Lillje Kyckling AB
Lillje Kyckling AB, Djurhållning
| Ämne | Till luft |
|---|---|
| Ammoniak | 2 ton |
Tillsyn: Västra Mälardalens myndighetsförbund. Miljöledning: Egenkontroll. Mer hos Naturvårdsverket
Kungsörs kommun är en kommun i Västmanlands län i landskapen Södermanland och Västmanland. Centralort är Kungsör.
Från Wikipedia-artikeln Kungsörs kommun, CC BY-SA 4.0.
Befolkningen, orterna, bostäderna och arbetet, och nyckeltal jämfört med Västmanland och hela Sverige. Placeringen gäller bland Sveriges 290 kommuner, där plats 1 har högst värde.
Invånare 2024
8 694
+425 sedan 2014
Landareal
204 km²
42,7 invånare per km²
Hushåll 2025
3 984
2,14 personer per hushåll
Personbilar i trafik 2025
4 956
570 per 1 000 invånare
| 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Födda | 92 | 93 | 78 | 78 | 82 |
| Döda | 95 | 93 | 92 | 96 | 93 |
| Inflyttade | 568 | 566 | 617 | 501 | 508 |
| Utflyttade | 514 | 528 | 634 | 606 | 485 |
| Invandrade | 33 | 50 | 48 | 51 | 82 |
| Utvandrade | 16 | 24 | 32 | 43 | 43 |
| Folkökning | 70 | 42 | −25 | −119 | 51 |
Köpta permanenta småhus enligt lagfarterna. Källa: SCB.
De största branscherna bland de sysselsatta som bor i kommunen.
2025 · Länet 280 756 · Riket 10 605 529 · Plats 240 av 290
8 550
2025 · Länet −402 · Riket 17 819 · Plats 250 av 290
−144
2025 · Länet 22,7 % · Riket 22,4 % · Plats 87 av 290
23,1 %
2025 · Länet 22,5 % · Riket 21,1 % · Plats 158 av 290
25,3 %
2025 · Länet 42,5 % · Riket 48,5 % · Plats 169 av 290
33,9 %
2026 · Riket 20,7 % · Plats 126 av 290
22,0 %
2025 · Länet 3,3 % · Riket 3,1 % · Plats 75 av 290
3,0 %
2024 · Länet 391 700 kr · Riket 401 400 kr · Plats 161 av 290
385 100 kr
2025 · Riket 15,3 · Plats 209 av 275
14,2
2026 · Riket 83,6 % · Plats 70 av 290
86,7 %
2026 · Riket 230 · Plats 143 av 290
218
2025 · Riket 74,8 % · Plats 254 av 290
66,3 %
2025 · Plats 141 av 180
31,2
2024 · Plats 104 av 211
21 %
2025 · Länet 1,5 · Riket 3,0 · Plats 240 av 290
0,2
2025 · Länet 79 % · Riket 80 % · Plats 149 av 287
81 %
Källa: Skolverkets skolenhetsregister.
Lillje Kyckling AB, Djurhållning
| Ämne | Till luft |
|---|---|
| Ammoniak | 2 ton |
Tillsyn: Västra Mälardalens myndighetsförbund. Miljöledning: Egenkontroll. Mer hos Naturvårdsverket
LG Ytbehandling i Kungsör AB, 99.98 Ytbehandling av metall/plast
| Ämne | Till luft | Till vatten | Till reningsverk |
|---|---|---|---|
| Bly | – | 0,14 kg | – |
| Krom | – | 0,37 kg | – |
| Koppar | – | 6,58 kg | – |
| Nickel | – | 0,96 kg | – |
| QV | – | 2 863 ton | – |
| Zink | – | 0,29 kg | – |
Tillsyn: Länsstyrelsen i Västmanlands län.
Ur verksamheternas miljörapporter i Naturvårdsverkets register Utsläpp i siffror. Siffrorna går inte att använda för att jämföra företagens miljöarbete, eftersom verksamheterna har olika förutsättningar.
Avtal för 19,5 Mkr de senaste tre åren
Källa: tilldelade kontrakt i EU:s upphandlingsdatabas TED. Bara upphandlingar över EU:s tröskelvärden finns med. Värdet gäller hela avtalet, även när flera bolag delar det.
Kommunens område motsvarar socknarna Björskog, Kung Karl, Kungs-Barkarö och Torpa, alla i Åkerbo härad. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Kungsörs municipalsamhälle inrättades 7 april 1904 och upplöstes 1907 när Kungsörs köping bildades genom en utbrytning ur Kung Karls landskommun.
Kungsörs kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Kungsörs köping och Kung Karls landskommun.
Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Köpings domsaga för att från 2001 ingå i Västmanlands domsaga.
I den öst-västliga riktningen söder om Arbogaån skär en markant berggrundsförkastning genom kommunen. Norr om denna brant ligger ett brett och uppodlat lerslättsområde, som sträcker sig till den inre delen av Mälaren. Här och där i slättlandskapet står lövskogsklädda åkerholmar, och i detta område hittar man det speciella lövskogs- och ekhagslandskapet Kungs-Barkarö, som är unikt för området.
I söder, ovanför förkastningsbranten, breder ett småkuperat område med barrskog och moräntäcke ut sig. Den väldefinierade rullstensåsen Köpingsåsen sträcker sig i nord-sydlig riktning genom tätorten Kungsör och längs med Mälarens västra strand.
