Hoppa till innehållet

Fakta om Skellefteå kommun

Skellefteå kommun är en kommun i Västerbottens län i landskapet Västerbotten i Sverige. Centralort är Skellefteå.

Från Wikipedia-artikeln Skellefteå kommun, CC BY-SA 4.0.

Befolkningen, orterna, bostäderna och arbetet, och nyckeltal jämfört med Västerbotten och hela Sverige. Placeringen gäller bland Sveriges 290 kommuner, där plats 1 har högst värde.

Invånare 2024

78 150

+6 126 sedan 2014

Landareal

6 853 km²

11,4 invånare per km²

Hushåll 2025

37 014

2,03 personer per hushåll

Personbilar i trafik 2025

40 341

516 per 1 000 invånare

Åldrar 2024

Födda, döda och flyttningar

20202021202220232024
Födda716717666627661
Döda784865851779921
Inflyttade2 1962 7043 1263 0062 886
Utflyttade1 8862 0982 0112 0062 434
Invandrade3866429581 6022 067
Utvandrade118135134344651
Folkökning2515531 0092 1401 608

Orterna

Villapriserna 2025

Medelpris för ett småhus
2,38 mkr
Riket: 3,91 mkr
Sålda småhus
490
Sedan 2016
+60 %

Köpta permanenta småhus enligt lagfarterna. Källa: SCB.

Bostäderna 2025

Äganderätt44 %
Hyresrätt35 %
Bostadsrätt20 %
Småhus48 %
Flerbostadshus45 %
Specialbostäder5 %
Övriga hus3 %

Vad invånarna arbetar med 2024

De största branscherna bland de sysselsatta som bor i kommunen.

Tillverkningsindustri9 684
Enheter för vård och omsorg, socialtjänst6 723
Juridik, ekonomi, vetenskap och teknik4 360
Utbildningsväsendet3 791
Handel3 786
Byggindustri3 598
Transport- och magasineringsföretag1 649
Civila myndigheter och försvaret1 630

Jämfört med länet och riket

Befolkning

  • Invånare totalt, antal

    2025 · Länet 279 028 · Riket 10 605 529 · Plats 32 av 290

    75 405

  • Befolkningsförändring sedan föregående år, antal

    2025 · Länet −2 110 · Riket 17 819 · Plats 290 av 290

    −2 745

  • Invånare 0-19 år, andel (%)

    2025 · Länet 21,5 % · Riket 22,4 % · Plats 164 av 290

    21,5 %

  • Invånare 65+, andel (%)

    2025 · Länet 22,0 % · Riket 21,1 % · Plats 186 av 290

    24,0 %

  • Invånare 25-64 år med eftergymnasial utbildning, andel (%)

    2025 · Länet 48,6 % · Riket 48,5 % · Plats 80 av 290

    42,0 %

Arbete och ekonomi

  • Skattesats till kommun (%)

    2026 · Riket 20,7 % · Plats 46 av 290

    22,6 %

  • Öppet arbetslösa av befolkningen, 18-65 år, andel (%)

    2025 · Länet 2,7 % · Riket 3,1 % · Plats 9 av 290

    4,6 %

  • Sammanräknad förvärvsinkomst i åldern 20-64 år (median), kr

    2024 · Länet 397 800 kr · Riket 401 400 kr · Plats 40 av 290

    423 500 kr

Skola och barn

  • Barn per barngrupp i förskola, lägeskommun, antal

    2025 · Riket 15,3 · Plats 50 av 275

    16,2

  • Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun, andel (%)

    2026 · Riket 83,6 % · Plats 109 av 290

    84,1 %

  • Elever i åk 9, meritvärde, hemkommun, genomsnitt (17 ämnen)

    2026 · Riket 230 · Plats 133 av 290

    219

  • Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, andel (%)

    2025 · Riket 74,8 % · Plats 108 av 290

    75,8 %

Omsorg

  • Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till första erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende, medelvärde

    2024 · Plats 122 av 200

    50

  • Personalkontinuitet, hemtjänsttagare som möter fler än 20 personal under 14 dagar, andel (%) (- 2024)

    2024 · Plats 83 av 211

    26 %

Boende

  • Färdigställda bostäder, nybyggnad, antal/1000 inv

    2025 · Länet 3,9 · Riket 3,0 · Plats 84 av 290

    2,2

Demokrati

  • Valdeltagande i senaste kommunalvalet, andel (%)

    2025 · Länet 83 % · Riket 80 % · Plats 82 av 287

    83 %

Skolor

Förskoleklass (34)

Grundskola (37)

Anpassad grundskola (2)

Gymnasieskola (10)

Anpassad gymnasieskola (2)

Fritidshem (36)

Komvux (4)

Källa: Skolverkets skolenhetsregister.

