Hörby

Historia

Hörby har stavats både Hörghby och Hörgby. Ortnamnet kommer från det fornnordiska ordet hörgr vilket betyder stenröse eller stenbunden mark. Redan innan den första järnvägen dit öppnades 1882 var orten ett ganska betydande samhälle, vars utveckling började redan på 1840-talet och som några årtionden senare blev mittpunkt för en stor del av Mellanskåne. I Hörby möts Skånes landsvägar från norr och söder samt väster och öster. Landsvägen norr-söder band samman de båda städerna Vä och Lund. Idag sammanbinder E22an nordöstra Sverige med kontinenten. Vägen väst–öst, nuvarande Råbygatan, gick till Östra Sallerup.

Tiden före järnvägen

Den första kartan över Hörby är daterad 1699. I samband med att laga skiftet 1839 genomfördes i Hörby och ägarutbyte skedde med Råby, Ekeröds och Attarps byar, upprättade en skifteskarta som godkändes och fastställdes 1841. Skillnaden mellan kartorna är liten. De flesta gårdarna låg mellan ån i söder och Råbygatan i norr. Vid den öppna platsen västerut låg tingshus, gästgivaregården, kyrkan och tre gårdar. Söder om ån fanns ingen bebyggelse.

Vid laga skiftet tog man undan lertäkten och marknadsplatsen. Lertäkten begränsades av Storgatan, ca femton meter norr om Prostgatan, Slagtoftavägen och Tingsgatan. Då tegel och sten ersatte leran som byggnadsmaterial skiftades lertäkten 1849 mellan bönderna. Området var fullt av djupa hålor och vid regn sjönk man djupt i leran. Bönderna inhägnade därför sina lertäktsbitar med taggtråd. På 1870-talet började man fylla ut hålorna samt dika marken och 1883 var nästan hela lertäkten bebyggd.

1848 fick Frosta härad sin första distriktsläkare, Thure Leonard Eneroth. 21 januari 1860 fick apotekare Peter Mauritz Nordqvist personligt privilegium att anlägga apotek i Hörby.

Järnvägsepoken

1882 öppnades järnvägslinjen Hörby–Höör. Delar av banan samt stationsområdet låg på delar av före detta marknadsplatsen. 11 september klockan 19.30 rullade det första tåget, med loket Bifrost, in från Höör. Trafiken kom igång 26 oktober. I november 1886 öppnade linjen Hörby–Tollarp.

Hösten 1883 började gästgivaregårdens krögare Johan Nilsson att bygga ett hotell i två våningar på stationsområdet. Den 11 januari 1885 var det invigningsbal med häradshövding L. von Sydow som invigningstalare. Det fanns en telefonledning i Hörby och denna gick från befallningsman Georg Krooks bostad Georgshill till järnvägsstationen samt mellan gästgivaregården, järnvägshotellet och järnvägsstationen. I januari 1886 kopplades man på det skånska telefonnätet och trots att väntetiden till en början kunde vara flera timmar lång växte antalet abonnenter.

Under 1880-talet diskuterades municipalsamhällsfrågan livligt och under 1889 omtäcktes flera tak i byn eftersom det i municipalstadgarna stod att taktäckning med spån inte var tillåtet. Municipalsamhället Hörby inrättades 1894 som då hade 1 091 invånare. 1897 förlängdes järnvägen Hörby–Tollarp till Eslöv i söder och senare till Kristianstad i norr.

Järnvägen Hörby–Höör lades ner 1928, Hörby–Kristianstad 1961 och Hörby–Eslöv 1967.

Industri

Enligt palteboken från omkring 1515 fanns det i Hörby både skräddare, skomakare och garvare. 1839 fanns det smeder, garvare, skräddare, skomakare, mjölnare och hattmakare i Hörby. I mitten på 1840-talet startades byns första handelsbod. 1850 inrättade kopparslagare L. Jacob Ekman en verkstad. 1851 flyttade klockgjutare Leopold Brausewetter (1822–1865) till Hörby. Han blev en känd klockgjutare och signerade sina verk med Wetter.

Administrativa tillhörigheter

Hörby var och är kyrkby i Hörby socken där Hörby landskommun inrättades vid kommunreformen 1862. I landskommunen inrättades 20 december 1894 Hörby municipalsamhälle för orten. Denna med sitt närområde bröts 1900 ut ur landskommunen och bildade Hörby köping. 1969 utökades köpingskommunen som sedan 1971 uppgick i Hörby kommun med Hörby som centralort. I kyrkligt hänseende har Hörby alltid hört till Hörby församling. Judiciellt har orten ingått i samma tingslag och tingsrätter som Hörby socken.

Gästgivaregården och Stora Hotellet

Gästgivaregården, byggdes kring 1665, låg bredvid kyrkan. Det var ett helt hemman, Hörby nr 1, med ett tvåvåningshus som vette mot dagens Gamla Torg. Längor i korsvirke och grundmur hörde till. I maj 1900 revs Gästgivaregården och på dess ställe uppfördes efter ritningar av Malmöarkitekten Alfred Arwidius Nya hotellet, vilket invigdes den 25 maj 1901. Namnet ändrades senare till Stora Hotellet.

Kvarnen

Kvarnen är den äldsta byggnaden i Hörby och idag inrymmer den en restaurang. När man på mitten av 1800-talet skulle bygga en väderkvarn i Hörby valde man en av de högst belägna platserna att placera den på. För att komma upp ytterligare började man med att bygga en två våningar hög stengrund. Ovanpå grunden placerades sedan en holländsk väderkvarn byggd i eke- och furutimmer med tak av dels asfaltspapp och dels spån. Kvarnen togs i bruk 1861. Kvarnen hade fyra par stenar, skal- och grynkvarn samt två siktar. Den drevs med vindkraft samt med lokomobil vilken hade en vertikal ångmaskin på sju hästkrafter. Lokomobilen fanns i ett trähus med spåntak. Strax efter midnatt 26 juli 1885 totalförstördes kvarnen i en brand men en ny holländsk väderkvarn byggdes på kvarngrunden. I april 1906 snurrade kvarnvingarna för sista gång och därefter monterades kvarnen ned och flyttades till Vollsjö. Köpingen köpte tomt och de övriga byggnaderna inklusive den två våningar höga stengrunden. En magasinsbyggnad revs och Prostgatan drogs fram till Slagtoftavägen. 1908 såldes kvarngrunden och en tredje våning av trä med sadeltak byggdes. 1912 elektrifierades kvarnen och inga vingar behövdes mer. 1918 byggde möllaren en magasinsbyggnad väster om kvarnen med en invändig förbindelse mellan magasinet och kvarnen. Över magasinbyggnadens ingång står O. Johansson & Co 1918. Mjölnaren Olof Johansson avled 1926 och sedan fortsatte sonen rörelsen fram till 1966 då kvarnen lades ner för gott. Byggnaden stod och förföll och var ett tag även rivningshotad innan den restaurerades.

Tingshuset och Hörby Museum

Första tingshuset i Hörby låg öster om Gamla Torg och togs i bruk 1697. I januari 1881 brann t…