Fakta om Pajala kommun

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar Pajala socken samt mindre delar av Överkalix socken och Övertorneå socken. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Ur Pajala landskommun utbröts 1860 byarna Kirnujärvi och Kainulasjärvi, som fördes över till Korpilombolo landskommun. Korpilombolo landskommun hade bildats av områden ur Överkalix och Övertorneå landskommuner. Ur Pajala landskommun utbröts sedan 1885 Tärendö landskommun och 1914 Junosuando landskommun.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.

Pajala kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom sammanslagning av Pajala, Korpilombolo, Tärendö och Junosuando landskommuner.

Kommunen ingår sedan 2000 i Förvaltningsområdet för finska och för meänkieli, kommunnamnet är Pajalan kunta på meänkieli.

Geografi

Pajala kommun gränsar till Övertorneå kommun och Överkalix kommun i söder, Gällivare kommun i sydväst, Kiruna kommun i väst samt de finländska kommunerna Enontekis i norr, Muonio och Kolari i nordost samt Pello i sydost.

Topografi och hydrografi

I stort sett hela kommunen består av en moräntäckt urbergsslätt. I norr finns dock kraftig­are kuperad terräng. Myrmark har till stor del brett ut sig över kommunens flacka områden. Ytan domineras av produktiv tall- och granskog. Torneälven, med biflödena Lainio- och Muonioälven, genomflyter kommunen. I höjd med Kengis, finns i Torneälven, Kengisforsen. Den 600 meter långa forsen har en fallhöjd på 18 meter och är den största längs Torneälven.

Även Kalixälven, vars tillflöde Tärendöälven kommer från Torneälven, flyter genom kommunen. Den är ett exempel på en bifurkation. Kalixälven har flera dramatiska forsar, däribland Mestoslinkka i närheten av byn Narken.

Isälvsavlagringar finns i dalgångarna ovanför Erkheikki vid Torne älv och Tärendö vid Kalixälven, nedanför är dalstråken istället fyllda med finkorniga sediment. Dalsedimenten utgör till stor del öppen odlings- och slåttermark.

Naturskydd

År 2022 fanns 47 naturreservat i Pajala kommun. Flera av reservaten utgörs av myrområden, däribland Naakakero med fjällbjörksliknande skog. Andra reservat är mer ovanliga, så som Anokangas som utgörs av riktigt gammal tallskog på sandig mark, något som är ovanligt för riket. I reservatet Kolkonliika har Muonio sameby sitt viktigaste sommarviste.

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Pajala församling.

Från 2016 indelas kommunen istället i fem distrikt – Junosuando, Korpilombolo, Muonionalusta, Pajala och Tärendö.

Styre

Största partiet kommunen har sedan bildandet varit Socialdemokraterna, som dessutom hade egen majoritet under mandatperioderna 1994–1998 och 2010–2014. Näst största parti i samtliga val har varit Vänsterpartiet.

Kommunen styrdes efter valet 2014 av ett samarbete mellan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Mandatperioden 2018 till 2022 styrdes kommunen av en ny koalition bestående av Socialdemokraterna, Kristdemokraterna och Sjukvårdspartiet. Koalitionen uppgav att de skulle skapa en "långsiktig strategi för skol-förskole- och äldreboendestrukturerna".

= Mandatfördelning 1970–2026 =

Fram till valet 1998 hade kommunfullmäktige i Pajala 41 mandat. Efter valet sänktes dessa till 31 mandat. Efter valet 2018 sänktes antalet mandat ytterligare och kommunfullmäktige består därefter av 21 ledamöter.

= Lista över kommunstyrelsens ordförande =

Owe Pekkari, Socialdemokraterna, 1992–2002 Bengt Niska, Socialdemokraterna, 1 januari 2003–31 december 2010 Kurt Wennberg, Socialdemokraterna, 1 januari 2011–31 december 2014 Harry Rantakyrö, Socialdemokraterna, 1 januari 2015–31 januari 2017 Jan Larsson, Socialdemokraterna, 1 februari 2017–31 december 2017 Anna Kumpula Kostet, Vänsterpartiet, 1 januari 2018–31 december 2018 Ulrica Hammarström, Socialdemokraterna, 1 januari 2019–17 juni 2024 Birgitta Rantatalo, Socialdemokraterna, 3 juli 2024–

Övriga nämnder

Överförmyndarnämnden är gemensam med Gällivare och Jokkmokks kommuner, under namnet Lapplands överförmyndarnämnd.

Internationella relationer

Åren 2020 till 2022 pågick samarbetsprojektet Leva och bo i Tornedalen tillsammans med Kolari kommun i Finland. Projektet syftade till att "utveckla nya arbetsmetoder för att den svenska och finska älvdalen ska bli en möjlighetsgivande och inkluderande plats att leva, bo och verka på för både privatpersoner och företag". Tillsammans med 13 kommuner i Sverige, Finland och Norge är kommunen medlem i Tornedalsrådet, vars vision är att "Invånarna i Tornedalen ska kunna leva, studera, arbeta och driva företag i en gränsöverskridande trygg och ren miljö som om riksgränser inte fanns".

I samband med Rysslands invasion av Ukraina 2022 uppgav kommunalrådet Ulrica Hammarström (S) att kommunen inte samarbetat med vänorterna "de senaste åren".

Näringsliv

Historiskt är de tre basnäringarna i Pajala skogsbruk, rennäring och jordbruk. År 1646 anlades ett järnbruk i Kengis, Kengis bruk, som lades ner efter en brand 1879. Anläggande var bruket ledde till en betydande vallonsk och svensk invandring under de följande seklen.[källa behövs] Pajala marknad, som årligen lockar 45 000 - 50 000 besökare har anor från 1700-talet och vittnar om Pajala som ett handelscentrum.[källa behövs]

I början av 2020-talet domineras industrinäringen, precis som tidigare, av småföretagande. Primärt inom verkstads-, trävaru-, livsmedels- och konfektionsbranscherna. Kommunen var den största arbetsgivaren. Allt fler företag inom data och elektronik har vuxit upp i kommunen och börjat överta de gamla basnäringarnas roll.

= Råvaror =

Järnmalmsbrytning påbörjades 2012 vid Tapulivuoma, ett myrområde mellan Kaunisvaara och Aareavaara omkring 20 kilometer norr om Pajala, med transport av järnmalmskoncentrat med lastbil till Pitkajärvi nära Svappavaara och därifrån med järnväg till exporthamn i Narvik. Gruvprojektet planerades och brytning inleddes av det kanadensiska företaget Northland Resources. Detta gick i konkurs i december 2014, varefter brytningen lades ned. Den återupptogs i juli 2018 av det nybildade Kaunis Iron AB.