Anläggningar med utsläpp

Fossil koldioxid från de 4 anläggningarna 2025

267 967 ton

  1. 162016: 292 376 ton
  2. 172017: 299 558 ton
  3. 182018: 313 669 ton
  4. 192019: 295 355 ton
  5. 202020: 297 183 ton
  6. 212021: 320 655 ton
  7. 222022: 284 811 ton
  8. 232023: 295 880 ton
  9. 242024: 278 391 ton
  10. 252025: 267 967 ton

Bara de verksamheter som rapporterar till registret, inte trafik, jordbruk eller uppvärmning av hus.

Björkdalsgruvan

Björkdalsgruvan AB, 13.10 Malm och mineral

Utsläpp 2025
ÄmneTill luftTill vattenTill reningsverk
Koldioxid, fossil6 186 ton––
Koldioxid, biogen217 ton––
Kväveoxider189 ton––
Kväve–34 ton–
Fosfor–57,4 kg–
Arsenik–5,95 kg–

Fossil koldioxid år för år

  1. 2008: 2 719 ton
  2. 2021: 9 859 ton
  3. 2022: 6 027 ton
  4. 2023: 6 245 ton
  5. 2024: 6 216 ton
  6. 2025: 6 186 ton
20082025

Tillsyn: Länsstyrelsen i Västerbotten. Mer hos Naturvårdsverket

Degermyran depon.anläggning

Skellefteå kommun, Samhällsbyggnadsnämnden, Deponering

Utsläpp 2025
ÄmneTill luftTill vattenTill reningsverk
Kvicksilver–0,00082 kg–
Bly–0,13 kg–
Kadmium–0,027 kg–
Kväve–3 ton–
Fosfor–4,21 kg–
Antracen–0,0078 kg–

Tillsyn: Skellefteå kommun. Mer hos Naturvårdsverket

Envigas AB

Envigas AB, 24.45 Annan kemisk tillverkning

Utsläpp 2025
ÄmneTill luft
Koldioxid, fossil0 kg
Koldioxid, biogen20 ton
Koldioxid, totalt20 ton

Fossil koldioxid år för år

  1. 2020: 0 kg
  2. 2021: 0 kg
  3. 2022: 0 kg
  4. 2023: 0 kg
  5. 2024: 0 kg
  6. 2025: 0 kg
20202025

Tillsyn: Skellefteå kommun. Mer hos Naturvårdsverket

Gallac AB

Gallac Produktion AB, 28.50 Ytbehandling av metall/plast

Utsläpp 2025
ÄmneTill luft
Flyktiga organiska ämnen204 kg
Xylener76,3 kg

Tillsyn: Skellefteå kommun. Miljöledning: ISO14001. Mer hos Naturvårdsverket

Ur verksamheternas miljörapporter i Naturvårdsverkets register Utsläpp i siffror. Siffrorna går inte att använda för att jämföra företagens miljöarbete, eftersom verksamheterna har olika förutsättningar.

Upphandlingar

Skellefteå kommun som köpare (201)

Avtal för 8 553,9 Mkr de senaste tre åren

Källa: tilldelade kontrakt i EU:s upphandlingsdatabas TED. Bara upphandlingar över EU:s tröskelvärden finns med. Värdet gäller hela avtalet, även när flera bolag delar det.

Mer om Skellefteå kommun

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Bureå (från 1914), Burträsk, Byske (från 1875), Jörn, Lövånger och Skellefteå. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Skellefteå stad som 1881 bildade en stadskommun, efter att innan dess från 1863 ingått i Skellefteå landskommun. Ur landskommunen hade Byske landskommun utbrutits 1875 och Bureå landskommun 1914.

Norrböle municipalsamhälle inrättades 20 april 1897 och Skelleftestrands municipalsamhälle 30 april 1937. Dessa upplöstes 1916 respektive 1952 när motsvarande områden införlivades i Skellefteå stad. Jörns municipalsamhälle inrättades 24 november 1923 och upplöstes vid utgången av 1958. Burträsks municipalsamhälle inrättades 2 oktober 1930 och upplöstes vid utgången av 1961. Byske municipalsamhälle inrättades 8 maj 1931 och upplöstes vid utgången av 1957. Bureå municipalsamhälle inrättades 22 juni 1934 och upplöstes vid utgången av 1959. Sunnanå municipalsamhälle inrättades 25 oktober 1935 och upplöstes vid utgången av 1959. Lövångers municipalsamhälle inrättades 19 mars 1937 och upplöstes vid utgången av 1963. Kåge municipalsamhälle inrättades 26 november 1937 och upplöstes vid utgången av 1964.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen. 1967 införlivades i staden landskommunerna Skellefteå, Bureå, Byske och Jörn. Skellefteå kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Skellefteå stad. 1974 införlivades Burträsks och Lövångers kommuner

