Borensberg
Ort i Motala kommun, 3 119 invånare (tätort 2023, SCB).
Om Borensberg
Borensberg är en tätort i Motala kommun, Östergötlands län, och ligger 18 kilometer öster om Motala nära sjön Boren.
Historik
Strax öster om samhället låg tidigare Kungs Norrby slott och det utkämpades ett slag där i och med Rantzaus räd under Nordiska sjuårskriget.
Från Husbyfjöl till Borensberg
Ett äldre namn på Borensberg är Husbyfjöl. 2007 firade Borensberg 700 år som ort med flera arrangemang under hela året. Det hade då gått 700 år sedan Husbyfjöl (Hosabyfiol) första gången nämndes i en handling. Namnbytet till Borensberg skedde tidigt under 1900-talet. Det gamla namnet lever kvar i Husbyfjöls marknad (som årligen hålls första lördagen i september och arrangeras av Lions).
Vidare kallas den gamla genomfartsgatan genom Borensberg för Husbyvägen. På den gamla slussvaktarbostaden söder om kanalen står det fortfarande Husbyfjöl på fasaden.
Göta kanal och Motala ström
Över strömmen går den ståtliga flervalvsbron av sten från 1797. Göta kanal vid Borensberg öppnades 1825 då sträckan Vättern - Roxen togs i drift. Tre år tidigare hade västgötadelen av Göta kanal färdigställts. Slussen vid Göta kanal är den enda på östgötasidan som fortfarande manövreras med handkraft. Där Göta kanal böjer av åt öster finns ett kulturhistoriskt värdefullt lusthus från 1872, vilket avbildats på ett frimärke. Längs kanalen går Östgötaleden.
Det från flera svenska filmer välbekanta rödfärgade Göta Hotell från 1908 ligger på en smal landtunga mellan kanalen och Motala ström. På norra sidan av strömmen finns det gamla gästgiveriet, dagens Borensbergs gästgivaregård. Den är sedan 1915 ihopbyggd med det gamla tingshuset från 1690-talet som fram till 1907 inrymde Bobergs häradsrätt. Detta år flyttades tinget till Motala och den nybildade Aska, Dal och Bobergs häradsrätt.
Av stor ekonomisk betydelse för orten var länge även det i Motala ström bedrivna lax- och ålfisket. Utan Motala ström hade Borensberg (tidigare namn: Husbyfjöl) inte heller varit en kvarnby.
Husbyfjöls gästgivargård
Den äldsta handlingen om gästgiveri på orten är från 1645 då länsmannen i Bobergs härad, bosatt på Hälla gård på gränsen mellan Kristbergs och Brunneby socknar ålades att svara för gästning åt såväl personer i kronans tjänst som andre resande. Holstens väg i Borensberg är uppkallad efter den förste gästgivaren, Holsten Andersson i Hälla.
Krogen i Husbyfjöl finns med på 1649 års karta över krogar och gästgivargårdar längs de allmänna landsvägarna i Östergötland.
År 1691 utfärdade Karl XI ett privilegium rörande "Huusbyfiöhls krog" och den gästgivarverksamhet som där bedrevs. Längs den viktiga landsvägen i nord-sydlig riktning fanns 1854 i norr gästgivargårdar i östgötska Tjällmo (ej med på 1649 års karta men på en förteckning från 1686), närkingska Emma och i söder vid Hassla i Vallerstads socken (ej med 1649 eller 1686) mellan Husbyfjöl och Skänninge (ej att förväxla med Hassla åt Linköpingshållet, längs nuvarande riksväg 34).
Förr i tiden gick vägen mot Linköping norr om Motala ström och vek över till den södra sidan via en bro vid Kungs Norrby. Det framgår av kartor 1673, 1691, 1709 och 1779. År 1776 började planerna på en landsväg till Linköping söder om strömmen ta form.
Municipalsamhället Borensberg
Mellan 24 oktober 1919 och 31 december 1949 fanns för orten ett municipalsamhälle inrättat i Brunneby landskommun och med en mindre del i Kristbergs landskommun. Borensbergs kommun bildades 1952 genom en sammanslagning av Brunneby, Klockrike och Kristbergs kommuner. Området är sedan 1971 en del av Motala kommun.
Järnvägsepoken
Borensberg fick järnvägsförbindelse genom den 21 december 1907 färdigställda sträckan Klockrike–Borensberg som ingick i Mellersta Östergötlands Järnvägar (MÖJ). Den smalspåriga järnvägen med 891 mm spårvidd var 7,75 km lång och kostade MÖJ en kvarts miljon kronor att anlägga.
