Fakta om Katrineholms kommun

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Björkvik, Floda, Julita, Lerbo, Sköldinge, Stora Malm och Östra Vingåker. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Katrineholms municipalsamhälle inrättades 13 juli 1883 och upplöstes vid årsskiftet 1916/1917 då Katrineholms stad bildades. Valla municipalsamhälle inrättades 17 april 1914 och upplöstes vid årsskiftet 1959/1960. Vid kommunreformen 1952 bildades i området storkommunerna Julita (av de tidigare kommunerna Julita och Österåker), Sköldinge (av Lerbo och Sköldinge) samt Stora Malm (av Stora Malm och Östra Vingåker) medan landskommunerna Björkvik och Floda samt Katrineholms stad förblev oförändrade. Katrineholms kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Katrineholms stad, Björkvik, Floda, Sköldinge och Stora Malms landskommuner samt en del ur Julita landskommun (Julita församling). Kommunen ingick från bildandet till 2009 i Katrineholms domsaga och kommunen ingår sedan 2009 i Nyköpings domsaga.

Geografi

Kommunen är belägen i de västra delarna av landskapet Södermanland, vid sjön Hjälmarens sydöstra strand. Katrineholms kommun gränsar i norr till Arboga kommun i Västmanlands län och Eskilstuna kommun i Södermanlands län, i öster till Flens kommun och i söder till Nyköpings kommun, båda i Södermanlands län. I sydväst gränsar kommunen till Norrköpings kommun och Finspångs kommun, båda i Östergötlands län, samt i väster till Vingåkers kommun i Södermanlands län.

Topografi och hydrografi

Områdets berggrund utgörs till största del av urbergsgnejser. Berggrunden hör samman med Mälardalens sprickdalslandskap som innebär att den är kraftigt uppsprucken. Vid sjöarna Malmen, Storsjön, Hålvetten och Näsnaren är den dominerande sprickriktningen särskilt markerad. Längs Hjälmarens strand och från Öljarens sydspets utgår områdets två markanta förkastningslinjer.

Sydvästra delen av kommunen karaktäriserar av en rik flora vilket beror på att området har en kalkrik berggrund. Vid de gamla kulturbygderna i närheten av Julita, Sköldinge, Valla, Stora Malm och längs Yngarens strand finns öppen jordbruksmark och hagmark. Vidare genomkorsas kommunen av Köpingsåsen och Katrineholmsåsen, vilka förenas vid Tolmon.

Naturskydd

År 2023 fanns 28 naturreservat i Katrineholms kommun. Bland dessa kan nämnas Djupviksbergets naturreservat som är ett av få områden i Södermanland som utgörs av kalkbarrskog, det innebär att berggrunden utgörs av kalksten. Den kalkrika berggrunden har medfört en artrik växtlighet med marksvampar som brandtaggsvamp och kopparspindling, men även sällsynta kärlväxter så som ryl, fältgentiana, knärot, kärrbräken och ögonpyrola. Ett annat exempel är Hvalstaskogen som ligger i närheten av sjön Valdemaren. Reservatet utgörs primärt av gammal granskog. I den gamla skogen trivs ovanliga arter som till exempel violettgrå tagellav och grön sköldmossa.

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i två församlingar: Björkviks församling och Katrineholmsbygdens församling.

Från 2016 indelas kommunen istället i nio distrikt: Björkvik, Floda, Julita, Katrineholm, Lerbo, Nävertorp, Sköldinge, Stora Malm och Östra Vingåker.

Styre

Efter valet 2010 tappade Socialdemokraterna den egna majoriteten I kommunfullmäktige. Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av en blocköverskridande koalition bestående av Socialdemokraterna och Moderaterna. Efter valet 2014 uppgav kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström (S) att "Vi har haft ett bra samarbete den här mandatperioden. Det blir en stark majoritet i fullmäktige. Det kommer att vara många svåra beslut och det är bra att vara en stark majoritet och det gynnar medborgare och näringsliv att känna den stabiliteten". Således fortsatte de rödblåa att styra även den påföljande mandatperioden. Kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström menade efter valet 2018 att de föredrog ett rödblått samarbete före ett rödgrönt och den sittande koalitionen kunde således fortsätta styra. Efter valet 2022 inledde koalitionen sin fjärde mandatperiod vid makten.

Valresultat 2022

Exklusive uppsamlingsdistrikt. Partier som fått mer än en procent av rösterna i minst ett valdistrikt redovisas.

Vänorter

Diskussioner förs för att avsluta eller inte förlänga vänortssamarbetet med flertalet vänorter.

Näringsliv

Centralorten växte under slutet 1800-talet till en viktig järnvägsknut och industrierna i området kan knytas samman till just transportmöjligheter. Ericsson AB och SKF Mekan AB dominerade den lokala industrisektorn under många år men därefter har industrin blivit mer mångfacetterad. År 2022 var kommunen själv den största arbetsgivaren med &&&&&&&&&&&04575.&&&&&04 575 anställda. Samtidigt var Kronfågel den största privata arbetsgivaren med 975 anställda.

= Transporter =

Kommunen genomkorsas i nord-sydlig riktning av riksväg 56 och från väster mot sydöst av Riksväg 52. Där de möts i Katrineholm avtar riksväg 57 åt öster. Genom kommunens norra del sträcker sig länsväg 214 i väst-östlig riktning. Från öst mot väst respektive söder genomkorsas kommunen av Västra stambanan och Södra stambanan som trafikeras av SJ:s fjärrtåg samt Mälartågs regiontåg. Katrineholms station invigdes den 3 november 1862 och ligger vid Stationsplan 2-4.

= Befolkningsutveckling =

Kommunen har 33 901 invånare (30 juni 2026), vilket placerar den på 78:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.