Rödeby

Etymologi

Första gången Rödeby nämns i skrift är år 1182 och då stavas ortnamnet Ruchaby. År 1411 stavas det "Rödeby" och år 1419 "Rotaby" i donationsbrev. På 1400-talet skrevs det även Rodhaby. Förleden kommer troligen av ett fornnordiska *rutha (*rotha) som betyder 'röjning'. En annan hypotes är att Rödeby helt enkelt betyder gränsbyn. Rå(r) eller rö(r) var de gamla landskapslagarnas namn på gränsmärken. Rödeby ska då ha varit gränsby mellan Medelsta härad och Östra härad i gamla tider. Enligt en gammal muntlig sägen skall byn ha fått sitt namn efter jätten Snoppe den Röde som bodde i Snoppeberg i Rödeby. Christoffer Cronholm skriver i mitten av 1700-talet: -"Socknen har fått sitt namn af en fordomsdags här boende jätte eller herre". På 1700-talet skrevs det Röeby.

En annan förklaring till namnet är att de två resta stenarna från yngre järnåldern vid Rodebostrand, förr Röebysand, kan ha rests över jätten Röe, efter vilken socknen förmodas fått namnet Röeby."

Forntiden

Vid Rödeby sanda har man funnit stenyxor och andra verktyg från stenåldern. RAÄ-nummer: Rödeby 256, 1 bergartsyxa, del av, något håleggad, 9 cm l, 3 - 5 cm bred och 1 - 3 cm tjock. Avslaget nackparti. Upphittad av Ingrid Andersson på 1940-talet vid lantbruksarbete i Rödeby samhälle. Man har även påträffat 2000 år gamla kokgropar.

En avsatsyxa från bronsåldern påträffades i Kasabäcken vid Rödeby och har tolkats som ett nedlagt offer.

Vid Rödeby sanda finns två resta stenar från yngre järnålder som troligen är rester efter ett gravfält. Med anledning av byggande av ny järnvägsövergång samt ny tillfartsväg vid Rödeby sanda delundersökte Blekinge museum området vid de två resta stenarna 1993 och 1994. Inom området är en rest sten (Rödeby 15:1) och cirka 40 m SÖ är ytterligare en rest sten (Rödeby 15:3) troligen rester av ett gravfält. Vid avbaning av området framkom sammanlagt 176 mörkfärgningar. 70 av dessa undersöktes. 21 stolphål, varav sex säkert stenskodda och 12 troligen stenskodda, påträffades. Några större mörkfärgningar tolkades som härdar, brandgropar eller borttagna stenar från gravfältet. Dessutom påträffades rester av ett grophus med 1 skärva förhistorisk keramik, troligen från järnålder. 2 mindre slaggbitar eller smältor påträffades också i området. År 1995 undersöktes dessutom cirka 4 kvadratmeter kring den resta stenen i området. Inga fynd gjordes.

Medeltid

År 1411 nämnds Rödeby i en text av Klas Karlsson: -"Itt pergementz breff, ath Clawus Karlsson sampt hans hustru Birgitta Späckins dotter haffua sålt her Tord Bonda Röricksson half siunda ort. land jordh i for:da Rödeby for xvj march och tuå öre til ewerdelica ägho, Mcdxj:o." År 1419 nämnds Rödeby i ett intyg av Rymarus (kyrkoherde i Hoby) i ett mellan Sten Nilsson och Knut Nilsson 1330 uppgjort arvskifte, där den förre testamenterade sin andel till Hoby kyrka. Arvet utgjordes av gårdar i Mörtjuk, Rödeby, ”Hialmsödhe”, Lillagärde och Mölleskog.

Vasatiden

I augusti 1543 blev Nils Dacke dödad i Rödeby, beskrivet i Johan Petri Klints krönika. Christopher Cronholm skriver i mitten av 1700-talet följande om Nils Dacke och Rödeby; - Till socknens märkvärdigheter kan man räkna 1. Den förberörde onde Nils Dackes dödsort mellan Ledje och Långamål i skogen i en rishög, då han antingen själv eller andra hulpit honom å daga. Hans handkäpp förvarades länge av inbyggarna i orten, tills en hederlig man fick den i sitt behåll. Idag förvaras denna handkäpp i Historiska museet i Lund.

Vid Rödeby ek i östra Rödeby stod 1564 ett slag vid Rödeby Sanda under det Nordiska sjuårskriget. Det svenska fälttåget i Blekinge leddes av Klas Kristersson (Horn).

Då folket i Rödeby under detta krig inte kunde hålla gudstjänst i kyrkan användes en stor trekantig sten i skogen (kallad Altarhallen) som altare för gudstjänsten. Altarhallen har RAÄ-nummer Rödeby 30:1 och är belägen lite norr om Kestorp. Den 24 augusti kapitulerade Lyckå för svenskarna och den 3 september 1564 nådde de fram till Ronneby, någon gång mellan dessa händelser ägde slaget i Rödeby rum. Troligen var den svenske kungen Erik XIV själv med i Rödeby. År 1935 var Rödeby ek i dåligt skick och stammen var i stort sett ihålig. Mellan 1936 och 1938 fylldes stammen med sten och betong för att trädet inte skulle blåsa kull i höststormarna.

År 1624 bestod Rödeby av fem gårdar, 43 torp och det fanns 19 kvarnar i byn. På order av kung Karl XI påbörjades byggandet av Karlskrona år 1679, vilket krävde byggmaterial och andra resurser i stora mängder. Detta gjorde att Rödeby växte snabbt och 1691 hade antalet gårdar stigit till 46.

Karolinska tiden

År 1672 köpte/tog Caspar Goës tjugo pantgårdar och fyra frälsegårdar i Rödeby socken. Goës hade befälet över ett kompani dragoner, som inkvarterades hos bönder i Östra härad, dit Rödeby hörde. Han gjorde ingenting för att stävja sina dragoners råa behandling av allmogen.

Tidigare förekom flodpärlmussla i Silletorpsån i Rödeby, men redan under 1700-talet var de i stort sett borta.

År 1713 köpte perukmakare Johan Ernst Engelbrecht halva gården Hohlan/Hålan (idag Johannesbergs gård) och 1720 ägde han hela gården. Gården stannade i släktens ägo till 1745 då handelsmannen Hans Johansson tog över. Mangårdsbyggnaden uppfördes omkring 1700.

Frihetstiden

Under 1750-talet hade handelsmannen Hans Johansson gården Hålan (idag Johannesbergs gård) där han anlagt en saffiansverkstad. I verkstaden tillreddes alla slags färger med god framgång och avsättning, karduan och andra varor. Gården hade vid denna tid ansenliga byggnader och en träd- och lustgård.

Gustavianska tiden

11 december 1819 mördades nämndemannen Lars Pehrsson. Mordet var anstiftat av hans hustru Stina som hämnd för att Pehrsson inlett ett förhållande med pigan Sissa. Stina Pehrsson anlitade båtsmannen Johan Lind som utförde mordet. Såväl Lind som Pehrsson dömdes till döden och avrättades i Jämjö 13 december 1820.

Under 1800-talet[när?] byggdes en friluftsteaterscen nordväst om Johannesbergs gård som användes av Rödeby teatersällskap. Här uppfördes olika typer av bygdespel. Scenen slutade användas när Folkets hus scen tog över …