Den 1 november 1962 upphör trafiken på linjen Klockrike–Borensberg. Rivning av järnvägsspåret Klockrike–Borensberg och även på sträckorna Fågelsta–Linköping samt Fornåsa–Holmsbruk (Motala) sker under åren 1963–1964.
Industriell utveckling
En förutsättning för eldriften på banan Klockrike - Borensberg var den av Motala Ströms Kraft AB 1904 anlagda Näs kraftstation strax öster om Borensberg. Mellan strömmen och kanalen fanns även ett glasbruk som tillverkade flaskor. Bland tidiga industrier i Borensberg märks även en kvarn med grynverk, en kvarnstensfabrik, ett mejeri samt en mekanisk verkstad. Den 1918 grundade Borensbergs Mekaniska Verkstad flyttade 1922 till Motala och blev senare känd under namnet Verkstads AB Lindqvist. Senare tillkom en lättbetongfabrik som AB Borensbergs Kalkindustrier 1935 sålde till Yxhultsbolaget vilket 1940 införde produktnamnet Ytong. Ännu senare tillkom en takpannefabrik (som tillverkade "Zanda-pannan"). Idag är den största industrin Arla Plast.
Urmakarskolan
Skolan startades i Borensberg 1940 av Sveriges Urmakareförbund med urmakaren Sven Sandström som rektor (fram till 1971). Den utökades 1956 till att omfatta även optikerutbildning, vilken 1999 flyttades till Stockholm.
När Motala kommun tog över skolan ändrades namnet till Stefanskolan (efter urmakaren, journalisten och industriella organisatören Stefan Anderson).
1999 återgick skolan i privat ägo och drivs sedan dess som aktiebolag och får statsfinansiering eftersom den betraktas som en nationell angelägenhet.
Hösten 2012 återupptogs partnerskapet med det schweiziska utbildningsinstitutet Wostep efter ett års uppehåll.
Sedan 2013 klassificeras skolan som yrkeshögskola vilket innebär höjd status för den treåriga utbildningen.
Bankväsende
En sparbank för området, Klockrike och Brunneby sparbank, hade grundats 1853. Den blev år 1949 Borensbergsortens sparbank som uppgick i Linköping-Skänninge sparbank 1970 (senare Swedbank).
Under 1800-talet etablerade tre olika enskilda banker efter varandra avdelningskontor i Borensberg som alla drogs in efter mindre än ett decennium. I början av 1874 etablerade Smålands enskilda bank ett sedermera indraget kontor i Husbyfjöl. Därefter inrättade Östergötlands enskilda bank ett kontor som drogs in vid slutet av 1882. År 1883 etablerade Norrköpings enskilda bank ett kontor som lades ner den 1 juli 1891.
Hernösands enskilda bank öppnade ett avdelningskontor i Borensberg den 1 juli 1906. Denna bank uppgick snart i Svenska …
Natur nära Borensberg
Vålberga mosse
2,8 kmNaturreservat, 94 hektar
Visa på kartanLjung
6,4 kmVattenskyddsområde
Visa på kartanRåå
9,2 kmNaturreservat
Visa på kartanStora Boda
9,4 kmNaturreservat
Området ligger 8 km nordnordost om Kristbergs kyrka i Motala kommun. I närheten ligger ett flertal gammelskogar med tall och myrmosaikiker. Stora Boda gammelskog består av barrblandskog av blåbärstyp med inslag av bergimpediment och sumpskogspartier. Inslag av riktigt gamla, oft…
Visa på kartanBromossen
10,3 kmNaturreservat
Visa på kartanKarshult
10,5 kmNaturreservat
Karshultsområdet har höga naturvärden knutna till ädellövskog, med bl.a. en värdefull fågelfauna och en rik lavflora. Bland dessa förekommer flera rödlistade arter, liksom bland marksvampar. Delvis är området fuktigt, med rörligt markvatten. Området är förhållandevis rikt på död…
Visa på kartanGrönkulla
10,7 kmNaturreservat, 44 hektar
Visa på kartanSjöbo-Knäppan
11,3 kmNaturreservat
Visa på kartanLustigkulle domänreservat
11,3 kmNaturreservat
Visa på kartanHästtumla tallskog
11,3 kmNaturreservat
Visa på kartan
Källa: Naturvårdsverkets naturvårdsregister.