Fakta om Övertorneå kommun

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar större delen av Övertorneå socken samt Hietaniemi socken. Vid kommunreformen 1862 bildades i dessa socknar Hietaniemi landskommun och Övertorneå landskommun. Den 3 juni 1870 fördes en del av Övertorneå landskommun till då nybildade Korpilombolo landskommun.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen. Den 1 januari 1969 införlivades Hietaniemi landskommun i Övertorneå landskommun.

Övertorneå kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Övertorneå landskommun.

Kommunen ingår sedan 2000 i Förvaltningsområdet för finska och för meänkieli, kommunnamnet är Övertorneån kunta på finska och Mataringin kunta på meänkieli.

Geografi

Övertorneå kommun gränsar till Pajala kommun i norr, Överkalix kommun i väster, Kalix kommun i sydväst, Haparanda kommun i söder samt i öster till de finska kommunerna Övertorneå och Pello. Kommunen ligger i den svenska delen av Tornedalen.

Topografi och hydrografi

Kommunen präglas av en berggrund huvudsakligen bestående av granit och gnejs, vilket formar ett landskap med tätt liggande bergshöjder och markerade dalgångar, där Tornedalen är den mest framträdande. Omfattande och utbredda myrar bidrar till den karakteristiska landskapsbilden, men kommunen rymmer även omfattande barrskogsområden med inslag av gammal, lavbevuxen gran- och tallskog, såsom vid Kuusivaara i norr.

Dalgången kring Torne älv är delvis fylld med sandiga fjärd- och älvsediment, vilka ger upphov till en rik växtlighet och spelar en betydande roll som ängs- och odlingsmark. Älven, som ingår i ett av Europas största oreglerade älvsystem, präglas av kraftiga vårfloder som kan leda till omfattande översvämningar, exempelvis i det stora selområdet med holmar och bankar söder om centralorten. Torne älv rinner ut i Bottenviken men är också källa till bifloden Muonioälven, tillsammans utgör de två älvarna gränsen mot Finland. Bland större sjöar återfinns Puostijärvi, Penikkajärvi och Kukasjärvi.

Naturskydd

I kommunen finns 23 naturreservat i Övertorneå kommun som förvaltas av Länsstyrelsen i Norrbottens län. Urskogslik barrskog återfinns i Juurakkomaa naturreservat som är beläget på gränsen mellan Övertorneå och Överkalix kommuner. Flera naturreservat är belägna på bergstoppar, däribland Vittakero, Isovaara och Makkarajärvi. Armasjärvimyren, belägen en mil sydväst om Övertorneå, var tidigare en havsvik men landhöjningen har förändrat området. På myren växer bland annat kärrbräken, en växt som annars hör hemma i södra Sverige, likväl som myggstarr, en fjällväxt.

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling – Övertorneå församling.

Från 2016 indelas kommunen istället i tre distrikt – Hietaniemi, Svanstein och Övertorneå.

Klimat

Sett över ett år är medeltemperaturen i Övertorneå kommun mellan -1 och +1 °C. Variationerna i temperaturen kan på ett år uppgå till närmare 80 grader. Både klimat och växtlighet gynnas av sommarhalvårets många soltimmar och vegetationsperiodens längd är 120–150 dygn. Årsnederbörden varierar mellan 500 och 800 mm. Ett normalår har kommunen ett snötäcke under 175–200 dygn.

Styre

Största parti i kommunfullmäktige har traditionellt sett varit Socialdemokraterna, med undantag för valet 2022 då Centerpartiet blev större. Partiet hade även egen majoritet under mandatperioderna 1994–1998 och 2010–2014. Näst största parti i kommunfullmäktige har för det mesta varit Centerpartiet, med undantag för valet 1998 (då Övertorneå-alternativet blev det näst största partiet). I valet 2014 fick Centerpartiet 5 fler röster än Övertorneås Fria Alternativ, men de två partierna hade samma antal mandat.

I kommunfullmäktigevalet 2010 var Övertorneå den kommun med högst andel personröster i Sverige. Av alla röster på partier som tagit mandat var 73,0 procent personröster; i hela Sverige var andelen 31,2 procent.

Övertorneå kommun styrdes under mandatperioden 2015–2018 av en majoritet bestående av Centerpartiet, Övertorneås Fria Alternativ, Norrbottens sjukvårdsparti, Kristdemokraterna och Moderaterna. Efter valet 2018 gjordes en ny koalition där samtliga partier kvarstod i alliansen bortsett från Moderaterna som byttes ut mot Vänsterpartiet. En ny majoritet tog över efter valet 2022 bestående av Centerpartiet, Framtid S Övertorneå, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet.

= Mandatfördelning 1970–2022 =

Fyra av Sveriges riksdagspartier saknar representation i fullmäktige – Miljöpartiet, Liberalerna, Moderaterna och Sverigedemokraterna. Miljöpartiet har aldrig haft något mandat, Folkpartiet förlorade sitt mandat i fullmäktige vid valet 1994, Moderaterna förlorade sitt mandat vid valet 2018 medan Sverigedemokraterna avanmälde sig från kommunvalet 2022 i Övertorneå.

= Kommunstyrelse =

Totalt har kommunstyrelsen 11 ledamöter, varav tre tillhör Centerpartiet, två tillhör Socialdemokraterna, Framtid S Övertorneå respektive Sjukvårdspartiet medan Kristdemokraterna och Vänsterpartiet har en ledamot vardera.

Valresultat 2022

Exklusive uppsamlingsdistrikt. Partier som fått mer än en procent av rösterna i minst ett valdistrikt redovisas.

Näringsliv

Tjänstenäringarna dominerar det lokala näringslivet. I början av 2020-talet svarade de areella näringarna (området i Tornedalen har bördig jordbruksmark och skogsbruket är basen för kommunens sågverksindustri) för 12 procent av arbetstillfällena. 8 procent av arbetstillfällena fanns inom tillverkningsindustrin, som i huvudsak bestod av småföretag. Kommunen var den största arbetsgivaren tillsammans med regionen. Därutöver finns en lång hantverkstradition inom trä, läder och textil. I kommunen finns koncessionssamebyarna Pirttijärvi, Korju och Liehittäjä.

= Tjänster och turism =

Kommunen är samverkar med kommunerna Pajala, Överkalix, Haparanda och Kalix i Heart of Lapland, en del av Sveriges arktiska destination Swedish Lapland, i syfte att utveckla besöksnäringen. Besöksnäringen fokuserar på "det unika med miljön och den arktiska naturen". Bland sevärdheter återfinns exempelvis forsen Kattilakoski i Niskanpää, polcirkelpassagen i Juoksengi, Midnattssolen och utsiktsberget Niemis.