Fakta om Jokkmokks kommun
Jokkmokks kommun är en kommun i Norrbottens län i landskapet Lappland i Sverige. Centralort är Jokkmokk.
Från Wikipedia-artikeln Jokkmokks kommun, CC BY-SA 4.0.
Befolkningen, orterna, bostäderna och arbetet, och nyckeltal jämfört med Norrbotten och hela Sverige. Placeringen gäller bland Sveriges 290 kommuner, där plats 1 har högst värde.
Invånare 2024
4 701
−385 sedan 2014
Landareal
17 719 km²
0,3 invånare per km²
Hushåll 2025
2 469
1,90 personer per hushåll
Personbilar i trafik 2025
2 841
604 per 1 000 invånare
Åldrar 2024
Födda, döda och flyttningar
| 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Födda | 32 | 41 | 43 | 42 | 36 |
| Döda | 71 | 81 | 64 | 64 | 65 |
| Inflyttade | 172 | 243 | 195 | 175 | 178 |
| Utflyttade | 224 | 285 | 222 | 202 | 217 |
| Invandrade | 31 | 33 | 52 | 28 | 64 |
| Utvandrade | 12 | 6 | 23 | 13 | 23 |
| Folkökning | −72 | −71 | −20 | −32 | −27 |
Orterna
Villapriserna 2025
Köpta permanenta småhus enligt lagfarterna. Källa: SCB.
Bostäderna 2025
Vad invånarna arbetar med 2024
De största branscherna bland de sysselsatta som bor i kommunen.
Jämfört med länet och riket
Befolkning
Invånare totalt, antal
2025 · Länet 248 927 · Riket 10 605 529 · Plats 275 av 290
4 695
Befolkningsförändring sedan föregående år, antal
2025 · Länet 307 · Riket 17 819 · Plats 117 av 290
−6
Invånare 0-19 år, andel (%)
2025 · Länet 20,1 % · Riket 22,4 % · Plats 278 av 290
18,0 %
Invånare 65+, andel (%)
2025 · Länet 25,3 % · Riket 21,1 % · Plats 30 av 290
31,2 %
Invånare 25-64 år med eftergymnasial utbildning, andel (%)
2025 · Länet 40,4 % · Riket 48,5 % · Plats 174 av 290
33,5 %
Arbete och ekonomi
Skattesats till kommun (%)
2026 · Riket 20,7 % · Plats 29 av 290
23,0 %
Öppet arbetslösa av befolkningen, 18-65 år, andel (%)
2025 · Länet 2,0 % · Riket 3,1 % · Plats 285 av 290
1,6 %
Sammanräknad förvärvsinkomst i åldern 20-64 år (median), kr
2024 · Länet 421 700 kr · Riket 401 400 kr · Plats 68 av 290
404 800 kr
Skola och barn
Barn per barngrupp i förskola, lägeskommun, antal
2024 · Riket 15,3 · Plats 283 av 290
11,7
Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun, andel (%)
2026 · Riket 83,6 % · Plats 204 av 290
78,8 %
Elever i åk 9, meritvärde, hemkommun, genomsnitt (17 ämnen)
2026 · Riket 230 · Plats 55 av 290
230
Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, andel (%)
2025 · Riket 74,8 % · Plats 263 av 290
65 %
Omsorg
Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till första erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende, medelvärde
2024 · Plats 198 av 200
11
Personalkontinuitet, hemtjänsttagare som möter fler än 20 personal under 14 dagar, andel (%) (- 2024)
2024 · Plats 190 av 211
5 %
Boende
Färdigställda bostäder, nybyggnad, antal/1000 inv
2025 · Länet 7,8 · Riket 3,0 · Plats 104 av 290
1,7
Demokrati
Valdeltagande i senaste kommunalvalet, andel (%)
2025 · Länet 81 % · Riket 80 % · Plats 239 av 287
