Boda avfallsanläggning
Nässjö Affärsverk AB, Deponering
| Ämne | Till luft | Till vatten | Till reningsverk |
|---|---|---|---|
| Kväve | – | – | 4 ton |
Tillsyn: Länsstyrelsen i Jönköpings län. Miljöledning: Ja, certifierade enligt standarden ISO14001. Mer hos Naturvårdsverket
Nässjö kommun är en kommun i Jönköpings län. Centralort är Nässjö.
Från Wikipedia-artikeln Nässjö kommun, CC BY-SA 4.0.
Befolkningen, orterna, bostäderna och arbetet, och nyckeltal jämfört med Jönköping och hela Sverige. Placeringen gäller bland Sveriges 290 kommuner, där plats 1 har högst värde.
Invånare 2024
31 587
+1 680 sedan 2014
Landareal
934 km²
33,8 invånare per km²
Hushåll 2025
14 433
2,17 personer per hushåll
Personbilar i trafik 2025
16 855
534 per 1 000 invånare
| 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Födda | 386 | 336 | 352 | 295 | 303 |
| Döda | 348 | 322 | 338 | 355 | 304 |
| Inflyttade | 1 673 | 1 848 | 1 851 | 1 380 | 1 633 |
| Utflyttade | 1 692 | 1 658 | 1 725 | 1 611 | 1 699 |
| Invandrade | 184 | 193 | 200 | 250 | 266 |
| Utvandrade | 108 | 104 | 101 | 252 | 221 |
| Folkökning | 25 | 219 | 162 | −296 | −61 |
Köpta permanenta småhus enligt lagfarterna. Källa: SCB.
De största branscherna bland de sysselsatta som bor i kommunen.
2025 · Länet 369 722 · Riket 10 605 529 · Plats 86 av 290
31 474
2025 · Länet −287 · Riket 17 819 · Plats 228 av 290
−113
2025 · Länet 23,5 % · Riket 22,4 % · Plats 61 av 290
23,9 %
2025 · Länet 21,8 % · Riket 21,1 % · Plats 207 av 290
22,6 %
2025 · Länet 41,1 % · Riket 48,5 % · Plats 147 av 290
35,6 %
2026 · Riket 20,7 % · Plats 55 av 290
22,5 %
2025 · Länet 2,6 % · Riket 3,1 % · Plats 56 av 290
3,2 %
2024 · Länet 390 900 kr · Riket 401 400 kr · Plats 207 av 290
377 500 kr
2025 · Riket 15,3 · Plats 120 av 275
15,3
2026 · Riket 83,6 % · Plats 115 av 290
83,5 %
2026 · Riket 230 · Plats 120 av 290
220
2025 · Riket 74,8 % · Plats 130 av 290
74,6 %
2025 · Plats 79 av 180
59,4
2024 · Plats 203 av 211
0 %
2025 · Länet 1,1 · Riket 3,0 · Plats 232 av 290
0,3
2025 · Länet 81 % · Riket 80 % · Plats 189 av 287
80 %
Källa: Skolverkets skolenhetsregister.
Fossil koldioxid från anläggningen 2016
2 559 ton
Bara de verksamheter som rapporterar till registret, inte trafik, jordbruk eller uppvärmning av hus.
Nässjö Affärsverk AB, Deponering
| Ämne | Till luft | Till vatten | Till reningsverk |
|---|---|---|---|
| Kväve | – | – | 4 ton |
Tillsyn: Länsstyrelsen i Jönköpings län. Miljöledning: Ja, certifierade enligt standarden ISO14001. Mer hos Naturvårdsverket
Nässjö Affärsverk AB, Förbränning
| Ämne | Till luft |
|---|---|
| Kväveoxider | 33 ton |
| Svaveldioxid | 21,3 kg |
| Stoft | 1 ton |
Fossil koldioxid år för år
Tillsyn: Länsstyrelsen i Jönköpings län. Miljöledning: ISO 14001:2004. Mer hos Naturvårdsverket
Ur verksamheternas miljörapporter i Naturvårdsverkets register Utsläpp i siffror. Siffrorna går inte att använda för att jämföra företagens miljöarbete, eftersom verksamheterna har olika förutsättningar.
