Hoppa till innehållet

Fakta om Nyköpings kommun

Nyköpings kommun är en kommun i Södermanlands län. Centralort är Nyköping som är länets residensstad.

Från Wikipedia-artikeln Nyköpings kommun, CC BY-SA 4.0.

Befolkningen, orterna, bostäderna och arbetet, och nyckeltal jämfört med Södermanland och hela Sverige. Placeringen gäller bland Sveriges 290 kommuner, där plats 1 har högst värde.

Invånare 2024

58 344

+4 836 sedan 2014

Landareal

1 424 km²

41,0 invånare per km²

Hushåll 2025

28 020

2,07 personer per hushåll

Personbilar i trafik 2025

29 462

505 per 1 000 invånare

Åldrar 2024

Födda, döda och flyttningar

20202021202220232024
Födda538600562492530
Döda605623596642575
Inflyttade2 7823 1573 1172 9642 959
Utflyttade2 3022 6122 7162 6482 757
Invandrade298269267263353
Utvandrade238203193356307
Folkökning480562388179144

Orterna

Villapriserna 2025

Medelpris för ett småhus
3,57 mkr
Riket: 3,91 mkr
Sålda småhus
319
Sedan 2016
+34 %

Köpta permanenta småhus enligt lagfarterna. Källa: SCB.

Bostäderna 2025

Hyresrätt39 %
Äganderätt34 %
Bostadsrätt27 %
Flerbostadshus55 %
Småhus39 %
Specialbostäder4 %
Övriga hus2 %

Vad invånarna arbetar med 2024

De största branscherna bland de sysselsatta som bor i kommunen.

Enheter för vård och omsorg, socialtjänst6 034
Utbildningsväsendet3 092
Handel3 015
Juridik, ekonomi, vetenskap och teknik2 303
Byggindustri2 289
Civila myndigheter och försvaret2 110
Enheter för kultur, nöje och fritid1 207
Hotell och restauranger1 089

Jämfört med länet och riket

Befolkning

  • Invånare totalt, antal

    2025 · Länet 300 440 · Riket 10 605 529 · Plats 42 av 290

    58 310

  • Befolkningsförändring sedan föregående år, antal

    2025 · Länet −1 102 · Riket 17 819 · Plats 150 av 290

    −34

  • Invånare 0-19 år, andel (%)

    2025 · Länet 23,1 % · Riket 22,4 % · Plats 89 av 290

    23,1 %

  • Invånare 65+, andel (%)

    2025 · Länet 23,9 % · Riket 21,1 % · Plats 170 av 290

    24,8 %

  • Invånare 25-64 år med eftergymnasial utbildning, andel (%)

    2025 · Länet 38,8 % · Riket 48,5 % · Plats 87 av 290

    41,2 %

Arbete och ekonomi

  • Skattesats till kommun (%)

    2026 · Riket 20,7 % · Plats 204 av 290

    21,4 %

  • Öppet arbetslösa av befolkningen, 18-65 år, andel (%)

    2025 · Länet 3,6 % · Riket 3,1 % · Plats 37 av 290

    3,4 %

  • Sammanräknad förvärvsinkomst i åldern 20-64 år (median), kr

    2024 · Länet 384 600 kr · Riket 401 400 kr · Plats 114 av 290

    392 800 kr

Skola och barn

  • Barn per barngrupp i förskola, lägeskommun, antal

    2025 · Riket 15,3 · Plats 222 av 275

    13,7

  • Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun, andel (%)

    2026 · Riket 83,6 % · Plats 209 av 290

    78,3 %

  • Elever i åk 9, meritvärde, hemkommun, genomsnitt (17 ämnen)

    2026 · Riket 230 · Plats 165 av 290

    216

  • Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, andel (%)

    2025 · Riket 74,8 % · Plats 62 av 290

    78,6 %

Omsorg

  • Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till första erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende, medelvärde

    2025 · Plats 104 av 180

    48

  • Personalkontinuitet, hemtjänsttagare som möter fler än 20 personal under 14 dagar, andel (%) (- 2024)

    2024 · Plats 174 av 211

    7 %

Boende

  • Färdigställda bostäder, nybyggnad, antal/1000 inv

    2025 · Länet 2,8 · Riket 3,0 · Plats 125 av 290

    1,2

Demokrati

  • Valdeltagande i senaste kommunalvalet, andel (%)

    2025 · Länet 80 % · Riket 80 % · Plats 82 av 287

    83 %

Skolor

Förskoleklass (28)

Grundskola (34)

Anpassad grundskola (3)

Gymnasieskola (10)

Anpassad gymnasieskola (3)

Fritidshem (29)

Komvux (5)

Källa: Skolverkets skolenhetsregister.