Ungefär 1,9 procent (1,9 procent av landytan) av Kungsörs kommuns areal hade år 2019 skydd i form av naturreservat, naturvårdsområden, naturminnen och biotopskydd. Detta motsvarade 428 hektar. Bland naturreservat i Kungsörs kommun kan nämnas naturreservatet Stengärdet som inkluderar en del av Köpingsåsen samt en intilliggande granskog med urskogskaraktär. Stengärdet i sig är ett klapperstensfält på åskrönet, och reservatet har även strandvallar på åsens sluttningar. I granskogen finns klara källor med uppvällande grundvatten från åsen. Drottning Kristinas ridled passerar längs reservatets östra gräns.
Ett annat exempel är Skäret, en ekhage på moränholmar vid Arbogaåns norra strand, söder om Valskog. Buskskiktet domineras av hassel och en, och långvarig slåtterpåverkan märks genom förekomsten av svinrot. På de grovstammiga, delvis rötade ekarna växer bland annat den rödlistade oxtungsvampen. Betesmarkerna intill ån och öster om reservatet skapar ett variationsrikt område med stora strövytor.
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i ett enda område, Kungsörs församling.
Från 2016 indelas kommunen istället i fyra distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna: Björskog, Kung Karl, Kungs-Barkarö och Torpa.
Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Socialdemokraterna i minoritet. Erfarenheten av att styra i minoritet medförde att man efter valet 2014 istället satsade på en bred koalition bestående av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Folkpartiet och Miljöpartiet. Socialdemokraterna menade att de genom detta skulle få "styrkan att ta de tunga besluten i en överenskommelse". Man meddelade att fokus skulle ligga på byggandet av en ny skola, förbättrad äldreomsorg och på "en försköning av orten". Trots erfarenheten av att styra i minoritet valde Socialdemokraterna en sådan lösning när de valde att samarbeta med Liberalerna och Vänsterpartiet under mandatperioden 2018–2022. Efter valet 2022 byttes Liberalerna ut mot Centerpartiet.
Kommunstyrelsen i Kungsörs kommun består av 11 ordinarie ledamöter. Till stöd för sitt arbete har kommunstyrelsen en egen förvaltning som går under namnet Kommunstyrelsens förvaltning.
Kommunstyrelsens ordförande och kommunstyrelsens 1:e vice ordförande är två av kommunens kommunalråd. Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande är kommunens oppositionsråd.
Pelle Strengbom, Socialdemokraterna, 2003–2018 Mikael Peterson, Socialdemokraterna, 1 december 2018–
Ordförande för Socialnämnden samt ordförande för barn- och utbildningsnämnden tituleras kommunalråd.
I Kungsörs kommun är den offentliga sektorn en betydande arbetsgivare, med nästan hälften av den förvärvsarbetande befolkningen sysselsatt inom denna sektor. Inom industrisektorn är tillverkningsindustrin den dominerande branschen. Bland de ledande företagen i kommunen återfinns AB Strängbetong, som specialiserar sig på tillverkning av byggelement i betong, och Car-O-Liner Group AB, som fokuserar på tillverkning av riktbänkar för krockskadade bilar. Dessutom är Gnutti Carlo AB en betydande aktör inom tillverkning av precisionsdetaljer i stål och mässing.
Kommunen har 8 523 invånare (30 juni 2026), vilket placerar den på 240:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Kungsör har fyra gamla och mycket väl bevarade kyrkor, en i varje kyrkosocken i kommunen.
Kung Karls Kyrka uppfördes mellan åren 1690 och 1694. Arkitekt var Nicodemus Tessin d.y. Kyrkan betalades helt och hållet av Kung Karl XI. Den är i barockstil, korsformig med centralplan och kupol, byggd i murverk av tegel med putsad fasad. Fristående klockstapel med två klockor. Kyrkan är unik på så vis att den är en av mycket få välbevarade kyrkor i världen byggd med en korsformig placering och uppförande där varje utlöpande byggnadsformation/korsdel är placerad i respektive väderstreck Norr-Söder-Väster-Öster.
Kungs-Barkarö kyrka uppfördes omkring år 1300, men den spånklädda tornspiran kom till först på 1600-talet. Arkitekten är okänd. Byggnadstypen är långhus av murverk (gråsten).
Björskogs kyrka är uppförd i etapper mellan åren 1200 och 1807 (har mycket komplicerad byggnadshistoria). Arkitekten är okänd. Byggnadsstilen är nyklassicism, och kyrkan är treskeppig (från början enskeppig), byggd i murverk med putsad fasad. Den har en dopfuntsfot av granit från 1100-talet.
Torpa kyrka, vars kor och sakristia uppfördes åren 1075–1149, medan långhuset uppfördes 1300–1499 och vapenhuset 1450–1499, är en tvåskeppig hallkyrka med rak altarvägg. Den är byggd i putsat murverk med sadeltak täckt av järnplåt. Kyrkan har en lång och intressant historia och är delvis betydligt äldre än själva orten Kungsör som den numera tillhör. Den har målningar från minst sex epoker; även bysantinska målningar har påträffats.
Naturreservat, 2 390 hektar
Visa på kartanNaturreservat, 213 hektar
Revidering av beslut och skötselplan
Visa på kartanDjur- och växtskyddsområde, 52 hektar
Område med beträdnadsförbud.
Visa på kartanNaturreservat, 39 hektar
Geometrin är rättad utifrån Kvalitetsförbättringsprojektet.
Visa på kartanNaturreservat, 32 hektar
Visa på kartanNaturreservat, 1,7 hektar
Visa på kartanNaturreservat
Visa på kartanNaturreservat
Visa på kartanNaturreservat
Visa på kartanNaturreservat
Visa på kartanNaturreservat
Visa på kartanNaturminne
Visa på kartanKälla: Naturvårdsverkets naturvårdsregister.
Källor: SCB och Kolada, RKA (Rådet för främjande av kommunala analyser). Nyckeltalens titlar är Koladas egna. Siffrorna uppdateras varje vecka.