Avtal för 641,1 Mkr de senaste tre åren
Källa: tilldelade kontrakt i EU:s upphandlingsdatabas TED. Bara upphandlingar över EU:s tröskelvärden finns med. Värdet gäller hela avtalet, även när flera bolag delar det.
Kommunens område motsvarar socknarna: Almesåkra, Barkeryd, Bringetofta, Flisby, Forserum, Malmbäck, Norra Sandsjö, Norra Solberga och Nässjö. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Nässjö municipalsamhälle inrättades 12 augusti 1881 och uppgick i Nässjö köping som bildades 1890 genom en utbrytning ur Nässjö landskommun. Köpingskommunen ombildades 1914 till Nässjö stad. 1948 införlivades Nässjö landskommun i staden. Bodafors köping bildades 1930 genom en utbrytning ur Norra Sandsjö landskommun. Forserums municipalsamhälle inrättades 24 oktober 1890 och upplöstes vid årsskiftet 1951/1952.
Vid kommunreformen 1952 bildades fyra "storkommuner" i området: Forserum (av de tidigare kommunerna Barkeryd och Forserum), Malmbäck (av Almesåkra och Malmbäck), Norra Sandsjö (av Bringetofta och Norra Sandsjö) samt Solberga (av Flisby och Norra Solberga). Nässjö stad och Bodafors köping förblev oförändrade.
Nässjö kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Nässjö stad, Bodafors köping samt landskommunerna Forserum, Malmbäck, Norra Sandsjö och Solberga. Den 1 januari 1974 överfördes ett område på cirka 46 kvadratkilometer, innehållande 199 invånare, från Nässjö kommun till Sävsjö kommun. Den 1 januari 1975 överflyttades till kommunen ett område med 406 invånare från Vetlanda kommun och Björkö församling.
Nässjö kommun är belägen i de norra delarna av landskapet Småland och gränsar till Aneby kommun i norr, Eksjö kommun och Vetlanda kommun i öster, Sävsjö kommun i söder, Vaggeryds kommun i sydväst samt Jönköpings kommun i väster, alla i Jönköpings län. Emån rinner upp från Storesjön norr om Bodafors varifrån den först rinner söderut innan den tar av åt öster.
Kommunen ligger i Tveta, Vedbo och Njudung, tre av Smålands traditionella små länder.
Kommunen ligger på det som brukar benämnas småländska höglandet. Den högsta punkten är Tomtabacken, tillika högsta punkten i hela Götaland, som sträcker sig 377 meter över havet.
Graniter och sedimentära bergarter som sandsten och lerskiffer dominerar kommunens berggrund. Den är i sin tur täckt med morän och, i dalgångarna, tjocka lager grus- och sandavlagringar. Moränen är bevuxen med skog. I sprickdalarna finns långsträckta smala sjöar vilka omges av terrasser, platåer, rullstensåsar, deltan och dödisgropar. Till största del är dalstråken uppodlade och hagmarker har bevarats. Landskapsbilden kan därför te sig ålderdomlig.
År 2023 fanns sex naturreservat i Nässjö kommun. Barkerydssjön blev naturreservat 2010. Reservatet är beläget centralt på Sydsvenska höglandet och sjön med samma namn utgör ett värdefullt våtmarkskomplex. Sjön är omgiven av skogs- och myrmark, strandäng och betesmark.
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i sju församlingar: Almesåkra församling, Barkeryd-Forserums församling, Bringetofta församling, Malmbäcks församling, Norra Sandsjö församling, Norra Solberga-Flisby församling och Nässjö församling.
Från 2016 indelas kommunen istället i nio distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna: Almesåkra, Barkeryd, Bringetofta, Flisby, Forserum, Malmbäck, Norra Sandsjö, Norra Solberga och Nässjö.
Sedan valet 2022 styrs kommunen av en fyrklöver, bestående av Socialdemokraterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet.
Exklusive uppsamlingsdistrikt. Partier som fått mer än en procent av rösterna i minst ett valdistrikt redovisas.