Anläggningar med utsläpp

Fossil koldioxid från anläggningen 2025

2 039 ton

  1. 162016: 654 ton
  2. 172017: 443 ton
  3. 182018: 1 696 ton
  4. 192019: 938 ton
  5. 202020: 1 648 ton
  6. 212021: 1 040 ton
  7. 222022: 1 061 ton
  8. 232023: 1 419 ton
  9. 242024: 1 653 ton
  10. 252025: 2 039 ton

Bara de verksamheter som rapporterar till registret, inte trafik, jordbruk eller uppvärmning av hus.

Björshults avfallsanläggning

Nyköpings kommun, Tekniska divisionen, Deponering

Utsläpp 2025
ÄmneTill luftTill vattenTill reningsverk
Kväve––7 ton
Fosfor––110 kg
Metan42 ton––

Tillsyn: Nyköpings kommun. Miljöledning: Saknas. Mer hos Naturvårdsverket

Broby gård

Djurhållning

Utsläpp 2025
ÄmneTill luft
Ammoniak451 kg

Tillsyn: Nyköpings kommun. Miljöledning: Nyköping. Mer hos Naturvårdsverket

Idbäckens Kraftvärmeverk

Vattenfall AB Värme Nyköping, Förbränning

Utsläpp 2025
ÄmneTill luftTill vattenTill reningsverk
Koldioxid, fossil2 039 ton––
Koldioxid, biogen141 853 ton––
Kväveoxider44 ton––
Svaveldioxid2 ton––
Stoft508 kg––
Ammoniak949 kg––

Fossil koldioxid år för år

  1. 2007: 2 604 ton
  2. 2008: 983 ton
  3. 2009: 2 906 ton
  4. 2010: 1 491 ton
  5. 2011: 1 074 ton
  6. 2012: 1 053 ton
  7. 2013: 989 ton
  8. 2014: 901 ton
  9. 2015: 637 ton
  10. 2016: 654 ton
  11. 2017: 443 ton
  12. 2018: 1 696 ton
  13. 2019: 938 ton
  14. 2020: 1 648 ton
  15. 2021: 1 040 ton
  16. 2022: 1 061 ton
  17. 2023: 1 419 ton
  18. 2024: 1 653 ton
  19. 2025: 2 039 ton
20072025

Tillsyn: Länsstyrelsen i Södermanlands län. Miljöledning: Enligt SS-EN ISO 14001. Mer hos Naturvårdsverket

Rösängs Lantbruk AB

Rösängs Lantbruk AB, Djurhållning

Utsläpp 2025
ÄmneTill luft
Ammoniak4 ton

Tillsyn: Nyköpings kommun. Mer hos Naturvårdsverket

Ur verksamheternas miljörapporter i Naturvårdsverkets register Utsläpp i siffror. Siffrorna går inte att använda för att jämföra företagens miljöarbete, eftersom verksamheterna har olika förutsättningar.

Upphandlingar

Nyköpings kommun som köpare (70)

Avtal för 1 837,5 Mkr de senaste tre åren

Källa: tilldelade kontrakt i EU:s upphandlingsdatabas TED. Bara upphandlingar över EU:s tröskelvärden finns med. Värdet gäller hela avtalet, även när flera bolag delar det.

Mer om Nyköpings kommun

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Bergshammar, Bogsta, Bälinge, Bärbo, Halla, Helgona, Husby-Oppunda, Kila, Lid, Ludgo, Lunda, Lästringe, Nykyrka, Ripsa, Runtuna, Råby-Rånö, Sankt Nicolai (del av), Spelvik, Stigtomta, Svärta, Sättersta, Tuna, Tunaberg, Tystberga och Vrena. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Nyköpings stad som 1863 bildade en stadskommun.

Ur Nikolai landskommun utbröts 1950 Oxelösunds stad och resterande område uppgick samtidigt i Nyköpings stad.

Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal storkommuner i området: Bettna (av de tidigare kommunerna Bettna, Blacksta, Forssa, Husby-Oppunda, Vadsbro och Vrena), Jönåker (av Bergshammar, Kila, Lunda och Tuna), Rönö (av Lid, Ludgo, Ripsa, Runtuna, Råby-Rönö och Spelvik), Stigtomta (av Bärbo, Halla, Nykyrka och Stigtomta), Svärta, (av Helgona och Svärta) samt Tystberga (av Bogsta, Bälinge, Lästringe, Sättersta, Torsåker och Tystberga). Samtidigt förblev Tunabergs landskommun samt Nyköpings stad opåverkade.

1967 införlivades Svärta landskommun i staden. Nyköpings kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Nyköpings stad och landskommunerna Jönåker, Rönö, Stigtomta, Tystberga och Tunaberg samt delar ur Bettna landskommun (Vrena och Husby-Oppunda församlingar). 1974 införlivades kommunerna Trosa, Vagnhärad, Daga och Gnesta. Dessa områden utbröts 1992 och bildade Trosa kommun och Gnesta kommun.

Den 1 januari 1992 överfördes ett område med 122 personer från Nyköpings kommun och Lästringe församling till Gnesta kommun och Frustuna-Kattnäs församling.

Geografi

Kommunen är belägen i de sydöstra delarna av landskapet Södermanland med Östersjön i öster. Nyköpings kommun gränsar i väster till Katrineholms kommun, i nordväst till Flens kommun, i norr till Gnesta kommun, i öster till Trosa kommun och Oxelösunds kommun, alla i Södermanlands län, samt i sydväst till Norrköpings kommun i Östergötlands län. Vidare har kommunen en maritim gräns till Nynäshamns kommun i Stockholms län i nordöst.

Topografi och hydrografi

Flera naturtyper finns representerade i den omväxlande natur som utgör Nyköpings kommun. Urberggrunden är formad i ett sprickdalslandskap med varierande riktning. Majoriteten är täckt med lera vilket bildat långa sammanhängande jordbruksområden kring Runtuna, vid sjöarna Långhalsen, Hallbosjön och Yngaren samt längs Kilaån. Vid Kolmården i väster, vid kusten och vid sjön Båven finns större skogsområden. Den inre delen av kommunens skärgård har stora öar, klädda med skog och gammal odlingsmark. Öarna i den yttre skärgården är som kontrast istället vindpinade och kalspolade med rikt fågelliv.

Naturskydd

År 2023 fanns 54 naturreservat i Nyköpings kommun. Bland dessa hittas Sigils bänkar som bildades 2017. Reservatet utgörs av 96,2 hektar barrskog. Där hittas 300 år gamla tallar och cirka 300 svamparter. Ett annat exempel är Nävekvarns klint som bildades 2009. Reservatet är 232,3 hektar och inkluderar en förkastningsbrant och barrnaturskog. Från 1600-talet bedrev Nävekvarns bruk järnhantering i området och skogen har betats. Numer är det dock naturskog med flerhundraåriga martallar, gamla lövträd och mycket döda och döende träd.

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i sex församlingar: Kiladalens, Nyköpings, Rönö, Stigtomta-Vrena, Tunabergs och Tystbergabygdens.

Styre

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av de rödgröna som samlade 32 av 61 mandat i kommunfullmäktige. De rödgröna behöll makten även efter valet 2014, men Sverigedemokraterna – som fördubblade sina mandat till sex – betraktades som valets stora vinnare. I valet 2018 fick ingen av de traditionella blocken egen majoritet. Sverigedemokraterna deklarerade att de skulle stödja ett Alliansstyre. Centerpartiet meddelade då att man inte ville styra med stöd av Sverigedemokraterna varför de istället valde att styra i minoritet tillsammans med Miljöpartiet och Socialdemokraterna.

Mandatperioden 2022–2026 styrs kommunen av en blocköverskridande majoritetskoalition bestående av Moderaterna och Socialdemokraterna.[Uppdatering behövs]

Valresultat 2022

Exklusive uppsamlingsdistrikt. Partier som fått mer än en procent av rösterna i minst ett valdistrikt redovisas.

Internationella relationer

Kommunen hade tidigare sex vänorter, en i vardera Danmark, Finland, Norge, Lettland, Ryssland och Tyskland. Det formella vänortssamarbetet avvecklades år 2008.