78 %
Skolor
Förskoleklass (3)
- Sameskolan JokkmokkKöpmangatan 4, Jokkmokk
- Västra skolanKommunal · Åsgatan 4, Jokkmokk
- Vuollerims CentralskolaKommunal · Skolvägen 3, Vuollerim
Grundskola (4)
- Östra skolanKommunal · Kyrkogatan 4, Jokkmokk
- Västra skolanKommunal · Åsgatan 4, Jokkmokk
- Vuollerims CentralskolaKommunal · Skolvägen 3, Vuollerim
- Vuollerims FriskolaFristående · Björkvägen 21, Vuollerim
Anpassad grundskola (2)
- Östra skolanKommunal · Kyrkogatan 4, Jokkmokk
- Västra skolanKommunal · Åsgatan 4, Jokkmokk
Sameskola (1)
- Sameskolan JokkmokkKöpmangatan 4, Jokkmokk
Gymnasieskola (1)
- Lapplands Gymnasium JokkmokkStorgatan 57, Jokkmokk
Anpassad gymnasieskola (1)
- Lapplands Gymnasium JokkmokkStorgatan 57, Jokkmokk
Fritidshem (3)
- Sameskolan JokkmokkKöpmangatan 4, Jokkmokk
- Västra skolanKommunal · Åsgatan 4, Jokkmokk
- Vuollerims CentralskolaKommunal · Skolvägen 3, Vuollerim
Komvux (3)
- Jokkmokk LärcentraKyrkogatan 8A, Jokkmokk
- Jokkmokk Lärcentra anpassad utbildningKyrkogatan 8 A, Jokkmokk
- Jokkmokk Lärcentra, SFIKyrkogatan 8A, Jokkmokk
Källa: Skolverkets skolenhetsregister.
Upphandlingar
Jokkmokks kommun som köpare (13)
Avtal för 420 Mkr de senaste tre åren
- Avfallshämtning i Jokkmokks kommun13 augusti 2026, 2 Mkr
- Framtidens äldreboende i Jokkmokks kommun12 augusti 2026, 350 Mkr
- Ramavtal grävmaskinsarbeten 202621 januari 2026, 2 Mkr
- Slamtömning Jokkmokks kommun 202621 januari 2025, 11 Mkr
- Slamtömning Jokkmokks kommun11 december 2024, 15 Mkr
- Försäkringar avseende olycksfall, tjänsteresor och motorfordon – Jokkmokks kommun15 oktober 2024, 3 Mkr
- Tvättjänster för äldreomsorg och camping Jokkmokks kommun6 maj 2024, 3 Mkr
- Drift och underhåll av gatljusanläggningar16 april 2024, 4 Mkr
Källa: tilldelade kontrakt i EU:s upphandlingsdatabas TED. Bara upphandlingar över EU:s tröskelvärden finns med. Värdet gäller hela avtalet, även när flera bolag delar det.
Mer om Jokkmokks kommun
Administrativ historik
När 1862 års kommunreform genomfördes i Lappland 1874 bildades Jokkmokks landskommun i Jokkmokks socken.
Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen. Vid kommunreformen 1971 bildades Jokkmokks kommun genom en ombildning av Jokkmokks landskommun.
Kommunen ingick från bildandet till 28 januari 2002 i Bodens domsaga och ingår sen dess i Gällivare domsaga.
Kommunen ingår sedan 2010 i Förvaltningsområdet för samiska, kommunnamnet på samiska är Jåhkåmåhke kommuvnna (lulesamiska), Jåhkåmåhki suohkan (nordsamiska).
Geografi
Kommunen gränsar i väster mot de norska kommunerna Tysfjord, Hamarøy, Sørfold och Fauske och i Sverige i norr mot kommunen Gällivare, i öster mot Boden, i sydöst mot Älvsbyn, i söder mot Arvidsjaur och Arjeplog. Jokkmokks kommun är Sveriges näst största till ytan, något större än landskapet Värmland och lite mindre än landskapet Ångermanland och ungefär dubbelt så stor som landskapet Skåne.
