Fakta om Mörbylånga kommun

Administrativ historik

Kommunens område inrymmer de tidigare socknarna Algutsrum, Glömminge, Gräsgård, Gårdby, Hulterstad, Kastlösa, Mörbylånga, Norra Möckleby, Resmo, Sandby, Segerstad, Smedby, Stenåsa, Södra Möckleby, Torslunda, Ventlinge, Vickleby och Ås. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Vid kommunreformen 1952 bildades tre storkommuner i området: Mörbylånga (av Mörbylånga köping och Mörbylånga landskommun samt landskommunerna Hulterstad, Kastlösa, Resmo, Stenåsa och Vickleby), Ottenby (av Gräsgård, Segerstad, Smedby, Södra Möckleby, Ventlinge och Ås) samt Torslunda (av Algutsrum, Glömminge, Gårdby, Norra Möckleby, Sandby och Torslunda).

År 1967 uppgick Ottenby landskommun i Mörbylånga landskommun. Mörbylånga kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Mörbylånga landskommun. År 1974 införlivas Torslunda kommun.

Ett förslag till sammanläggning av de båda kommunerna Borgholm och Mörbylånga till Ölands kommun har diskuterats och fördes till lokala folkomröstningar 2009 och 2019. Resultatet blev negativt, nej-sidan segrade i båda omröstningarna. I Mörbylånga kommun var motståndet starkast.

Kommunen ingick från bildandet till 1983 i Möre och Ölands domsaga och kommunen ingår sedan 1983 i Kalmar domsaga.

Geografi

Kommunen omges på tre sidor av Östersjön med Kalmar sund i väster och omfattar södra delen av landskapet och ön Öland. Den är, jämte Borgholms kommun, medlem i Ölands kommunalförbund.

I norr gränsar kommunen till Borgholms kommun i Kalmar län och i väster har kommunen maritim gräns till Karlskrona kommun i Blekinge län samt till Torsås kommun och Kalmar kommun i Kalmar län.

Topografi och hydrografi

Alvaret och dess alvarmark dominerar kommunen. Den består av en flack berg­grunds­yta av kalksten. Alvaret sluttar svagt mot öster och dess yta är klädd med ett tunt lager av sandig–moig morän. Den är bevuxen med stäppartad vegetation som kompletteras med enstaka enar. Vid till exempel Norra Möckleby finns prov på de cirka &&&&&&&&&&&09000.&&&&&09 000 år gamla strandvallar, landborg, som återfinns runt om på Alvaret. Den näringsrika berggrunden har på sina håll gett upphov till ädellövskog och kärr med artrik växtlighet utanför Alvaret. En internationellt känd fågelstation finns i Ottenby i söder.

Naturskydd

År 2022 fanns 46 naturreservat i Mörbylånga kommun. Naturreservat Arontorp bildades 1977 och är fem hektar stort. I reservatet växer den fridlysta växten våradonis (arontorpsros) och storviol, den senare unik för Öland. Parteby alvar är ett annat reservat. Det bildades 1992 och är 376 hektar stort. I området finns många historiska lämningar men också växter som brudbröd, axveronika och stor fetknopp.

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i åtta församlingar – Algutsrums, Glömminge, Hulterstad-Stenåsa, Mörbylånga-Kastlösa, Norra Möckleby, Sandby och Gårdby, Resmo-Vickleby, Sydölands och Torslunda.

Från 2016 indelas kommunen istället i 18 distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna:

Styre

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av en koalition bestående av Centerpartiet, Kristdemokraterna och Moderaterna. Tillsammans samlade partierna 24 av 49 mandat i kommunfullmäktige.

Efter valet 2014 behöll den sittande koalitionen makten men kompletterades med Liberalerna och Miljöpartiet. Kommunstyrelsens ordförande, liksom kommunalråd blev moderaten Henrik Yngvesson. Valet 2018 ledde till maktskifte och för första gången fick Socialdemokraterna posten som kommunalråd. De styrande partierna under mandatperioden 2018–2022 var Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet.

Efter valet 2022 fortsatte Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet att styra. 8 november 2023 meddelade Socialdemokraterna de bildar nytt styre med Moderaterna från årsskiftet 2023/2024.

Näringsliv

Jordbruk, stenindustri och fiske har sedan länge utgjort de huvudsakliga näringarna på södra Öland. En annan näring är turism. I början av 2020-talet tillhörde kycklinguppfödaren Guldfågeln AB de största företagen i kommunen.

= Industri =

Öland generellt har haft en svag industriell utveckling från 1860-talet och fram tills Ölandsbron anlades. De större arbetsgivarna inom industrisektorn har varit få och koncentrerade till Färjestaden, Mörbylånga, Degerhamn och Grönhögen. I Torslunda och Mörbylånga har livsmedelsindustrin dominerat och i Degerhamn och Grönhögen har sten- och cementindustrin dominerat. Övriga socknar I kommunen har knappt haft någon industri. Större tidigare arbetsgivare inom industrisektorn har varit bland andra Ölands cement, som bildades 1886 och bestod av två alunbruk. Under 1800-talet var dessa Kalmar läns mest betydande industriarbetsplatser. I första halvan av 1900-talet etablerades industrier i socknarna Mörbylånga, Torslunda och Ventlinge, vilket påverkade befolkningstrenden positivt. Mörbylånga sockerbruk etablerades 1908 och innebar att ännu en storindustri tillkom. Det lades ner 1992. År 1942 grundades Mörbylånga konservfabrik/Winborgs, som även den var en stor arbetsgivare fram till nedläggningen 1992. Åren 1939–2005 hette Färjestadens största industri Alvarets konservfabrik/Ölands konservfabrik/Önos. I slutet av 1800-talet fanns flera stenhuggerier och/eller kalkbruk i Grönhögen. I början av 1900-talet bildades AB Ölandskalk, som senare blev ortens dominerande företag. Detta bolag inlemmades 1939 i Yxeredbolagets. Det anlade 1940 en Ytongfabrik i Grönhögen, vilken lades ner 1971.

= Transporter =

I nord-sydlig riktning genomkorsas kommunen av länsväg 136 som via länsväg 137 och Ölandsbron har förbindelse till Kalmar och E22.

= Befolkningsutveckling =

Kommunen har 16 348 invånare (30 juni 2026), vilket placerar den på 145:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

= Utländsk bakgrund =

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 024, eller 7,06 % av befolkningen (hela befolkningen: 14 498 den 31 december 2014).

= Invånare efter de vanligaste födelseländerna =

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Mörbylånga kommun 14 498 personer. Av dessa var 874 personer (6,0 %) födda i ett …