Kommunen ingår sedan bildandet i Skellefteå domkrets, sedan 2018 i Förvaltningsområdet för finska och från 2024 i Förvaltningsområdet för samiska

Geografi

Kommunen, som är Sveriges till ytan största kustkommun, gränsar till Norrbottenskommunerna Piteå och Arvidsjaur samt Västerbottenskommunerna Norsjö, Vindeln, Umeå och Robertsfors.

Topografi och hydrografi

De östra delarna av kommunen är kustbygd mot Bottenviken. I Bottenviken finns 695 öar som samtliga hör till Skellefteå kommuns skärgård. Kustbygden övergår i kuperad skogsbygd mot väster. De kuperade områdena består av morän med barrskog medan kustområdena till stor del saknar ett sådant täcke. Graniter och gnejser dominerar berggrunden och i Skelleftefältet finns guld-, silver- och kopparmalm i de malmförande vulkaniska bergarterna. Långsträckta isälvsavlagringar återfinns i dalgångarna som följer berggrundens nordväst–sydöstliga sprickriktning. På flera ställen, däribland områden kring Lövånger och Missenträsk, finns utdragna moränryggar, så kallade drumliner.

Genom kommunen flyter Skellefteälven, som börjar i källsjön Ikesjaure och fortsätter sedan sydöst genom Hornavan, Uddjaur och Storavan med utlopp i Skellefteå till Bottenviken. I Skellefteå kommun återfinns även Bureälven som har sitt ursprung i Bastuträsk, Norsjö kommun och har sitt utlopp i Bureå mot Bottenviken. Byskeälven börjar i området kring Arvidsjaur och passerar Byske innan den mynnar ut i Byskefjärden i Bottenviken, och Kågeälven är en sju mil lång skogsälv med början i Stavaträsk och mynnar ut i Bottenviken vid Kåge. Slutligen rinner även Åbyälven, som börjar i Arvidsjaur kommun, genom kommunen. Åbyälven är klassad som Natura 2000-område.

Klimat

Generellt är det kallt i Skellefteå och nederbörden hög. Sommaren börjar i slutet på juni och övergår till höst i september. Den varmaste månaden är juli med en medeltemperatur på 16° C och de kallaste är januari och februari som har en medeltemperatur på -9° C.

I januari ligger medeltemperaturen i Myrheden på -15° C. Myrheden innehar för övrigt det svenska köldrekordet för oktober då -31,5° C uppmättes den 28 oktober 1968. Samhället har även landskapet Västerbottens köldrekord då -45,6° C mättes den 10 januari 1950. Skellefteå kommun innehar inte bara rekord i kyla utan också värme. Den 3 juli 1968 mättes 34,2°C i Skellefteå , vilket är landskapets värmerekord. Samtidigt hade Skellefteå flygplats 34,0° C. Generellt är Norrlandskusten förskonad från de verkligt svåra stormarna eftersom det oftast blåser som allra hårdast vid västlig vind. Bjuröklubb utgörs dock av en udde som sticker ut mot norr och är därför i utsatt för västliga vindar. Den 18 januari 1953 och den 3 mars samma år uppmättes där landskapets högsta vindhastighet på 30 m/s. Området svarar även för den högsta byvinden med 37,5 m/s som uppmättes den 15 november 2001.

Naturskydd

Ungefär 0,9 procent (1,1 procent av landytan) av Skellefteå kommuns areal hade år 2019 skydd i form av naturreservat, naturvårdsområden, naturminnen och biotopskydd. Detta motsvarade 7 267 hektar. Det första naturreservatet, Skötgrönnan, bildades 1968 och därefter har det blivit allt fler fram till 2001 då det senaste naturreservatet, Daglösten, bildades. Totalt fanns 17 naturreservat år 2022. Det största naturreservatet var Innerviksfjärdarna, som omfattade 1 530 hektar. Där återfinns bland annat 190 fågelarter.

Åren 2017 till 2023 genomfördes "stora lövskogsrestaureringar där gran huggits ut" i Skellefteå kommun. Detta för att den vitryggiga hackspetten, som i början av 2020-talet var "en av Sveriges mest hotade fågelarter" skulle få en chans att återetabkera sig.