Topografi och hydrografi
Jokkmokks kommuns fjällvärld täcker en betydande del av kommunens yta, till exempel ligger Akka, som av Svenska Turistföreningen beskrivs som Lapplands drottning, inom kommunens gränser. Det mest kända fjällområdet är ändå Sarek. Sarek betraktas i dag som Europas sista kvarvarande vildmark med dramatiska dalgångar och majestätiska högfjäll på upp till och över 2 000 meter över havet. Till Sarek kan man enklast nå via bil och buss upp till fjällstationen i Kvikkjokk, varifrån man kan antingen följa Kungsleden eller ta en helikoptertur rakt in i Sarekområdet. Värt att påpeka är dock att det krävs speciellt tillstånd från Länsstyrelsen i Norrbotten för att både få flyga i nationalparkens luftrum samt på förhand godkända landningar. På grund av detta erbjuder inget av de helikopterbolag som finns i området fasta turer utan detta sker enbart på beställning och med godkänt tillstånd från nämnda myndighet.
Det finns stora vattenytor inom kommunens gränser, de två Luleälvarna flyter genom kommunen och möts i Vuollerim till Stora Lule älv. Vintertid är det möjligt att följa skoterleder från Jokkmokk upp till fjällvärlden, men också hela vägen via Norge till Norra ishavet eller till finska Lappland. Skoterlederna är förhållandevis välunderhållna och markerade, men skoteråkning i fjällvärlden kräver viss lokalkunskap och erfarenhet. Det råder restriktioner för skoteråkning i fjällvärlden.
Naturskydd
Naturreservatet och Natura 2000-området Jelka-Rimåkåbbå bildades 2019, och i och med detta så består hälften av kommunens yta av skyddad natur. Länsstyrelsens beslut om bildandet av naturreservatet överklagades av kommunen och Jokkmokks kommunalråd Robert Bernhardsson motiverade detta med orden "Vi har medborgare vars strömförsörjning är hotad. Vi fråntas möjlighet att planlägga områden och jobba för aktiv utveckling av besöksnäringen". Förutom Jelka-Rimåkåbbå fanns det 64 naturreservat i kommunen år 2022.
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Jokkmokks församling.
Styre
Antalet mandat i kommunfullmäktige var 35 från och med valet 1970 till och med valet 2002. Från valet 2006 minskades antalet mandat till 31, från valet 2018 till 25 och från valet 2022 till 23. Socialdemokraterna har varit det dominerande partiet i Jokkmokks kommun och har varit det största partiet i samtliga val, och har även haft egen majoritet i valen 1970, 1979-1988 samt 1994. Näst största parti var Vänsterpartiet i valen 1970, 1976, 1979, 1988, 2006 och 2010, Jokkmokks fria demokrater i valet 1973, Moderaterna i valen 1982, 1985 och 1991. I valen 1994–2002 var det näst största partiet Alternativet. I valen 2014 och 2018 blev Framtid i Jokkmokks kommun det näst största partiet.
Utöver riksdagspartierna har Arbetarpartiet kommunisterna funnits representerade efter valet 1979 samt ett flertal lokala partier: Samernas Väl sedan valet 1970, Jokkmokks fria demokrater i valen 1973–1979, Samerna i valet 1994, Alternativet i valen 1994–2006 samt Framtid i Jokkmokks kommun sedan valet 2010.
Jokkmokks kommun styrdes mellan valet 2014 och valet 2022 av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet i ett majoritetsstyre. Sedan valet 2022 styrs kommunen i majoritet av Framtid i Jokkmokks kommun, Miljöpartiet, Samernas väl och Vänsterpartiet.
