Örebro

Ortnamnet

Enligt en äldre uppfattning, som framfördes av Erik Gustaf Geijer var Eyrarsundsbro eller Eyrarsund (jfr Ör), senare Öresund, det ursprungliga namnet på Örebro. Denna äldre etymologi är numera övergiven och det anses att Eyra- är en felaktig och missuppfattad form för Öra- i Örabro.

Namnformen Eyra- användes i namnet på stadens fotbollsanläggning, Eyravallen, i mer än 80 år.[källa behövs]

I slutet av 1100- eller början av 1200-talet omtalades Horebro, bland annat i ett latinskt donationsbrev från jarlen Birger Brosa (död 1202), även om inga äldre privilegier än från 1404 är kända. Den äldsta bron över Svartån kallades ännu till 1600-talets mitt Örebron (numera Storbron), och det kan alltså vara på själva bron det äldsta dokumenterade namnet Horebro syftar. Nästa kända skrivning av ortnamnet är Ørabro (1260). Staden har fått sitt namn av den bro som fanns där Örebroåsen genombryts av Svartån. Ör är ett gammalt nordiskt ord, 'eyrr' på isländska, som betyder ungefär grus(bank).

Historia

Örebro är beläget på och omkring en låg rullstensås på Närkeslätten, på bägge sidor om Svartån.[källa behövs] Där Svartån brutit sig genom åsen gjorde rullgruset ån grund, och möjlig att ta sig över.[källa behövs] Med tiden byggdes en bro över vadstället, som, då den vilade på bankarna av rullgrus, kom att kallas Örebron.[källa behövs] Denna bro, liksom förekomsten av sju, ännu bevarade, landsvägar gjorde att det fanns goda förutsättningar för bebyggelse.[källa behövs] De sju landsvägarna är:

Vägen mot Fellingsbro och Arboga, en del av Eriksgatan. En sydligare alternativ väg till Arboga var Ramstigen.

Förutom vägarna fanns sjöförbindelse över Hjälmaren mot andra delar av Mälardalen. Denna förbindelse spelade utomordentligt stor roll, både sommar- och vintertid.

Slaget vid Örebro stod 1161, då enligt Västgötalagens kungalängd kung Magnus Henriksson togs av daga av Karl Sverkersson.[källa behövs]

Någon gång på 1200-talet tros Örebro ha fått stadsprivilegier.[källa behövs] Örebro stad bestod på den tiden bara av kvarteren mellan Storbron och Stortorgets västra del, samt kvarteren runt torget.[källa behövs] Huvudgatan genom Örebro, den så kallade Gatun, dagens Drottninggatan–Storgatan, gick från söder till norr, dock med en annan sträckning än dagens. Det var länge stadens enda gata.[källa behövs]

Det blev intressant för makthavare att kontrollera denna knutpunkt.[källa behövs] En kungsgård finns dokumenterad vid Örebro år 1347.[källa behövs] Det var troligen kung Magnus Eriksson som på 1350-talet lät anlägga en fästning på den holme där det nuvarande Örebro slott ligger.

Under medeltiden var Örebro inblandat i många stridigheter.[källa behövs] Fästningen byggdes på 1300-talet ut till en borg och belägrades vid upprepade tillfällen.[källa behövs] Vid karmelitklostret (Vårfruklostret, se nedan) uppstod redan på 1300-talet en skola, Örebro skola.[källa behövs]

På 1400-talet styrdes det dåvarande Sverige från Danmark av kung Erik av Pommern som såg Sverige som ett lydrike till Danmark.[källa behövs] Landskapen i Sverige styrdes av svenska fogdar som var överlöpare.[källa behövs] Den kanske mest kända "erövringen" (befrielsen från danskarna) av Örebroborgen gjorde Engelbrekt Engelbrektsson år 1434. Borgen förlänades senare till honom.[källa behövs]

Vid den nya bron växte snart en liten köpstad upp.[källa behövs] Under det sena 1500-talet ingick Örebro i Hertig Karls (senare Karl IX) hertigdöme.[källa behövs] Staden fick ensamrätt på järnhandel i regionen och Örebros köpmän förmedlade export av Bergslagens järn och sålde i gengäld livsmedel till bergsmännen.[källa behövs] Befolkningen i Örebro steg till 600 personer på 1500-talet.[källa behövs] Flera riksdagar hölls i Örebro på 1500-talet.[källa behövs] Kung Karl IX byggde om borgen till ett modernt renässansslott.[källa behövs]

I Örebro hölls landstingen och samtidigt den stora årsmarknaden Hindersmässan (Hindriksmässan).[källa behövs] Detta skedde på Henriksdagen, den 19 januari. Numera är Hindersmässan framflyttad till omkring den 26 januari.[källa behövs] Vid landstingen mottog kungarna hyllningar av närkingarna.[källa behövs] Platsens vikt som landskapets huvudort, i förening med dess läge, gav den betydelse för hela riket, därför att den användes ofta för möten och herredagar, bland annat i februari 1529, då ett kyrkomöte där fattade viktiga beslut och gjorde betydelsefulla uttalanden i reformatorisk riktning.[källa behövs] I december 1539–januari 1540 hölls rättegång med Olaus Petri och Laurentius Andreæ. Dessa herrar svor den 4 januari 1540 på Gustav Vasas "blotta" svärd att bli kungens "lifsarfherrar trogne och hulde", det vill säga förband sig till arvrikets erkännande.[källa behövs]

Under 1800-talet hölls två riksdagar i Örebro, nämligen 1810, då Jean Baptiste Bernadotte, furste av Pontecorvo (senare kung under namnet Karl XIV Johan), den 21 augusti valdes till tronföljare.[källa behövs] För att visa sin uppskattning över sin "adoptivson" lät Karl XIII ge Örebro skola namnet Karolinska skolan.[källa behövs] Vid riksdagen 1812 antogs en ny tryckfrihetsförordning och beväringsinstitutionen infördes.[källa behövs] I Fredshuset ("fru Hjorts hus") slöts Freden i Örebro den 18 juli 1812 mellan England och Ryssland. Därigenom "grunden lades till Napoleons omstörtande".[källa behövs] Underhandlare var Lars von Engeström, Thornton och van Suchtelen. 1849 och 1850 hölls det liberala reformmöten i Örebro, varvid diskuterades och antogs förslag till regeringsform och vallag.[källa behövs]

Staden har några gånger varit hemsökt av större eldsvådor, se Örebro stadsbränder.[källa behövs]

Första delsträckan (Örebro–Ervalla) av Sveriges första allmänna, normalspåriga järnväg med lokomotivdrift, Köping-Hults Järnväg, invigdes år 1856.[källa behövs] År 1888 invigdes Örebro kanal med tillhörande sluss, som gjorde det möjligt för båtar och skepp att ta sig upp till de centrala delarna av Örebro.[källa behövs]

Det första större företaget i Örebro var Örebro gevärsfaktori, …