Sannahed

Historia

Sannahed var mötes- och lägerplats för Närkes regemente åren 1812–1892, för Livregementets grenadjärer åren 1892–1913 och för Livregementets husarer åren 1843–1905. Efter att de två livregementena lämnade Sannahed kvarlämnades ett 40-tal byggnader, vilka med tiden revs, såldes och flyttades. Närkes regemente och senare Livregementets grenadjärer var förlagda till hedens norra del, medan husarerna var förlagda till den södra delen. På hedens norra del återfinns de kvarvarande byggnaderna, bland annat grenadjärernas officersmäss. Bland flyttade byggnader återfinns bland annat en lägerhydda vid grenadjärernas kasernetablissement i Örebro. Sedan 1920 återfinns en minnessten på södra delen av heden och sedan 1921 även på norra delen av heden som erinrar om den forna mötes- och lägerplatsen.

På Sannahed hölls det på midsommardagen år 1881 de första organiserade friidrottstävlingarna i Sverige, under ledning av löjtnant Viktor Balck.

Vid Sannahed fanns förr en hållplats utmed statsbanan Hallsberg–Örebro, som numera är en del av godsstråket genom Bergslagen.

Militärmiljö

Livregementets grenadjärer och Livregementets husarer flyttade till Örebro respektive Skövde 1912 och 1905. Ett tiotal byggnader från militärtiden är bevarade. Urval:

Officersmässen, en timmerbyggnad från 1830-talet som genomgått flera om- och tillbyggnader och räknas som en av landets få bevarade militärmässar på ursprunglig mark; den innehåller bland annat en ståtlig mässal och ett renoverat kafferum.

Husarofficersstugan, intill Officersmässen, som visar hur en husarofficer bodde under 1800-talets övningar i Sannahed.

Persedelförrådet, uppfört i början av 1800-talet för militärt ändamål och som handelsbod; militären flyttade ut 1912 men affärsverksamheten fanns kvar till 1944, och lokalen hyser i dag ett 1900-talsmuseum med en handelsbod återskapad som den såg ut 1930.

Pukestugan (hembygdsgården), ursprungligen ett boställe i Brånsta för officerare vid Nerike-Värmlands (senare Närkes) regemente. Huvudbyggnaden uppfördes under slutet av 1600-talet eller början av 1700-talet efter typritning av Erik Dahlberg och är uppkallad efter en av innehavarna, fänriken Anders Puke. Till gården hör en flygelbyggnad med vedbod, fähus, visthusbod och vagnslider från 1700-talet.

Skomakarstugan, som visar en handskomakares verkstad så som den kunde se ut under andra hälften av 1800-talet.

Tryckta källor

Berg, Ejnar; von Konow, Jan (1996). Vyer från hedar, moar och slätter: arméns mötesplatser och deras bebyggelse. Stockholm: Probus. Libris 7762919. ISBN 9187184346