Fakta om Ockelbo kommun

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar Ockelbo socken och en del av Skogs socken. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Ockelbo kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Ockelbo landskommun och en del ur Skogs landskommun (området som utgjorde Lingbo församling).

Kommunen ingick från bildandet till 26 april 2004 i Sandvikens domsaga och ingår sen dess i Gävle domsaga.

Geografi

Kommunen ligger huvudsakligen i den nordvästra delen av landskapet Gästrikland, men en mindre del norr (Lingbo distrikt) ligger i landskapet Hälsingland.

Topografi och hydrografi

Den så kallade norrlandsgränsen löper genom Ockelbo kommun och blockig morän täcker urbergsberggrunden. Västra delen av kommunen utgörs av kuperad barrskogsterräng med många sjöar och myrar i de lägre terränglägena. Den östra delen är relativt låglänt med lerig odlingsmark och slättområden kring tätorterna Ockelbo och Åmot. I det östra området finns också klapperstensfält så som vid Lappåsen i nordöst. Genom kommunen löper två större rullstensåsar, en nord–sydlig genom centralorten och en nordväst–sydöstlig utmed Jädraån.

Naturskydd

År 2022 fanns fyra naturreservat i Ockelbo kommun: Kroksjö öga, Latåsen, Lundbosjön och Trollberget. Av dessa var ett även klassat som Natura 2000-område, Lundbosjön.

Kroksjö öga utgörs av ett dödislandskap med skog och myrmark. Även Latåsen utgörs av skog och i reservatet hittas rödlistade arter som violettgrå tagellav, kötticka och ullticka. Lundbosjön är ett variationsrikt naturreservat. Den oreglerad Testeboån omges av svämlövskog och frodiga strandängar. I reservatet finns också Sveriges nordligaste naturliga förekomst av ek. Naturreservatet Trollberget utgörs primärt av skog där har rödlistade arter knutna till död granved påträffats, så som rynkskinn och ullticka.

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i ett enda område, Ockelbo församling.

Från 2016 indelas kommunen i tre distrikt – vilka motsvarar församlingsindelningen den 31 december 1999, just före de slogs samman till en församling – Lingbo, Ockelbo och Åmot.

Styre

Centerpartiet och Socialdemokraterna tog över makten 2006 och fortsatte därefter styra efter valen 2010 och 2014. På frågan om varför Socialdemokraterna i Ockelbo inte samarbetar med något av de andra rödgröna partierna svarade kommunalrådet Magnus Jonsson (S) 2014 att "S och C är de två största partierna och Centern har alltid tagit ansvar oavsett om det gällt positiva och negativa saker och framförallt har det en del med personkemin att göra". Efter valet 2018 backade Socialdemokraterna men kunde fortsatt styra i majoritet tillsammans med Centerpartiet under mandatperioden 2018–2022. Efter valet 2022 fick Socialdemokreterna ytterligare ett mandat i kommunfullmäktige och samarbetet med Centerpartiet fortsätter under mandatperioden 2022–2026.

= Mandatfördelning 1970–2026 =

* Under mandatperioden blev först ett av Sverigedemokraternas och senare även ett av Moderaternas mandat vakanta på grund av att ledamöter avsade sig sina platser.

= Kommunstyrelse =

Kommunstyrelsen i Ockelbo kommun utgörs av 11 ordinarie ledamöter. Dess ordförande är kommunens enda kommunalråd. Förutom det som åligger kommunstyrelsen enligt lag är Ockelbos kommunstyrelse även ansvarig för ekonomi- och personalfrågor, näringslivsutveckling, turism, kommunikationer, arbetsmarknads- och arbetslivsfrågor, kommunal beredskap, säkerhetsfrågor samt teknikverksamhet. För detta arbete har kommunstyrelsen tre utskott: ekonomiutskottet, tillväxtutskottet och personalutskottet.

= Övriga nämnder =

I kommunen finns sex nämnder. Förutom de som presenterats nedan finns även Valnämnden och de kommungemensamma nämnderna Västra Gästrikland samhällsbyggnadsnämnd och Överförmyndarnämnden Västra Gästrikland. Dessa är gemensamma för kommunerna Ockelbo, Hofors och Sandviken.

Internationella relationer

Syftet med kommunens internationella arbete är dels att lära av andra men också att marknadsföra kommunen. Det internationella arbetet inleddes med vänortssamarbete med nordiska vänorter och då avsåg samarbetet kultur. Senare har kommunen etablerat ett vänortssamarbete med den amerikanska staden Stromsburg, en ort som grundades 1872 av emigrerade Ockelbobor.

Efter Sverige gick med i EU har kommunen gått med i ett samarbete för små landsbygdskommuner inom EU, Charter of European rural Communities. Samarbetet innebär bland annat att Ockelbo har en vänort i respektive EU-land.

Näringsliv

Ursprungligen utgjordes troligtvis basnäringarna av boskapsskötsel med fäboddrift, jakt och fiske. Lågteknisk järnframställning där myrmalm användes förekom under förhistorisk tid. Under 1600-talet utvecklades järnhanteringen och Ockelbo blev en järnbruksbygd. Till detta uppstod binäringar i form av kolning, tjärbränning och sågning samt körslor för brukens behov. Men tillgången på malm var liten och behövde fraktas från Svärdsjö, Torsåker och Norberg till de bruk som kom att gå under namnet Ockelboverken, bland annat Wij, Brattfors, Åbron, Jädraås och Åmot. Det blev allt svårare att få avsättning för järnet och runt sekelskiftet 1700 koncentrerades verksamheten till ett fåtal bruk.

Industrialismen började göra sig gällande i Ockelbo efter 1860-talet. Etableringen av Norra stambanan gjorde att flera småföretag sökte sig till Ockelbo. Under 1870-talet inleddes en sågverks- och massaepok och avverkning och sågning av trävaror får en helt annan omfattning än tidigare. Två större sågverk etablerades under denna tid Bosågen och Frankssons såg. Det som idag utgör centralorten blev en betydande stationsort och därefter växte ett modernt samhälle fram. Successivt har näringslivet omvandlats till det differentierade näringsliv som kommunen har idag.

= Transporter =

Kommunen genomkorsas av länsväg 272 (även kallad Tidernas väg) som fungerar som regional led för gods och arbetspendling, besökare till kommunen men också som genomfartsled för långväga transporter. Genom kommunen går även länsvägarna 302 och 303.

Järnhanteringen som växte fram under 1600-talet krävde bra kommunikationer. Därför byggdes ett järnvägsnät upp från Vintjärns gruvor till Norrsundet, Dala–Ockelbo–Norrsundet…