Åhus

Administrativa tillhörigheter

Åhus var kyrkby i Åhus socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Åhus landskommun, där Åhus municipalsamhälle inrättades den 11 juni 1887. Åhus köping bildades 1905 genom en utbrytning ur landskommunen och en del av municipalsamhället. Resterande del av municipalsamhället överfördes 1929 och resterande del av landskommunen uppgick 1952. Köpingskommunen uppgick 1971 i Kristianstads kommun.

Orten ingick till den 1 juli 1967 i Villands tingslag och därefter till 1971 i Kristianstads domsagas tingslag. Sedan 1971 ingår Åhus i Kristianstads tingsrätts domsaga.

Historia

Åhus historia går ända tillbaka till sen järnålder/vendeltid, då en betydande handelsplats var etablerad en bit uppströms om det nutida samhället. På 1000-talet uppfördes Åhus borg utanför staden efter kontinental förebild. Uppförandet av borgen tillskrevs länge den lundensiska ärkebiskopen Eskil, men fynd av träkol vid en arkeologisk undersökning 2010 antyder att borgen var äldre än så.

Åhus skrevs från början Aos (1286). Namnet betyder 'åmynning'. Under loppet av 1300-talet förändrades stavningen successivt till Åhus (Aahus 1330). En möjlighet är att formen Åhus kan ha bildats genom ett namn *Aosa hus, som då skulle vara ett namn den borg som fanns på platsen. Möjligen kan denna förändring ha skett genom lågtyskt inflytande.

Staden var en betydande handelsplats i Danmark. Sin blomstringstid som stad upplevde Åhus under 1200- till 1400-talet, då staden lydde under och gynnades av Lunds ärkestift. Bland annat uppfördes då en stadsmur i sten kring halva staden och en vall med vallgrav runt andra halvan. Ruinerna av muren är de näst bäst bevarade resterna av en medeltida ringmur i det nuvarande Sverige efter Visby ringmur. De äldsta kända stadsrättigheterna är från 1326, men enligt ortens egen tradition räknar man med att den grundades 1149, då ärkebiskop Eskil fick Åhus som förläning.

Åhus medeltida rådhus, vilket omnämns i skrift första gången 1431, är delvis bevarat i den byggnad vid torget som numera inrymmer Åhus museum.

Åhus förlorade mycket av sin betydelse i och med reformationen på 1500-talet, ett århundrade då också svenska plundringar, bland annat Herig Karls räd i Skåne 1569 under nordiska sjuårskriget, drabbade staden hårt och bland annat förvandlade borgen till en ruin i hamnområdet. Nedgångsperioden fullbordades då Åhus förlorade sina stadsrättigheter 1617, när fästningsstaden Kristianstad grundades av Kristian IV. 1658 blev Åhus svenskt genom freden i Roskilde.

Åhus hamn hade stor betydelse för staden Kristianstad och redan på 1600-talet grävdes kanaler för att underlätta transporterna till staden. Vid Åhus grävdes den så kallade Möllerännan. Det stora kanalbygget var Graften som anlades för att undvika den grunda Yngsjösjön. På 1860-talet invallades Nosabyviken som en del i ett stort projekt som skulle skapa en invallad kanal från Kristianstad till Åhus enligt mottot Havet till Kristianstad.. Svårigheterna som vållades redan av sänkningen av Nosabyviken gjorde att projektets karaktär av utopi stod klart.

Järnvägen

1883 kom järnvägen till Åhus då Gärds Härads järnväg (GJ) anlade sin sidobana från Everöd. Den första stationsbyggnaden, som fick namnet "Åhus", inryms i dag i ett större huskomplex och har bland annat haft funktion som dagcenter och fritidsgård med namnet "Gärdskan" och "Stinsen 13". Omlandet kring Kristianstad nådde nu hamnen i Åhus. Kanaltrafiken i Helge å led förluster och byggde som svar på konkurrensen från Gärdsbanan Christianstad–Åhus Jernvägsaktiebolag (CÅJ) Åhusbanan 1886 över Hammarslundsvallen till Viby Rinkaby och Åhus. De båda järnvägsbolän kunde inte enas om en gemensam bangård och station i Åhus, CÅJ fick anlägga en egen station precis norr om Gärdsbanans. Namnet på denna station blev "Åhus hamn". Detta problem kvarstod fram till 1936 då Gärdsbanan, som ingick i Östra Skånes Järnvägar, köptes upp av Kristianstadsbanorna under beteckningen Christianstad–Hessleholms Jernväg (CHJ), i vilken CÅJ ingick. Gärdsbanans station avvecklades då och stationen Åhus hamn omdöptes till Åhus.

Järnvägen hade stor betydelse för utbyggnaden av hamnen i Åhus på 1890-talet. Det blev ett uppvaknande för Åhus med anläggande av industrier i hamnen. Mårten Pehrson hade en kvarn i hamnen som senare brann ner men anläggningen av Spritan i Åhus 1906 kom att få stor betydelse för Åhus. Det äldre samhället präglat av hantverk, tobaksodling fiske och jordbruk fick konkurrens av fabriksarbetare, hamnarbetare och en lokal arbetarrörelse växte fram i Åhus. Åhus Folkets Park anlades 1906 samma år som spritfabriken. Parken var inledningsvis viktig som samlingslokal för arbetarrörelsen men blev under åren alltmera en nöjespark. Arbetarrörelsens nedgång och folkparkernas tillbakagång gjorde att parken lades ner 2006 och parkområdet förföll och vanvårdades. Föreningen Nya Åhusparken bildades den 18 maj 2015, för att inte Åhusparkens gamla dansbana och område ska förfalla ytterligare. Området har varit ett centrum för nöjen och rekreation. Parken var en av Sveriges mest besökta parker. Åhus har också ett behov av ett centralt placerat parkområde.

Persontrafiken drevs till 1962 och badtågen körde inpå 1960-talet ibland med ånglok. Sedan var det enbart godstrafik på linjen. Godsmängden ökade inledningsvis genom åren och banan har successivt förstärkts. Översvämningen av Helge å 2002 som hotade Hammarslundsvallen tvingade fram låga hastighetsbegränsningar. Det så kallade vodkatåget som gick en gång i veckan från hamnen i Åhus med cirka 25 fullastade vagnar drog till sig intresse men lades ner 2018. Banan saknar nu helt reguljär trafik.

Badort och turism

Åhuskustens långa sandstränder gjorde tidigt till badort. När järnvägen kom till Åhus i slutet av 1800-talet började man köra så kallade badtåg på Åhusbanan från Kristianstad till Åhus. Varma sommardagar kunde 4 000–5 000 personer stiga av i nuvarande Stubbagatans förlängning för att besöka Täppetstranden.

Sven Andersson byggde under 1960-talet vid Östra täppet en hotellanläggning Kantarellen med utomhusb…