I början av 2020-talet dominerades det lokala näringslivet av småföretag; framförallt inom tillverkningsindustrin där många företag hade fem eller färre anställda. Bland större företag inom industrisektorn återfanns Jeld-Wen Sverige AB, Industrilås AB och Draka Kabel AB. Andra större arbetsgivare var Infranord AB PostNord AB och kommunen själv med &&&&&&&&&&&03675.&&&&&03 675 anställda 2022. Samtidigt var Jeld-Wen Sverige AB den största privata arbetsgivaren med 375 anställda.
Kommunen genomkorsas i öst-västlig riktning av riksväg 31/riksväg 40. Kommunens sydöstra del genomkorsas av länsväg 128 i nord-sydlig riktning.
Nässjö är en järnvägsknut. I nord-sydlig riktning löper Södra stambanan som trafikeras av SJ:s fjärrtåg och Krösatågens regiontåg. Åt nordväst sträcker sig Jönköpingsbanan som trafikeras av Västtågens och Krösatågens regiontåg. Västtågen stannar i Nässjö och Forserum. Åt sydväst sträcker sig Järnvägslinjen Halmstad-Nässjö som trafikeras av Krösatågens regiontåg med stopp i Nässjö och Malmbäck. Åt öster sträcker sig Bockabanan mot Eksjö som trafikeras av Krösatågen med stopp vid Nässjö, Brinellgymnasiet och Ormaryd. Åt sydöst sträcker sig Järnvägslinjen Nässjö–Vetlanda–Åseda som även den trafikeras av Krösatågen med stopp i Nässjö och Stensjön.
Kommunen har 31 498 invånare (30 juni 2026), vilket placerar den på 86:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
I naturreservatet Vikskvarn finns kulturhistoriska lämningar i form av bland annat en kvarngrund och rester av en dammvall. Dessa vittnar om områdets långa industrihistoria. Där har funnits både kvarnar och sågverk sedan åtminstone 1700-talet. Under denna period fanns även bostäder i området.
Djur- och växtskyddsområde, 517 hektar
Fågelskydd
Visa på kartanNaturvårdsområde, 301 hektar
Visa på kartanNaturreservat, 295 hektar
Visa på kartanVattenskyddsområde, 185 hektar
Försörjningsområde: Äng
Visa på kartanVattenskyddsområde, 169 hektar
Försörjningsområde: Malmbäck
Visa på kartanNaturreservat, 134 hektar
Fallamosse östra utgör en ca en tredjedel av mosseområdet Fallamosse. Fallamossen är ett stort mosseområde uppdelat av skogklädda fastmarksholmar. Området är mycket tilltalande med stora öppna myrar och det är en av landets högst belägna högmossar. Mossarna har en frisk vegetati…
Visa på kartanNaturreservat, 72 hektar
Reservatsområdet sträcker sig söderut från Almesåkrasjön, 2,5 km utmed Storkvarnån. Ån skär genom den geologiskt intressanta Almesåkraformationen. Almesåkraformationen är en serie av sedimentära och omvandlade bergarter. Större delen av området är bevuxet med barrblandskog, ofta…
Visa på kartanNaturreservat, 56 hektar
Visa på kartanNaturreservat, 51 hektar
Svartån omges här av en varierad örtrik våtmark, Svartåmaden. Större delen av områdetutgörs av vidsträckta kärr varav flera områden är rikkärr. I nordöst tränger vatten fram ur diffusa källsprång och silar över kärret. Det mineralrika vattnet gynnar krävande mossor som späd skor…
Visa på kartanNaturreservat, 23 hektar
Eketorpet, som ligger sydost om Almesåkrasjön utgörs av en äldre barrskogsrest på ett mjukt bergkrön i de övre partierna av småländska höglandet. Berggrunden av kvartsit medför att block och hällar lyser vita. Objektet domineras av olikåldrig luckig granskog med inslag av gamm…
Visa på kartanDjur- och växtskyddsområde
Fågelskydd
Visa på kartanDjur- och växtskyddsområde
Fågelskydd
Visa på kartanKälla: Naturvårdsverkets naturvårdsregister.
Källor: SCB och Kolada, RKA (Rådet för främjande av kommunala analyser). Nyckeltalens titlar är Koladas egna. Siffrorna uppdateras varje vecka.