Lersätters Värmeverk
Kils Energi AB, Förbränning
| Ämne | Till luft |
|---|---|
| Kväveoxider | 14 ton |
Tillsyn: Länsstyrelsen i Värmlands län. Miljöledning: Miljödiplomerad. Mer hos Naturvårdsverket
Kils kommun är en kommun i Värmlands län. Centralort är Kil.
Från Wikipedia-artikeln Kils kommun, CC BY-SA 4.0.
Befolkningen, orterna, bostäderna och arbetet, och nyckeltal jämfört med Värmland och hela Sverige. Placeringen gäller bland Sveriges 290 kommuner, där plats 1 har högst värde.
Invånare 2024
12 061
+176 sedan 2014
Landareal
362 km²
33,4 invånare per km²
Hushåll 2025
5 569
2,16 personer per hushåll
Personbilar i trafik 2025
7 058
585 per 1 000 invånare
| 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Födda | 116 | 138 | 109 | 106 | 85 |
| Döda | 135 | 133 | 128 | 137 | 113 |
| Inflyttade | 630 | 554 | 611 | 531 | 521 |
| Utflyttade | 606 | 564 | 615 | 542 | 532 |
| Invandrade | 36 | 39 | 52 | 31 | 41 |
| Utvandrade | 13 | 17 | 23 | 35 | 25 |
| Folkökning | 28 | 19 | −19 | −30 | −24 |
Köpta permanenta småhus enligt lagfarterna. Källa: SCB.
De största branscherna bland de sysselsatta som bor i kommunen.
2025 · Länet 283 037 · Riket 10 605 529 · Plats 187 av 290
12 024
2025 · Länet −347 · Riket 17 819 · Plats 155 av 290
−37
2025 · Länet 21,0 % · Riket 22,4 % · Plats 69 av 290
23,6 %
2025 · Länet 25,3 % · Riket 21,1 % · Plats 151 av 290
25,4 %
2025 · Länet 41,6 % · Riket 48,5 % · Plats 100 av 290
39,5 %
2026 · Riket 20,7 % · Plats 81 av 290
22,4 %
2025 · Länet 2,6 % · Riket 3,1 % · Plats 143 av 290
2,6 %
2024 · Länet 387 000 kr · Riket 401 400 kr · Plats 79 av 290
400 200 kr
2025 · Riket 15,3 · Plats 231 av 275
13,4
2026 · Riket 83,6 % · Plats 27 av 290
89,9 %
2026 · Riket 230 · Plats 111 av 290
221
2025 · Riket 74,8 % · Plats 164 av 290
72,5 %
2024 · Plats 120 av 200
51
2024 · Plats 7 av 211
51 %
2025 · Länet 4,0 · Riket 3,0 · Plats 203 av 290
0,4
2025 · Länet 82 % · Riket 80 % · Plats 35 av 287
85 %
Källa: Skolverkets skolenhetsregister.
Kils Energi AB, Förbränning
| Ämne | Till luft |
|---|---|
| Kväveoxider | 14 ton |
Tillsyn: Länsstyrelsen i Värmlands län. Miljöledning: Miljödiplomerad. Mer hos Naturvårdsverket
Kils Energi AB, Förbränning
| Ämne | Till luft |
|---|---|
| Kväveoxider | 14 ton |
| Dioxiner | 0,000002 kg |
Tillsyn: Länsstyrelsen i Värmlands län. Miljöledning: Miljödiplomerad.
Kils kommun, 90.10 Rening av avloppsvatten
| Ämne | Till luft | Till vatten | Till reningsverk |
|---|---|---|---|
| Kväve | – | 42 ton | – |
| Fosfor | – | 374 kg | – |
| BOD7 | – | 13 ton | – |
| COD-Cr | – | 62 ton | – |
| NH4-N | – | 27 ton | – |
Tillsyn: Länsstyrelsen i Värmlands län.
Kils Återvinning AB, Deponering
| Ämne | Till luft | Till vatten | Till reningsverk |
|---|---|---|---|
| Kvicksilver | – | – | 0,005 kg |
| Bly | – | – | 0,05 kg |
| Kadmium | – | – | 0,004 kg |
| Kväve | – | – | 2 ton |
| Fosfor | – | – | 41 kg |
| BOD7 | – | – | 876 kg |
Tillsyn: Länsstyrelsen i Värmlands län. Miljöledning: Miljödiplomerad.
Ur verksamheternas miljörapporter i Naturvårdsverkets register Utsläpp i siffror. Siffrorna går inte att använda för att jämföra företagens miljöarbete, eftersom verksamheterna har olika förutsättningar.
Avtal för 809 Mkr de senaste tre åren
Källa: tilldelade kontrakt i EU:s upphandlingsdatabas TED. Bara upphandlingar över EU:s tröskelvärden finns med. Värdet gäller hela avtalet, även när flera bolag delar det.