= Lista över kommunstyrelsens ordförande =
Kent Ögren, Socialdemokraterna, 1989–31 december 2002 Sune Berg, Kristdemokraterna, 1 januari 2003–16 februari 2004 Anna Hövenmark, Vänsterpartiet, 16 februari 2004–9 mars 2004 Sune Berg, Kristdemokraterna, 9 mars 2004–juli 2004 Sixten Eriksson, Socialdemokraterna, juli 2004–31 december 2006 Anna Hövenmark, Vänsterpartiet, 1 januari 2007–31 december 2010 Stefan Andersson, Socialdemokraterna, 1 januari 2011–31 december 2014 Robert Bernhardsson, Socialdemokraterna, 1 januari 2015–31 december 2022 Roland Boman, Framtid i Jokkmokks kommun, 1 januari 2023–
Valresultat 2022
Exklusive uppsamlingsdistrikt. Partier som fått mer än en procent av rösterna i minst ett valdistrikt redovisas.
Näringsliv
Skog, vatten, turism och rennäring utgör basen för det lokala näringslivet. I början av 2020-talet producerades omkring 10 procent av Sveriges elproduktion i just Jokkmokks kommun och kommunen var således Sveriges viktigaste vattenenergiproducent. Exempelvis finns rikets effektmässigt största vattenkraftverk, Harsprånget, i kommunen. Världsarvet Laponia är grunden för turistnäringen. Andra viktiga näringar är skogsbruk, träförädling, mekanisk industri och hantverksindustri.
= Energi och råvaror =
Kommunen har sedan 1950-talet dominerats av den allt större efterfrågan på vattenkraft och framförallt av kraftproducenten Vattenfall. I kommunen finns i dag flera anläggningar som dämmer de flesta av de stora älvarna; exempel på kända vattenkraftsanläggningar är Akkats i närheten av Jokkmokk och Harsprånget vid Porjus.
Det brittiska prospekteringsbolaget Beowulf mining presenterade år 2011 en första analys av fyndigheter av järnmalm i Kallak. Av analysen framgår att företaget uppskattade tillgången till 600 miljoner ton. Den gruva som planerades i …
Skyddad natur i Jokkmokks kommun
Padjelanta/Badjelánnda
Nationalpark, 199 897 hektar
Visa på kartanSarek
Nationalpark, 198 465 hektar
Visa på kartanUdtja
Naturreservat, 146 491 hektar
Visa på kartanStora Sjöfallet/Stuor Muorkke
Nationalpark, 127 993 hektar
Visa på kartanUltevis fjällurskog
Naturreservat, 117 184 hektar
Visa på kartanMuddus/Muttos
Nationalpark, 51 137 hektar
Visa på kartanKvikkjokk-Kabla fjällurskog
Naturreservat, 49 105 hektar
Visa på kartanLuottåive fjällurskog
Naturreservat, 9 339 hektar
Visa på kartanTjaraivare
Naturreservat, 4 730 hektar
Tjaraivare är ett vidsträckt område fyra kilometer väster om Kåbdalis, och ansluter direkt till naturreservaten Udtja i väster och Kronogård i norr. Berget Tjaraivare (565 m.ö.h.) ligger i reservatets södra del, och dess långa sluttningar täcker stora delar av reservatet. Vid de…
Visa på kartanKurvusviken
Naturreservat, 3 664 hektar
Kurvusviken ligger på norra sidan av sjön Randijaure ca 23 km västnordväst om centrala Jokkmokk och strax söder om Kvikkjokksvägen. Området är låglänt och mosa…
Visa på kartanRappomyran
Naturreservat, 3 031 hektar
Registrerat syfte, miljömål mm samt lagakraft och kopplat beslut/skötselplan
Visa på kartanStormyran
Naturreservat, 2 343 hektar
Markägare Robert Lund,Vidsel, överklagat beslut 2003-06-05 dnr 511-2032-00, ändrad geometri
Visa på kartan
Källa: Naturvårdsverkets naturvårdsregister.
Källor: SCB och Kolada, RKA (Rådet för främjande av kommunala analyser). Nyckeltalens titlar är Koladas egna. Siffrorna uppdateras varje vecka.