Fakta om Kiruna kommun

Administrativ historik

När 1862 års kommunreform genomfördes i Lappland 1874 bildades Jukkasjärvi landskommun i Jukkasjärvi socken och Karesuando landskommun i Karesuando socken.

I Jukkasjärvi landskommun inrättades 23 december 1908 Kiruna municipalsamhälle. 1948 ombildades landskommunen till Kiruna stad och municipalsamhället upplöstes. Staden var den ytmässigt största stadskommunen i landet och nummer två i världen efter Mount Isa i Queensland i Australien.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.

Kiruna kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Kiruna stad och Karesuando landskommun.

Kommunen ingår sedan 2000 i Förvaltningsområdet för finska och för meänkieli samt sedan 2010 i Förvaltningsområdet för samiska. Kommunnamnet är Kiirunan kunta på finska, Kierunan kunta på meänkieli och Giron gielda på samiska.

Geografi

Kommunen är belägen i de norra delarna av landskapet Lappland och gränsar i öster till Pajala kommun samt i söder till Gällivare kommun, båda i Norrbottens län. I väster gränsar kommunen till Narviks kommun i Nordland fylke, Bardu kommun, Målselvs kommun och Storfjords kommun, alla i Troms fylke i Norge. I norr gränsar kommunen till Enontekis kommun i landskapet Lappland i Finland.

Topografi och hydrografi

Östra delen av Kiruna kommun består av skogslandskap medan den västra består av högfjällsområde. Fjällområdets berggrund består till stor del av omvandlade fjällkedjebergarter, varav vissa är kalkrika vilket gett en rik flora. Inlandsisen har utsatt berggrunden för erosion och i de områden med bergarter som är mer motståndskraftiga är relifen tydlig, vilket förstärkts ytterligare av de nutida glaciärerna. I exempelvis Kärkevagge vid Abisko har erosionen gjort att det underliggande urberget kommit fram. Högfjällsnatur och formrikedom karaktäriserar Kebnekaisefjällen och Abiskoområdet, som är en del av Kungsleden.

Området som är beläget på den norra sidan om Torneträsk saknar, med undantag för Pältsan som når 1 400 meter över havet, högfjällskaraktär. Där finns istället myrmarker med palsar. Längre österut blir landskapet flackare med mjukare former och förfjällslandskapet utgörs huvudsakligen av myrmark och morän beväxt med skog. Kring centralorten finns malmförande bergarter.

I kommunen ligger Sveriges högsta berg, Kebnekaise, vars sydtopp nådde 2 095 meter över havet och nordtoppen nådde 2 097 meter över havet enligt mätningar gjorda 2021. Fem av Kebnekaises toppar når över 2000 meter över havet.

I Kiruna kommun finns mer än 6 000 sjöar och sex stora älvar. Torneträsk, är Sveriges största oreglerade sjö, men också en av Sverigrs djupaste sjöar. Sjöns maxdjup är 186 meter. De sex stora älvarna är Torneälven, Kalixälven, Rautasälven, Vittangiälven, Lainioälven samt Könkämäälven. Vid Karesuando byter Könkämäälven namn till Muonioälven.

Naturskydd

I kommunen finns nationalparken Abisko som bildades 1909 som en av de första svenska nationalparkerna. Området används av samerna för att driva renar men har generellt ett rikt djurliv samt de flesta fjällväxter. I området växer exempelvis den mycket sällsynta orkidén lappfela. Vadvetjåkka är en av de mindre nationalparkerna som även den används av samerna som renbetesmark. Området har rikt fågelliv. Läget nära Atlanten gör att området ofta har mulet väder och riklig nederbörd.

Förutom nationalparkerna hade kommunen 18 naturreservat år 2022. Centralorten samt närliggande områden omfattas av bland annat Natura 2000.

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i tre församlingar – Jukkasjärvi, Karesuando och Vittangi.

Från 2016 indelas kommunen istället i tre distrikt – Jukkasjärvi, Karesuando och Vittangi.

Styre

I valen 1970 till och med 1991 hade Socialdemokraterna egen majoritet i kommunfullmäktige.

Efter valet 2006 styrde den så kallade Gränslösa alliansen kommunen. Alliansen bestod av Socialdemokraterna, Norrbottens Sjukvårdsparti, Moderaterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Sámelistu/Samelistan. Under sommaren och hösten 2008 påbörjade dock Socialdemokraterna och Kirunapartiet ett samarbete. Detta ledde senare till ett maktskifte i kommunen och i samband med ett extrainsatt kommunfullmäktigemöte den 16 oktober fick kommunen ett nytt styre. S och Kirp bildade egen majoritet och kommunen hade därmed två kommunalråd fram till valet 2010: Lars Törnman och Kenneth Stålnacke.

Norrbottens Sjukvårdsparti, Moderaterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Sámelistu/Samelistan fortsatte sitt samarbete i opposition under namnet Gränslösa alliansen. I opposition fanns även Centerpartiet och Vänsterpartiet som ingått valtekniskt samarbete.

Efter valet 2010 lämnade Kirunapartiet samarbetet och Vänsterpartiet och Samelistan bildade ett nytt styre.

Efter valet hösten 2014 ingick partierna Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Sámelistu, Moderaterna och Feministiskt Initiativ ett samarbete kallat Norrskenssamverkan för mandatperioden 2015–2018. I valet 2018 blev Centerpartiet största parti och ingick samarbetet Allians för utveckling och tillväxt med Sjukvårdspartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna (23 mandat av 45) för mandatperioden 2019–2022.

I valet 2022 ökade Socialdemokraterna med sju mandat, och ingick samarbete med Vänsterpartiet, Samelistan och Feministiskt Initiativ (27 av 45 mandat) för mandatperioden 2023–2026.

= Mandatfördelning 1970–2026 =

Socialdemokraterna har varit det största partiet i samtliga val förutom kommunvalen 1994 och 1998, då Kirunapartiet var större, och 2018, då Centerpartiet blev störst. Näst största parti var Vänsterpartiet i valen 1970–1991, Socialdemokraterna i valen 1994, 1998 och 2018, Kirunapartiet i valen 2002 och 2006, Centerpartiet i valen 2010 och 2014 och Kristdemokraterna i valet 2022.

Samtliga riksdagspartier har funnits representerade i Kiruna kommunfullmäktige, och sedan valet 2018 finns sex av de åtta riksdagspartierna representerade. Folkpartiet åkte ut ur fullmäktige 2014 och Miljöpartiet föll ur 2018.