av kommunen täcks av skogklädd morän, men i dalgångarna finns ofta isälvssediment, som tydligt visar spår av isavsmältningen vid högsta kustlinjen (HK). Brattforsheden kring Alsternsjön är ett av landets mest framstående exempel på HK-deltan, med andra förekomster som Eriksdalsdeltat vid Älvsjöhyttan och Filipstadssänkan. Dessa områden hyser även välutvecklade mossar, såsom Nordmarksmossarna.

Naturskydd

År 2024 fanns 12 naturreservat i Filipstads kommun. Bland dessa kan nämnas Guldplatshagen som med sin näringsrika berggrund av kalk och grönsten, är hem för en rik flora som är karakteristisk för trakten. Den norra delen av reservatet präglas av ett fuktängsstråk med inslag av torrare områden där ängsvegetationen är påverkad av kalk och hävd. I den södra delen dominerar ung björkskog.

Syftet med reservatets bildande var att skydda och bevara guckuskon, en orkidé som är fridlyst i hela Sverige och som endast växer på några få platser i länet. Området är en del av EU:s Natura 2000-nätverk för skydd av värdefull natur.

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Filipstads församling.

Från 2016 indelas kommunen istället i sex distrikt: Brattfors, Filipstad, Gåsborn, Kroppa, Nordmark och Rämmen.

Styre

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av de rödgröna som tillsammans samlade 22 av 37 mandat i kommunfullmäktige. Efter valet 2014 inkluderades även Kristdemokraterna i den styrande majoriteten, vilket innebar att de lämnade samarbetet inom Alliansen. Orsaken till bytet av samarbetspartners uppgavs vara splittringar kring integrationsfrågan. Både Kristdemokraterna och Miljöpartiet åkte ur kommunfullmäktige i valet 2018, men Socialdemokraterna och Vänsterpartiet kunde ensamma fortsätta styra kommunen.

Valet 2022 ledde till maktskifte där Centerpartiet, Liberalerna och Moderaterna kunde ta makten genom en valteknisk samverkan med Sverigedemokraterna.

= Mandatfördelning 1970–2026 =

För valresultat äldre än 1970, se tidigare kommuner; Filipstads stad, Värmlandsberg, Kroppa eller Rämmens landskommun

= Kommunstyrelse =

Kommunstyrelsen i Filipstads kommun utgörs av 11 ordinarie ledamöter. För att underlätta sitt arbeta har kommunstyrelsen tre utskott. Dessa är: Kommunstyrelsens arbetsutskott, Kommunstyrelsens teknikutskott samt Kommunstyrelsens kultur- och föreningsutskott.

= Lista över kommunstyrelsens ordförande =

Per Gruvberger, Socialdemokraterna, 2003–januari 2020 Åsa Hååkman Felth (Hååkman Eriksson), Socialdemokraterna, 1 februari 2020–31 december 2022 Christer Olsson, Moderaterna, 1 januari 2023–

Näringsliv

Kommunens näringsliv har genomgått förändringar över tid. Från en tidigare inriktning på gruvnäring och järnframställning, som avtog på 1980-talet, har det nu skiftat mot andra sektorer. De ledande företagen i centralorten inkluderar Barilla Sverige AB, tidigare känd som Wasabröd AB, som fokuserar på knäckebrödstillverkning, Orklakoncernen, tidigare OLW, som producerar chips, och FIMEK AB, som tillverkar komponenter till lastvagnar. Andra betydande arbetsgivare inkluderar kommunen, landstinget och företag med rötter i Lesjöfors Bruk, såsom Lesjöfors Fjädrar AB. Robust Ståldörrar AB är också en betydande aktör i Nykroppa.

= Transporter =

Kommunen är korsad av flera viktiga transportvägar, inklusive järnvägslinjerna Kil–Ludvika–Borlänge och Kristinehamn–Filipstad–Persberg. Dessutom är kommunen betjänad av två riksvägar, 26 och 63, som ytterligare förbinder den med omgivande regioner. Lokalt är också länsvägarna 245 och 246 viktiga för att underlätta trafikflödet inom kommunen.

= Befolkningsutveckling =

Kommunen har 9 578 invånare (30 juni 2026), vilket placerar den på 220:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Filipstad är kommunen med störst skillnad i medelålder mellan kvinnor och män vid första barnets födelse (25,65 år för kvinnor och 32,54 år för män 2010. Skillnaden på nästan 7 år är mer än 4 år större än för hela landet).

= Utländsk bakgrund =

Den 31 december 2018 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 2 467, eller 22,76 % av befolkningen (hela befolkningen: 10 837 den 31 december 2018).

= Invånare efter de vanligaste födelseländerna =

Den 31 december 2018 utgjorde folkmängden i Filipstads kommun 10 837 personer. Av dessa var 2 082 personer (19,21 %) födda i ett annat land än Sverige.

Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Filipstads kommun.

Kulturarv

Hornkullens silvergruvor i Nykroppa har en mytisk status som en plats där silvermalm bröts redan på 1300-talet. Under mitten av 1800-talet lades gruvdriften ner, men dess arv lever vidare. Silverleden markerar den gamla vägen från gruvan till hyttan. Längsleden återfinns gamla torpruiner samt resterna av den stånggång som drev vattenpumparna i gruvan.

Långban är känd som en av världens mest mineralrika platser. Gruvdriften började på 1500-talet och fokuserade på brytning av järnmalm. Även om gruvdriften lades ner på 1970-talet, lever gruv…