Idag har Nyköping ett aktivt vänortssamarbete med Ōarai, Ibarakii prefektur i Japan. Vänortsavtalet, ett så kallat Rainbow City Agreement, skrevs under den 23: maj 2006 i Ōarai och innebär att städerna ska ha ett kunskapsutbyte om respektive lands kultur, ett utbytesprogram för skolungdomar, utbyta erfarenheter inom vård och omsorg och underlätta för företag att etablera kontakter på respektive ort. Samarbetet mellan städerna har sitt ursprung i ett affärsavtal mellan Studsvik Nuclear AB och företaget JAEA (Japan Atomic Enegry Association).

Näringsliv

Det lokala näringslivet står på flera pelare. Under 1980- och 90-talen minskade tillverkningsindustrin betydelse och utgjorde i början av 2020-talet omkring åtta procent av kommunens arbetstillfällen med arbetsgivare som underleverantörer till fordonsindustrin Eberspächer Exhaust Technology Sweden AB, Schneider Electric Sverige AB och Studsvik AB. Sedan 1998 har flygplatsen utvecklats till en stor arbetsplats i kommunen. I början av 2020-talet var dock kommunen själv med &&&&&&&&&&&06175.&&&&&06 175 årsanställda (2022) och regionen de dominerande arbetsgivarna.

= Transporter =

Från nordöst mot sydväst genomkorsas kommunen av E4. I Nyköping avtar Riksväg 52 åt väster, länsväg 223 åt norr och länsväg 219 åt nordöst. Riksväg 53 genomkorsar kommunen från nordväst mot sydöst.

Järnvägen Nyköpingsbanan som är en bibana till Södra stambanan genomkorsar kommunen från nordöst mot sydväst. Den trafikeras av Mälartåg mellan Norrköping och Stockholm. Järnvägslinjen Sala–Oxelösund genomkorsar kommunen i öst-västlig riktning. Den används endast för godstrafik på sträckningen genom Nyköpings kommun.

I kommunen finns även den inte…

Från Wikipedia-artikeln Nyköpings kommun, CC BY-SA 4.0.

Skyddad natur i Nyköpings kommun

  • Bråviken

    Naturreservat, 9 294 hektar

    Beslut om utvidgning, nytt syfte och föreskrifter samt skötselplan. Detta mot bakgrund av att skötselplan saknats och att skogsvärdet lösts in i hela naturreservatet, detta avslutades under 2010.

    Visa på kartan
  • Hartsö

    Naturreservat, 5 652 hektar

    På huvudön Hartsö finns ett levande skärgårdsjordbruk med höga natur- och kulturvärden. Här kan du uppleva miljöer som under hundratals år formats av betesdjurens mular. Det finns betade strandängar, trädklädda betesmarker, blommande blomsterängar och träd som hamlas enligt gamm…

    Visa på kartan
  • Lacka

    Naturreservat, 4 834 hektar

    Visa på kartan
  • Långö

    Naturreservat, 2 732 hektar

    Visa på kartan
  • Sävö

    Naturreservat, 2 353 hektar

    Visa på kartan
  • Rågö

    Naturreservat, 1 565 hektar

    Visa på kartan
  • Svanviken

    Naturreservat, 1 328 hektar

    Beslut om utökning av Svanvikens naturreservat

    Visa på kartan
  • Kvegerö, Mörtsjötorp

    Vattenskyddsområde, 1 147 hektar

    Fastighet: Kvarnäng 2:1

    Visa på kartan
  • Tyvudden

    Naturreservat, 503 hektar

    Tyvudden är ett värdefullt skärgårdsområde som omfattar fastland, öar och hav. Skogen har en stor lövrikedom, gamla ädellövträd, rik flora och barrskog med naturskogskaraktär. Området är med sin belägenhet nära Källvik i Sörmlands skärgård mycket attraktivt för det rörliga frilu…

    Visa på kartan
  • Fjällmossen

    Naturreservat, 304 hektar

    Visa på kartan
  • Hornafjärden

    Naturreservat, 255 hektar

    7 öar i Båven samt del av Majholmen där markåtkomsten är klar. Hånö är i privat ägo. Alla andra öar ägs av naturvårdsfonden. Värdefulla löv- och barrskogar samt mycket höga värden för friluftslivet.

    Visa på kartan
  • Jönåker

    Vattenskyddsområde, 213 hektar

    Fastighet: Gevle 4:2

    Visa på kartan

Källa: Naturvårdsverkets naturvårdsregister.

Källor: SCB och Kolada, RKA (Rådet för främjande av kommunala analyser). Nyckeltalens titlar är Koladas egna. Siffrorna uppdateras varje vecka.