Knislinge

Översikt

Byn har vuxit upp under Vanås slott som egen by. Under 1800-talets slut kom samhället att få en kraftig tillväxt med tillkomsten av Knislinge Skofabrik och senare Knislinge Kraftstation och som järnvägsstation 1886 längs Hästveda–Karpalunds Järnväg, senare Östra Skånes Järnvägar, först med stationsnamnet Wanås.

Knislinge var och är kyrkbyn i Knislinge socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Knislinge landskommun. I denna inrättades för orten 27 november 1931 Knislinge municipalsamhälle, som sedan kom att upplösas 31 december 1957. Sedan 1971 ingår orten i Östra Göinge kommun. Knislinge kyrka, vars namn är St. Hans kyrka, från 1200-talet har målningar från sen medeltid.

Tidig historia

Knislinge, skrivet ”Knitzlinghe”, har första skriftbelägg från år 1390, men byn har anor från yngre järnålder år 400–1050. Knislinges nuvarande struktur, grönområden och bebyggelse speglar förhållanden i det agrara, kyrkliga och industriella samhället. Tidig bosättning bevisar de synliga fornlämningarna om. Hällristningar, gravhögar, gravrösen, offersten och skeppssättningar är några av de fornlämningar som än idag går att beskåda. Många lämningar ligger utmed forntida vägar och längs med Helge å. Hällristningen i Frännarp är mest känd. Denna hällristning år från bronsåldern, belägen i norra Knislinge vid Gryts kyrka. Avbildningar finns av flera vagnar liknande stridsvagnar från antikens stormakter dragna av både hästar och ormar. Alla är de på väg åt samma håll.

Kyrkbyn

Knislinge var en välbärgad by vid den gedigna stenkyrkan från 1200-talet. Kyrkan placerades vid ett viktigt vägkors. Platsen är idag rondell som slussar bilar in i Knislinge by, och är också idag en knutpunkt. Vägkorset var mellan vägarna mellan Villand och västra Småland och vägen mellan Wanås och Hjärsås. Norr om kyrkan fanns gårdarna i kyrkbyn. De flesta av gårdarna skiftades ut från byn vid laga skifte på 1800-talet.

De gårdar som idag finns kvar är Klockare- och Åstringagården från 1600-talet och Wanås sätesgård från 1400-talet. Sätesgårdar från medeltiden placerades ofta i övergångsbygden mellan skogs- och slättlandskap, vilket förklarar Wanås placering tre kilometer väster om byn. Åstringagården och Wanås är i originalskick och byggnadsminne. Klockaregården brann under 1990-talet och återuppbyggdes sedan. Det finns en hembygdsförening och ett industrimuseum i Klockaregårdens byggnad.

Municipalsamhälle enligt Svenska orter : atlas över Sverige med ortbeskrivning 1932

Knislinge var municipalsamhälle från 27 november 1931, beläget vid Vanås järnvägsstation, som det hette då municipalsamhället inrättades, på linjen Hästveda—Kristianstad, 22 km från Kristianstad. Knislinge var då en rätt betydande fabriksort med en skofabrik samt flera mindre industriella anläggningar. Busslinjer: Osby—Glimminge—Kristianstad och Broby—Hjärsås—Kristianstad. Areal (1931): 650 har (land). Folkmängd 1179 år 1931.

Industriort, stationssamhälle och villasamhälle

1886 byggdes järnvägen Hästveda–Karpalund och byn fick järnvägsstation kallad Wanås där silon idag är lokaliserad, utmed Väg 19. Järnvägen blev inledningen till industriorten Knislinge. Knislinge skofabrik AB hade störst betydelse för byns utveckling. Den placerade österut vid Helgeå och det tidigare bycentrat i väster blev förskjutet österut. Där finns idag Sönnanvidstorg och platsbildningen Politiska Knuten med den nedlagda skofabriken. Municipalsamhället tillkom år 1932.

Efter 1900-talets andra hälft har stora förändringar skett. Orten har byggts ut i samtliga riktningar, framförallt i väst. År 1950 fanns en expansiv bebyggelse och under 1960-talet revs och renoverades gammal bebyggelse. Tidstypisk modernistisk 1960-talsbebyggelse uppfördes. Det var då de så kallade Hallarna och stora delar av bostadsområdet väster om Väg 19 uppfördes. Skolbyggnaden Snappehaneskolan är också från denna tid.

Villasamhället utvecklades efter 1960-talet samtidigt som de större industrierna lades ner i de östra och norra delarna av byn. Platsbildningen runt Mickelstorg blev ett tydligt centrum. Mickelstorg är torget i byn, med en livsmedelsbutik, vårdcentral, apotek, optiker, frisör och tandläkare. Bebyggelsen på den västra sidan av väg 19 har gjort att Knislinge fått två tydliga halvor. Väster om Väg 19 är husen till stor del byggda under 1970- och 1980-talen. De centrala delarna av byn har en blandad bebyggelse i jämförelse med övriga Knislinge och här finns flerfamiljhus från 1960- och 1970-talen. Trots att villorna är fler finns här ett stort antal lägenheter, men det saknas marklägenheter och exklusivare lägenheter. Genom Knislinge går en asfalterad cykelbana på den gamla banvallen mellan Broby och Hanaskog. Denna invigdes 2005. En liten bit av den gamla järnvägen är bevarad framför Knislinge stationshus. Denna sträcka var en del av Hästveda–Karpalunds Järnväg.

Knislinge skofabrik

Knislinge skofabriksaktiebolag startade sin verksamhet i september 1898. De drivande krafterna var direktör N. J. Sigfrid och riksdagsmannen Sven Bengtson Norup, ordförande i bolaget. Sigfrid var disponent och verkställande direktör till sin död 1921. Fabriksbyggnaden, som uppfördes 1898 kostade endast 9 000 kronor. 1900 försågs fabriken med mera moderna maskiner och preferensaktier släpptes, löpande å 8 procent. Fabriken hoppades på teckning för 80 000 kronor men bara en fjärdedel kom in. Då diskuterades att lägga ned företaget, men bättre konjunkturer inträffade senare. 1907 tillbyggdes fabriken så att den blev dubbelt så stor och år 1917 utökades den igen och 1926 skapades kontorslokalerna i en särskild byggnad. Fabriken var 1928 sex gånger så stor som vid starten. Arbetarantalet hade också ökat i proportion med denna utveckling. Med tjänstemännen uppgick antalet anställda till ett par hundra personer 1938. Aktiekapitalet, inledningsvis 80 000 kronor, utökades till en miljon kr 1928 med fonder på 500 000 kr vid sidan om detta. Tillverkningen utgjorde vid sekelskiftet 1900 35 000 par skor och var 1928 över 135 000 par, med ett försäljningsvärde som översteg 2 miljoner kronor. Knislinge Skofabrik lades ner på 1970-talet och 125 arbetstillfällen förlorades i Knislinge.