= För befolkningsrapportering =

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i nio församlingar. Dessa var Bureå församling, Burträsk församling, Byske-Fällfors församling, Jörn-Bolidens församling, Kågedalens församling, Lövångers församling, Skellefteå landsförsamling, Skellefteå S:t Olovs församling samt Skellefteå S:t Örjans församling.

Efter en lagändring som trädde ikraft år 2016 delas till exempel folkbokföring och fastigheter istället in i distrikt. De nya distrikten i Skellefteå kommun är Boliden, Bureå, Burträsk, Byske, Fällfors, Jörn, Kalvträsk, Kågedalen, Lövånger, Skellefteå landsdistrikt, Skellefteå Sankt Olov samt Skellefteå Sankt Örjan.

Styre

Skellefteå kommun har länge varit ett starkt socialdemokratiskt fäste och Socialdemokraterna har styrt kommunen sedan den bildades. De har därefter haft egen majoritet i alla val fram till 20…

Från Wikipedia-artikeln Skellefteå kommun, CC BY-SA 4.0.

Skyddad natur i Skellefteå kommun

  • Tjärnbergsheden

    Naturreservat, 17 635 hektar

    Tjärnbergshedens naturreservat ligger ca 2 mil SV om Skellefteå. Reservatet har en odramatisk topografi och sluttar överlag svagt åt söder. Hela reservatet avvattnas åt söder via bland annat Rackbäcken som ingår i Bureälvens avrinningsområde. Den tydligt naturskogsartade skogen …

    Visa på kartan
  • Kinnbäcksfjärden

    Naturreservat, 4 821 hektar

    Kinnbäcksfjärden ligger i nordöstra delen av länet på gränsen till Norrbotten. Det stora antalet öar ger området skärgårdskaraktär. Kuststräckan är ovanligt opåverkad och hyser en för Bottenviken representativ vegetation. Kinnbäcksfjärden är ett varierat kustområde med allt fr…

    Visa på kartan
  • Blylodmyran

    Naturreservat, 3 373 hektar

    Våtmarker Våtmarkerna bildar ett sammanhängande svagt sluttande kärr som avvattnas av den slingrande Myrbäcken mot nordost. Kärrkomplexet karaktäriseras av ett glest trädskikt av tall. Genomströmningen av näringsrikt markvatten gör att myrarna har en ovanligt rik klakgynnad vege…

    Visa på kartan
  • Jättungsmyran

    Naturreservat, 838 hektar

    Visa på kartan
  • Skallön

    Naturreservat, 710 hektar

    Naturreservatet ligger i kustområdet ca 13 km sydost om Bureå och består av Skallöns västra delar och de anslutande delarna av Sandvikssundet samt ett par mindre öar. Naturreservatet innehåller en komplett serie av relativt ostörda kustmiljöer, från havsvikar, laguner och landhö…

    Visa på kartan
  • Vithattsmyrarna

    Naturreservat, 662 hektar

    Visa på kartan
  • Bjursjöaltaret

    Naturreservat, 574 hektar

    Objektet ligger i Skellefteå kommuns allra sydligaste del, några kilometer sydväst om Bygdsiljum och består av Bjursjöaltarets branta nordsluttning som sträcker sig ned&…

    Visa på kartan
  • Burmoran

    Vattenskyddsområde, 547 hektar

    Visa på kartan
  • Gärdefjärden

    Naturreservat, 371 hektar

    Området utgörs av björksumpskog uppvuxen på gamla starr-slåttermarker och enstaka åkrar. Troligen står området i vatten på vårarna men torkar snabbt upp. Det är första generationens björkskog uppkommen efter utebliven hävd på maderna som sannolikt framför allt varit slåtter. Med…

    Visa på kartan
  • Jörns vattenskyddsområde

    Vattenskyddsområde, 350 hektar

    Visa på kartan
  • Kalkstenstjärn

    Naturreservat, 249 hektar

    Visa på kartan
  • Sör-Blankberget

    Naturreservat, 226 hektar

    Sör-Blankberget ligger på södra sidan Byskeälven, 25 km nordnordväst om Jörn och 2 km nordväst om byn Åselet i Skellefteå kommun. Området är variationsrikt och utgör en riktig vildmark med sin orörda karaktär och dramatiska terräng. Här växer flerskiktade, tydligt brandpräglade …

    Visa på kartan

Källa: Naturvårdsverkets naturvårdsregister.

Källor: SCB och Kolada, RKA (Rådet för främjande av kommunala analyser). Nyckeltalens titlar är Koladas egna. Siffrorna uppdateras varje vecka.