Fakta om Gislaveds kommun

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Anderstorp, Bolmsö (del av), Bosebo, Burseryd, Båraryd, Gryteryd, Kållerstad, Norra Hestra, Reftele, Sandvik, Stengårdshult, Södra Hestra, Valdshult, Villstad, Våthult, Ås och Öreryd. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

I Båraryds landskommun inrättades 6 maj 1904 Gislaveds municipalsamhälle, och i Anderstorps landskommun 22 september 1939 Gyllenfors och 4 juni 1943 Anderstorps municipalsamhällen. 1949 bildades Gislaveds köping genom ombildning av Båraryds landskommun och Gyllenfors municipalsamhälle, samtidigt som Gislaveds och Gyllenfors municipalsamhällen upplöstes.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna: Burseryd (av de tidigare landskommunerna Burseryd, Gryteryd, Sandvik och Södra Hestra), Reftele (av Kållerstad, Reftele och Ås), Södra Mo (av Norra Hestra, Norra Unnaryd, Stengårdshult, Valdshult och Öreryd) samt Unnaryd (av Bolmsö, Jälluntofta och Södra Unnaryd). Landskommunerna Bosebo och Våthult uppgick samtidigt i Gislaveds köping medan Villstads landskommun och Anderstorps köping förblev oförändrade.

1953 ombildades Anderstorps landskommun till Anderstorps köping, och samtidigt upplöstes Anderstorps municipalsamhälle.

Gislaveds kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Gislaveds köping samtidigt som Anderstorps kommun bildades av Anderstorps köping. 1974 utökades Gislaveds kommun med kommunerna Anderstorp, Burseryd, Reftele, Södra Mo och Villstad, samt en del ur Unnaryds kommun (fastlandsdelen av Bolmsö, omfattande en areal av 29,3 kvadratkilometer, varav 21,2 km² land, och med 163 invånare).

Kommunen ingick från bildandet till den 26 september 2005 i Värnamo domsaga och ingår sen dess i Jönköpings domsaga.

Topografi och hydrografi

Den norra och sydvästra delen av kommunen är kuperad och domineras av morän, medan de södra och sydöstra delarna är relativt flacka med vidsträckta sandavlagringar blandade med moränmarker. Nissans dalgång präglas av stora isälvsavlagringar som formar åsar och terrasser. I den norra delen av dalgången har avsnörda dödisblock bildat en serie sjöar. Söderut slingrar sig Nissan och den tillrinnande Anderstorpsån genom sandavsättningarna, vilket skapat flera avsnörda meandersjöar.

Kommunen är till stor del täckt av skog, huvudsakligen barrskog, men i södra delen finns även bokskog, särskilt mellan Villstad, Burseryd och Arnåsholm. Nära sjön Bolmen i sydost finns finkorniga och uppodlade sedimentjordar. Flera större myrkomplex finns också i kommunen, inklusive Store Mosse (inte att förväxla med nationalparken med samma namn), Rastamossen och Risamossen. I den sydöstra delen ligger dessutom fågelsjön Draven.

I kommunen finns 388 sjöar, där de största är Bolmen, Fegen, Majsjön och Nissasjöarna. Nissan flyter genom kommunen på sin väg från högmossen väster om Taberg till utloppet vid Halmstad.

Naturskydd

I kommunen finns nio naturreservat med varierande karaktär och unika drag. Ett av de mest imponerande är Anderstorps stormosse. Detta område, som sträcker sig över nästan 2 000 hektar, utmärker sig som ett av södra Sveriges största och mest värdefulla myrmarksområden. Här trivs en mångfaldig fågelliv, inklusive flera häckande vadarfåglar, och på vissa myrholmar frodas riktigt gammal barrskog med dvärgbjörkar. Under andra världskriget bröts torv på mossen och avvattnades genom många diken, men mellan 2010 och 2015 genomfördes ett restaureringsprojekt för att återställa mossen till sitt naturliga tillstånd.

Fegen är ett annat betydelsefullt naturreservat med speciella fågelskyddsområden. Här kan besökare observera en mängd fågelarter, inklusive fiskgjuse, gråtrut, enkelbeckasin och drillsnäppa. Sjön har även en mångfaldig fiskfauna, där vårsiklöjan är särskilt intressant och akut utrotningshotad. Isaberg är en annan framstående naturattraktion, med en höjd på 310 meter över havet och en dominerande barrskogsmiljö. Skyddat sedan 1968 och utpekat som riksintresse för friluftsliv, erbjuder Isaberg också södra Sveriges största vintersportanläggning.

Kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige består i Gislaveds kommun av 49 ledamöter och dessa sammanträder en gång per månad i fullmäktiges sessionssal, belägen på våning 2 i Gislaveds kommunhus.

= Kommunstyrelse =

Kommunstyrelsen består av 15 ledamöter och håller sina sammanträden i kommunstyrelsens sessionssal, belägen på entréplan (våning 1) i kommunhuset. Ordföranden samt förste vice ordföranden kommer ur den styrande majoriteten, medan andre vice ordförande kommer från oppositionen. Ur ledamöterna i kommunstyrelsen utses också tre kommunalråd. Utöver de vanliga uppgifterna har kommunstyrelsen i Gislaveds kommun även ansvar för kris- och beredskapsfrågor. Genom detta fungerar kommunstyrelsen som kommunens krisledningsnämnd. Dessutom fungerar den som stiftelsestyrelse och ansvarar för stiftelser kopplade till kommunen.

För att fördela kommunstyrelsens arbetsuppgifter har denna även inrättat ett antal utskott inom olika ansvarsområden. För mandatperioden 2022–2026 är dessa allmänna utskottet, näringsutskottet, arbetsmarknadsutskottet och personalutskottet.

Som ett serviceorgan åt kommunstyrelsen finns kommunstyrelseförvaltningen som har till uppgift att leda och samordna gränsöverskridande frågor inom kommunens verksamhetsfält samt erbjuda tjänster och produkter som efterfrågas av antingen kommunstyrelsen, förvaltningarna eller kommunens bolag. Kommunstyrelseförvaltningen är i sin tur indelar i mindre enheter och avdelningar, vars områden i flera fall motsvarar de utskott och beredningar som ligger under kommunstyrelsen.

= Övriga nämnder =

Kommunens organisation är indelad i ett antal nämnder och styrelser som ansvarar för att kommunfullmäktiges beslut inom respektive ansvarsområden efterlevs inom den kommunala organisationen, främst inom förvaltningarna. Gislaveds kommun hade 10 nämnder eller styrelser år 2023. Barn- och utbildningsnämndens samt socialnämndens ordföranden är kommunalråd med deltidssysselsättning och har specificerade ansvarsområden.