Fakta om Gnosjö kommun

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Gnosjö, Kulltorp (del av), Källeryd, Kävsjö och Åsenhöga. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunen Gnosjö av de tidigare kommunerna Gnosjö, Källeryd, Kävsjö och Åsenhöga samt en del av Kulltorp.

Gnosjö kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Gnosjö landskommun.

Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Värnamo domsaga för att från 2005 ingå i Jönköpings domsaga.

Topografi och hydrografi

Den norra delen av Gnosjö kommun präglas av kuperad terräng med småkullig morän och sjöar i sänkorna. I södra delen är landskapet flackare med sandiga jordar och utsträckta myrområden. Den västra gränsen vid Nissans dalgång uppvisar avsättningar av isälvsmaterial i form av åsar, deltan och terrasser. Flygsandsdyner finns i anslutning till dessa avsättningar, särskilt nordöst om sjön Flaten. Större delen av kommunen är täckt av mager barrskog på grund av det sura gnejsberggrundsunderlaget. Dalgångarna, särskilt runt Flaten och Storåns dalgång, innehåller finkorniga sediment och i vissa fall lera, där de odlade områdena i kommunen ligger.

Naturskydd

Store Mosse nationalpark i sydöstra Gnosjö är Sveriges största sammanhängande myrområde söder om Lappland, med Kävsjön som en framstående fågelsjö mitt i området, etablerad 1982.

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fem församlingar: Gnosjö församling, Kulltorps församling (låg även i Värnamo kommun), Källeryds församling, Kävsjö församling och Åsenhöga församling.

Från 2016 indelas kommunen istället i fem distrikt, vilket motsvarar de tidigare socknarna socknar: Gnosjö, Kulltorp (del av), Källeryd, Kävsjö och Åsenhöga.

Näringsliv

Gnosjö har en lång tradition av industriell företagsamhet, som sträcker sig tillbaka till 1600-talet och präglas av den så kallade "Gnosjöandan". I dag huserar omkring 250 tillverkningsföretag i kommunen, varav de flesta har färre än 25 anställda. Huvuddelen av industrin är koncentrerad inom metall- och träindustrisektorerna. Moderniseringen av industristrukturen har drivits framåt genom etablering av lokala investmentbolag samt Gnosjöandans Kunskapscentrum. Imponerande nog sysselsätter tillverkningsindustrin hela 55 procent av den förvärvsarbetande befolkningen, vilket är tre gånger mer än genomsnittet för hela landet.

= Befolkningsutveckling =

Kommunen har 9 029 invånare (30 juni 2026), vilket placerar den på 230:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

= Invånare efter de vanligaste födelseländerna =

Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Gnosjö kommun.