Harbo

Kvarsta

Kvarsta, längst i norr, är en forntida by med anor från vendeltid. I närheten av byn finns ett gravfält, där 1931 4 av de 5 kvarvarande gravarna undersöktes 1912–1914 hittades även ett vikingatida svärd och en yxa från samma tid i åkermarken, som visar att gravfältet ursprungligen varit större. I skriftliga källor omtalas byn första gången 1312, ("in Querestum") då markgäldsförteckningen upptar fem skattskyldiga till en mark och en skattskyldig till 6 öre. Förleden i namnet är troligen det fornsvenska Kvære. Lennart Elmevik har dock föreslagit att Kværa skulle kunna vara ett äldre namn på Harboån. 1426 överlät Arent Larsson (björnlår) 8 1/2 öresland i Kvarsta till sin hustru Kristina Larsdotter (lilja) i stället för morgongåvor han tidigare gett henne i Snevringe och Tuhundra härader. 1444 sålde Inge Gudlevsson i Onsike 8 1/2 öresland i Kvarsta med torpställen till Uppsala domkyrka. Köpet godkändes 1451 och anges då omfatta 9 öresland och ett torpställe, och räntade 3 pund korn eller 2 fat järn. Uppsala domkyrka hade 1480–1527 en landbo i Kvarsta som räntade 4 mark penningar, före 1480 var räntan 2 fat järn. 1531 dras gården in till kungen arv och eget 1528 ärvde Svante Sture en frälsegård i Kvarsta. I hans jordebok 1561/1565 upptas två gårdar i Kvarsta samt ett torpställe i Långgärde.

Genom byte på 1781 kom hela Kvarsta by att bli frälseby under Viby säteri. 1821 bodde 74 personer i Kvarsta med underlydande ägor. Totalt fanns åtta bondgårdar. Vid mitten av 1800-talet jordbruket vid gårdarna under säteriets drift, och bönderna avhystes. Den sydligaste gården, där en handelsbod låg sedan 1846 blev dock kvar, och är det som senare kallats Kvarsta. Handelsboden fanns kvar här till 1960-talet. Många av torpen på Kvarstas ägor (av vilka de flesta dock inte ingår i Harbo småort) har dock fortsatt ha bebyggelse. 1881 bodde 87 personer i Kvarsta och i torpen på byns ägor. I början av 1900-talet erbjöds många av torparna att friköpa sina fastigheter, och en rad moderna egnahem tillkom även i anslutning till byn. I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet fanns även mejeri vid Kvarsta. Harbo godtemplarlokal har även den varit belägen på Kvarstas ägor.

1940 bodde 106 personer inom Kvarsta byns område, 1981 bodde 72 personer inom Kvarsta bys område.

Bergstorp, dokumenterat första gången 1696. Berg var soldatnamn för roten 533 vid Västmanlands regemente redan från 1683, och är troligen identiskt med det torp som fanns här redan på 1680-talet. Bergstorp har även kallats Kvarstatorp, och är möjligen identiskt med det Kvarstatorp som omtalas 1646–1650. Bergstorp ligger på skogen mot Brattberg och ingår inte i Harbo småort.

Johannesberg, uppförd 1904 är en modern fastighet. Johanneberg ligger på vägen mot Brattberg och ingår inte i Harbo småort. Torpet fick namn efter första ägarens hustru, Johanna Palm.

Klippan är ett torp på vägen mot Brattberg. Här bodde i början av 1900-talet en smed, smedjan låg fram till 1930-talet i vägkorset för vägen mot Bergstorp.

Nybo, är ett torp uppfört 1844. Torpet ligger även det på vägen mot Brattberg och ingår inte i Harbo småort.

Rönngrenstorp är ett torp uppfört av soldaten Erik Olsson Rungren som 1779 flyttade hit till Kvarsta ägor. Soldattorpet låg annars i Rönnviken. Namnet har sedan blivit kvar. Rönngrenstorp ligger också utanför Harbo småort på väg mot Brattberg.

Diken

Diken söder om Kvarsta var även den en frälsegård under Viby, äldsta kända omnämnande är från 1528 ("Tjike"). Byn kallas numera oftast Öja. Namnet syftar på det dike, kallat Gammelån, som tidigare var en av Harboåns åfåror. Den gamla landsvägens bro över Gammelån här kallas Dikesbron. Den officiella namnformen ändrades 1952 från Diket till Diken. Namnet Öja uppkom under 1900-talet, troligen efter någon av de andra platser i Sverige som kallas Öja. 1914 flyttar en person född i Harakers socken till fastigheten, 1916 en person från Linderås socken i Småland. Under 1500-talet upptas Diken som ett mantal skatte, men upptas 1575–1609 som öde och jorden underlagd andra frälsehemman. Under stor del av 1600-talet och början av 1700-talet finns här två gårdar, från 1730-talet underläggs dock Diken andra gårdar. Brukaren av den ena gården Staffan Andersson blir dock kvar här som torpare, och från 1731 kallas hans gård Staffansbo, det namn som sedan blir det vanliga namnet för Diken fram till slutet av 1800-talet. 1940 bodde 50 personer på Dikens ägor, 1981 bodde 20 personer på ägorna.

Rörbo, ett torp uppfört 1792. Rörbo har tidvis räknats till Kvarsta och ligger på gränsen mellan byarna. Namnet syftar på ett gränsröse eller ett rör som funnits här.

Flera modernare villor har senare uppförts andra med egennamn är Hagaberg, Jägerdal och Solvik.

Prästgården

Prästgården har förmodligen sina anor i en forntida by, enstaka gravar finns på ägorna, men uppgiften i ett dokument bland de gamla kyrkböckerna att prästgården tidigare skall ha hetat Nybelberga är förmodligen felaktigt.

Enligt jordeboken 1538 omfattade Harbo prästgård 6 öresland med utjord i Berga. En kaplan omtalas i församlingen 1593, men kaplansboställe har saknats och dessa har i stället varit bosatta i klockargården. Nuvarande huvudbyggnad vid prästgården uppfördes 1797. En äldre parstuga, "prästgårdsstuga" är också ännu bevarad och fungerade fram till 1930 som arrendatorsbostad. En fattigstuga uppfördes 1690-talet, sedan dess har en rad olika byggnader fungerat som fattigstuga. Den senaste var den före detta komministergården som låg öster om kyrkan och revs på 1960-talet. 1929 byggdes ett nytt ålderdomshem, idag privatbostad, för att ersätta fattighuset.

Ett sockenmagasin fanns också tidigare på övre Kyrkogärdet. Kyrkstallar fanns även fram till mitten av 1800-talet väster om kyrkan.

Prästgården hade ursprungligen sina fäbodar vid Färmansbo, 600 meter från Hjältmossen och 150 meter från sockengränsen. Senare flyttade man till Risängsvallen.

Skolhus byggdes 1849, nuvarande äldre skola är från 1887. Poststation inrättades 1890 och byggnaden fungerade so…