Kommunens område motsvarar socknarna: Boda, Frykerud och Stora Kil. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Kils municipalsamhälle inrättades 22 februari 1901 och upplöstes vid årsskiftet 1962/1963.
Vid kommunreformen 1952 uppgick Boda landskommun i Brunskogs landskommun medan Frykeruds landskommun och Stora Kils landskommun förblev oförändrade.
Kils kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Frykeruds och Stora Kils landskommuner samt en del ur Brunskogs landskommun (Boda församling).
Kommunen ingick från bildandet till 7 februari 2005 i Karlstads domsaga och ingår sen dess i Värmlands domsaga.
Kommunen gränsar till Karlstads kommun i söder, Forshaga kommun i öst, Arvika kommun i väst, Grums kommun i sydväst och Sunne kommun i norr.
Kommunens berggrund består främst av gnejser. Östra delen av landskapet präglas av ett sprickdalssystem där Frykensjöarna ingår. Vid Mellan-Frykens nedre ände sträcker sig ett vackert odlingslandskap ut.
I västra delen av kommunen finns ett varierat landskap med skogar och sjöar, delvis uppodlade slätter. Norra Hyn, ett område av nationellt intresse för naturvård, ligger strax öster om centralorten. Här finns en serie delta skapade av Klarälven och området är också av betydelse för fågelskydd.
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i tre församlingar: Boda församling, Frykeruds församling och Stora Kils församling.
Från 2016 indelas kommunen i tre distrikt, vilka motsvararde tidigare socknarna: Boda, Frykerud och Stora Kil.
Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av en blocköverskridande koalition bestående av Socialdemokraterna och Centerpartiet. Tillsammans samlade partierna 19 av 35 mandats i kommunfullmäktige. Samma koalition fortsatte styra även mandatperioden 2014–2018. Partierna fick fortsätta styra även mandatperioden 2018–2022. Då meddelade man att "Vi har en gemensam överenskommelse att utveckla landsbygden, öka kvalitén i skolan och äldreomsorgen, där vi planerar för ett nytt särskilt boende, och fortsätta näringslivsutvecklingen". Efter valet 2022 inkluderades även Miljöpartiet i den styrande koalitionen.
Jan Wadell, Moderaterna, 1999–2006 Mikael Johansson, Socialdemokraterna, 2006–2018 Anders Johansson, Socialdemokraterna, 1 januari 2019–
Kommunikationerna har historiskt sett varit avgörande för näringslivet i området. Redan 1849 anlades en av Sveriges första järnvägar mellan Fryken och Klarälven, vilket satte tonen för regionens utveckling. I dag är Kil kommun den största arbetsgivaren, följt av företag som Wenmec AB, som tillverkar maskiner för materialhantering, och RZ Kils verkstäder, specialiserade på stål- och plåtbearbetning, båda belägna i centralorten. Dessutom finns Moelven Byggmoduler AB i Moelven, vilket ytterligare bidrar till näringslivets mångfald och styrka i området.
Kommunen genomkorsas av flera viktiga transportförbindelser, inklusive järnvägslinjerna Stockholm-Oslo och Göteborg-Karlstad. Dessutom löper riksvägarna 45 och 61 genom området.
Kommunen har 12 037 invånare (30 juni 2026), vilket placerar den på 187:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Naturreservat, 929 hektar
Skogens höga andelar löv är centralt i skyddsmotivet. På Krokstadön, Ängsön, Adelsön och Granön (!) är stora delar av skogen lövdominerad. De östra strandskogarna karaktäriseras mer av lövrik barrnaturskog eller lövrika ungskogar. Partier med rikare mark finns på flera ställen …
Visa på kartanNaturreservat, 69 hektar
Bildande av naturreservatet Rennstadsnipan, Kils kommun
Visa på kartanNaturreservat, 52 hektar
Terrängen på Klackskullen är kuperad och toppen på berget ligger på drygt 190 meter över havet. Området på berget domineras av gammal tallskog. Längre ner på sluttningarna ökar förekomsten av gran. Området har ett relativt stort inslag av lövträd av främst björk, men även asp. I…
Visa på kartanVattenskyddsområde, 32 hektar
Visa på kartanDjur- och växtskyddsområde, 18 hektar
Fågelskyddsområde Gösjön
Visa på kartanNaturreservat
Visa på kartanNaturreservat
Visa på kartanVattenskyddsområde
Visa på kartanVattenskyddsområde
Visa på kartanNaturreservat
Området utgörs av en höjd lokaliserad i nord-sydlig riktning, med en brant västsida och en sluttande östsida. På toppen finns en höjdplatå som sluttar svagt mot norr och söder. I den västra branten finns omfattande rasbranter och blockrik terräng, medan inslaget av hällmarker är…
Visa på kartanVattenskyddsområde
Visa på kartanKälla: Naturvårdsverkets naturvårdsregister.
Källor: SCB och Kolada, RKA (Rådet för främjande av kommunala analyser). Nyckeltalens titlar är Koladas egna. Siffrorna uppdateras varje vecka.