Fakta om Hofors kommun

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar Torsåkers socken där vid kommunreformen 1862 Torsåkers landskommun bildades. 1925 utbröts ur denna Hofors landskommun.

Hofors kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Hofors och Torsåkers landskommuner.

Kommunen ingick från bildandet till 26 april 2004 i Sandvikens domsaga och ingår sen dess i Gävle domsaga.

Topografi och hydrografi

Området som utgör kommunen är beläget inom bergslagen och där finns således en del malmfyndigheter. Järnmalm har brutits i Stillgruvan och Storgruvan norr om sjön Stor-Gösken från medeltiden till början av 1900-talet. Kuperade, skogklädda moränområden finns i väster och i öster finns Torsåker och Hoåns dalgång med öppna, flacka finsedimentområden. I kommunen finns kalottberg som Söderåsen och Högstaåsen som bildats när genom att höjderna nått över högsta kustlinjen och nedre delen därför fått en ursvallad nivå.

Naturskydd

År 2023 fanns sju naturreservat i Hofors kommun. Som exempel kan nämnas Köpmansmossen som omfattar ett område på 142 hektar och bildades 1987. Reservatet utgörs av en fågelrik myr som besöks av bland annat tofsvipa, trana och grönbena. Köpmansmossen är även skyddad som Natura 2000-område. Ett annat exempel är Surtjärn som omfattar 7,5 hektar och ursprungligen var ett domänreservat bildat 1983. I reservatet finns tallar som vuxit i mer än 300 år. På dessa växer tallticka, en vedsvamp som växer på levande tallar som är över 150 år.

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i två församlingar: Hofors församling och Torsåkers församling.

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar församlingsindelningen 1999/2000 och i detta fall överensstämmer med landskommunerna Hofors (bildad 1925) och Torsåker.

Styre

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av de rödgröna som tillsammans samlade 18 av 31 mandat i kommunfullmäktige. Efter valet 2014 lämnade Miljöpartiet koalitionen och det blev då den första mandatperioden någonsin där Socialdemokraterna och Vänsterpartiet styrde kommunen i en gemensam koalition. Samarbetet sprack dock i början av 2017 och orsaken uppgavs vara att Vänsterpartiet ansågs vara konfliktsökande. Vänsterpartiet uppgav att Socialdemokraterna var utan politiska visioner. En ny styrande koalition bildades genom att Socialdemokraterna istället ingick ett samarbete med Centerpartiet och Liberalerna. Samma partier behöll makten även under mandatperioden 2018–2022. Denna gång dock som minoritetsstyre. Koalitionen tappade mandat efter valet 2022 men ingick en valteknisk samverkan med Vänsterpartiet och kunde på så sätt stanna vid makten.

= Kommunstyrelse =

Totalt har kommunstyrelsen elva ledamöter, varav tre tillhör socialdemokraterna, två tillhör sverigedemokraterna medan hoforspartiet, centerpartiet, Vänsterpartiet, Liberalerna, moderaterna och kristdemokraterna har en ledamot vardera.

= Lista över kommunstyrelsens ordförande =

Marie-Louise Dangardt, Socialdemokraterna, 2003–31 december 2016 Linda-Marie Anttila, Socialdemokraterna, 1 januari 2017–8 mars 2022 Kenneth Axling, Socialdemokraterna, 8 mars 2022–31 december 2022

Näringsliv

Sedan gammalt är området som utgör Hofors kommun förknippat med järn- och ståltillverkning. Det företag som dominerade kommunens industriföretag i början av 2020-talet, Ovako Steel AB, har sin grund i Hofors bruk som anlades på 1600-talet. Av de cirka 38 procent av arbetstillfällena som tillverkningsindustrin stod för tillhandahöll Ovako Steel AB mer än hälften. Förutom stålindustrin fanns även företag inom verkstadsbranschen så som Bäckströms Mekaniska Hofors AB som var huvudleverantör till basindustrin i regionen.

Genom kommunala försök att bredda näringslivet med tjänsteföretag har callcenter som Vendator Contact Center AB, kommunikationsföretag som iTell AB och logistikföretag som StjärnDistribution AB, etablerat sig där.

= Transporter =

Kommunen genomkorsas av riksvägarna 68 och 80. Genom kommunen går även järnvägen Gävle–Borlänge.

= Utländsk bakgrund =

Den 31 december 2015 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 591, eller 16,86 % av befolkningen (hela befolkningen: 9 435 den 31 december 2015). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 287, eller 12,41 % av befolkningen (hela befolkningen: 10 372 den 31 december 2002).

= Invånare efter de vanligaste födelseländerna =

Den 31 december 2015 utgjorde folkmängden i Hofors kommun 9 435 personer. Av dessa var 1 272 personer (13,48 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.

Kulturarv

Under många århundraden var Hofors en utpräglad bruksbygd, och Gästriklands bergslag hade sin verksamhet i kommunen.

Ett av områdets industriminnen är Kratte masugn, numer ruiner efter ett komplett järnbruk med masugn och smedja som anlades 1672. Masugnen lades ner 1881 men återstår gör bland annat det tidigare våghuset som används som kapell. Men kommunen är även känd för andra järnrelaterade arv, nämligen Kråknäsjärnet. Fyndet hittades 1993 i närheten av Torsåkers kyrka och tillverkades omkring år 0.

Andra kulturarv är gränsröset Skuruhäll i skogarna mellan Falun och Hofors och de runinskrifter som hittats i kommunen.