Fakta om Piteå kommun

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar Piteå socken där Piteå landskommun bildades vid kommunreformen 1862. I området fanns även Piteå stad som 1863 bildade en stadskommun. Ur landskommunen utbröts 1916 Norrfjärdens landskommun och 1918 Hortlax landskommun.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.

1967 uppgick i Piteå stad: Piteå, Norrfjärdens och Hortlax landskommuner. Piteå kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Piteå stad.

Kommunen ingick från bildandet till 28 januari 2002 i Piteå domsaga och ingår sen dess i Luleå domkrets.

Topografi och hydrografi

Kommunen präglas av många naturområden. Kustzonen utgörs av en plan slätt med en skärgård som sträcker sig ut i vidsträckta grundområden. Den flacka berggrundsytan täcks huvudsakligen av morän, som blivit formad av landhöjningen. Sedimenten från kustslätten fortsätter upp i dalgångarna, som tidigare varit översvämmade. Här har älvarna eroderat djupa fåror med branta sluttningar när landet höjts. Över dalsidornas brantare delar breder kuperad bergsterräng ut sig, täckt av barrskog och morän. Sjöar och myrmarker finns i de långsträckta, nordväst-sydöstliga sprickdalarna som skär genom bergterrängen.

Totalt finns 212 sjöar, vattendrag och kustvatten i Piteå kommun. Bland dessa återfinns Bänkerträsket, en större sjö på 705 hektar samt Flakaträsket beläget väster om Koler.

Naturskydd

Det finns 13 naturreservat i Piteå kommun. Fingermanholmen är beläget i närheten av centralorten. Platsen har fått sitt namn eftersom platsen användes för att utdela straff till "tjuvar och andra illdådare [...] Ibland var straffet att fingrar höggs av - därav namnet på ön". Ett annat naturreservat är Vargön, beläget i skärgården. I reservatet samsas strandnära granurskogar med magrare gammeltallskogar högre upp på ön.

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i tre församlingar – Hortlax församling, Norrfjärdens församling och Piteå församling.

Från 2016 indelas kommunen istället i fyra distrikt– Hortlax, Norrfjärden, Piteå landsdistrikt och Piteå stadsdistrikt.

Styre

Ända sedan 1911 har Socialdemokraterna, ibland med hjälp av stödpartier, haft makten i kommunen. 1911–1924 var det Folkpartiet man samarbetade med (båda partierna hade många hjärtefrågor gemensamt, såsom allmän rösträtt och krav på republik). Detta samarbete bröts 1928 då Folkpartiet drog sig mer åt höger. 1928–1932 samarbetade Socialdemokraterna i stället med Vänsterpartiet. 1932–2014 hade Socialdemokraterna egen majoritet i kommunen, men även efter detta har man haft teknisk valsamverkan med Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Det finns ingen annan kommun i landet där samma parti haft makten med egen majoritet 82 år i rad.

Anders Sundström (kommunalråd 1980–1994 och senare statsråd) och Curt Boström (även han statsråd) är kända socialdemokratiska politiker från Piteå. Liberalen Nils Edén (statsminister 1917–1920) var också från Piteå, liksom liberalen Eliel Löfgren (justitieminister 1917–1920 och utrikesminister 1926–1928).

= Mandatfördelning 1970–2026 =

I kommunvalet 1994 nådde Socialdemokraterna rekord med 66,6 procent av rösterna. Vid valet 2006 fick partiet 54,5 procent av rösterna. Trots att de borgerliga partierna vann riksdagsvalet det året gick Socialdemokraterna framåt i kommunen i jämförelse med valet 2002, då partiet fick 51,3 procent.

= Lista över kommunstyrelsens ordförande =

Annie Persson, Socialdemokraterna, 1 januari 1971–1979 Anders Sundström, Socialdemokraterna, 1980–1994 Peter Roslund, Socialdemokraterna, 1995–31 december 2016 Helena Stenberg, Socialdemokraterna, 1 januari 2017–31 december 2022 Patric Lundström, Socialdemokraterna, 1 januari 2023–

Vänorter

Piteå kommun har tre vänorter. Grindavík på Island och Sveriges tidigare koloni Saint-Barthélemy i Västindien tillkom som Vänorter under 1970-talet medan den ryska orten Kandalaksha till kom under 1980-talet. I samband med Rysslands invasion av Ukraina 2022 pausade dock allt samarbete med Kandalaksha. Sedan 2006 finns en vänortspark i Piteå, som inkluderar en "kopia av ett traditionellt hus från St. Barth".

Näringsliv

Kommunens näringsliv är mycket differentierat. I grunden ligger en tung basindustri som bland annat utgörs av skogsindustrier som Smurfit Kappa Kraftliner som tillverkar kraftpapper och kraftpapp, SCA Munksund AB som även de tillverkar kraftpapper och kraftpapp och sågverket SCA Wood AB. Därtill finns flera medelstora företag, däribland komposittillverkaren ABB AB och trähustillverkaren Lundqvist Trävaru. Betydande för näringslivet är även turismen och tjänstesektorn, bland annat genom företagsbyn Furunäset. Små och medelstora jordbruk finns i och kring Piteälvens dalgång.

= Energi och råvaror =

Energimyndigheten uppgav att Piteå kommun år 2020 var den svenska kommun med störst installerad effekt av vindkraft med 894 MW.

I kommunen finns tre vattenkraftverk – Lillpite och Råbäcken 1 i Lillpiteälven samt Sikfors i Piteälven. Dessa har en produktionskapacitet på 40,9 MW, 188,5 GWh.

= Transporter =

Från söder till norr genomkorsas kommunen av Europaväg 4 längs kusten. Kommunen genomkorsas även av länsvägarna 373 och 374.

Piteå flygplats används av Piteå flygklubb och helikopterföretaget Kallaxflyg. Sjöflygplats finns i Piteälven, vintertid finns även skidflygstråk.

= Befolkningsutveckling =

Kommunen har 42 261 invånare (30 juni 2026), vilket placerar den på 64:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

= Utländsk bakgrund =

Den 31 december 2016 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 2 880, eller 6,87 % av befolkningen (hela befolkningen: 41 904 den 31 december 2016). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 711, eller 4,22 % av befolkningen (hela befolkningen: 40 531 den 31 december 2002).

Piteå kommun har den tredje lägsta andelen invånare med utländsk bakgrund av Sveriges 290 kommuner, efter Lekebergs kommun (lägst) och Öckerö kommun. Andelen utrikes födda är också den tredje lägsta i landet, efter Lekeberg och Öckerö.