Ardena Södertälje AB
Ardena Södertälje AB, 39.15 Förbrukning av organiska lösningsmedel
| Ämne | Till luft |
|---|---|
| Flyktiga organiska ämnen | 424 kg |
Tillsyn: Södertälje kommun. Mer hos Naturvårdsverket
Södertälje kommun, är en kommun i Stockholms län. Centralort är Södertälje.
Från Wikipedia-artikeln Södertälje kommun, CC BY-SA 4.0.
Befolkningen, orterna, bostäderna och arbetet, och nyckeltal jämfört med Stockholm och hela Sverige. Placeringen gäller bland Sveriges 290 kommuner, där plats 1 har högst värde.
Invånare 2024
102 911
+10 676 sedan 2014
Landareal
527 km²
195,4 invånare per km²
Hushåll 2025
43 757
2,34 personer per hushåll
Personbilar i trafik 2025
59 203
575 per 1 000 invånare
| 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Födda | 1 206 | 1 227 | 1 072 | 1 100 | 1 053 |
| Döda | 907 | 701 | 708 | 744 | 675 |
| Inflyttade | 8 015 | 8 191 | 7 748 | 7 101 | 7 067 |
| Utflyttade | 7 264 | 7 716 | 7 040 | 7 429 | 7 020 |
| Invandrade | 1 202 | 1 357 | 1 656 | 1 562 | 1 646 |
| Utvandrade | 717 | 563 | 576 | 824 | 1 162 |
| Folkökning | 1 132 | 1 098 | 1 217 | 93 | 392 |
Köpta permanenta småhus enligt lagfarterna. Källa: SCB.
De största branscherna bland de sysselsatta som bor i kommunen.
2025 · Länet 2 486 251 · Riket 10 605 529 · Plats 19 av 290
102 772
2025 · Länet 12 944 · Riket 17 819 · Plats 244 av 290
−139
2025 · Länet 22,9 % · Riket 22,4 % · Plats 66 av 290
23,7 %
2025 · Länet 17,2 % · Riket 21,1 % · Plats 274 av 290
17,0 %
2025 · Länet 57,2 % · Riket 48,5 % · Plats 93 av 290
40,4 %
2026 · Riket 20,7 % · Plats 258 av 290
20,1 %
2025 · Länet 3,6 % · Riket 3,1 % · Plats 4 av 290
4,9 %
2024 · Länet 435 800 kr · Riket 401 400 kr · Plats 235 av 290
371 000 kr
2025 · Riket 15,3 · Plats 50 av 275
16,2
2026 · Riket 83,6 % · Plats 116 av 290
83,5 %
2026 · Riket 230 · Plats 30 av 290
238
2025 · Riket 74,8 % · Plats 206 av 290
70,3 %
2026 · Plats 42 av 80
60,6
2024 · Plats 145 av 211
13 %
2025 · Länet 4,3 · Riket 3,0 · Plats 163 av 290
0,7
2025 · Länet 78 % · Riket 80 % · Plats 286 av 287
63 %
Källa: Skolverkets skolenhetsregister.
Fossil koldioxid från de 3 anläggningarna 2025
93 980 ton
Bara de verksamheter som rapporterar till registret, inte trafik, jordbruk eller uppvärmning av hus.
Ardena Södertälje AB, 39.15 Förbrukning av organiska lösningsmedel
| Ämne | Till luft |
|---|---|
| Flyktiga organiska ämnen | 424 kg |
Tillsyn: Södertälje kommun. Mer hos Naturvårdsverket
ASTRAZENECA AB, 39.15 Förbrukning av organiska lösningsmedel
| Ämne | Till luft |
|---|---|
| Flyktiga organiska ämnen | 12 ton |
| HFC | 115 kg |
Tillsyn: Södertälje kommun. Miljöledning: ISO 14001. Mer hos Naturvårdsverket
ASTRAZENECA AB, Läkemedel
| Ämne | Till luft |
|---|---|
| Flyktiga organiska ämnen | 40 ton |
| HFC | 433 kg |
| Toluen | 1 ton |
Tillsyn: Södertälje kommun. Miljöledning: ISO 14001. Mer hos Naturvårdsverket
SÖDERENERGI AB, Förbränning
| Ämne | Till luft |
|---|---|
| Koldioxid, fossil | 189 ton |
| Koldioxid, biogen | 0 kg |
| Kväveoxider | 346 kg |
| Svaveldioxid | 562 kg |
| Stoft | 20,9 kg |
| Koldioxid, totalt | 189 ton |
Fossil koldioxid år för år
Tillsyn: Södertälje kommun. Miljöledning: ISO 14001:2015. Mer hos Naturvårdsverket
Ur verksamheternas miljörapporter i Naturvårdsverkets register Utsläpp i siffror. Siffrorna går inte att använda för att jämföra företagens miljöarbete, eftersom verksamheterna har olika förutsättningar.
Kommunens område motsvarar socknarna: Hölö, Mörkö, Salem (mindre del), Tveta, Vårdinge, Västertälje, Ytterenhörna, Ytterjärna, Östertälje, Överenhörna och Överjärna. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Södertälje stad som 1863 bildade en stadskommun.
Igelsta municipalsamhälle inrättades 12 december 1924 och upplöstes 30 juni 1953. Järna municipalsamhälle inrättades 8 september 1911 och upplöstes vid utgången av 1955.
Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Hölö (av de tidigare kommunerna Hölö och Mörkö), Järna (av Vårdinge, Ytterjärna och Överjärna), Östertälje (av Tveta och Östertälje) samt Enhörna (av Ytterenhörna och Överhörna).Södertälje stad blev opåverkad.
1963 införlivades Östertälje landskommun i Södertälje stad. 1967 införlivades Enhörna landskommun i Södertälje stad samtidigt som områdets länstillhörighet ändrades från Södermanlands län till Stockholms län. Södertälje kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Södertälje stad och landskommunerna Järna, Turinge, Hölö och ett område ur Mariefreds stad (Taxinge församling) där de två senare områdenas länstillhörighet samtidigt ändrades från Södermanlands län till Stockholms län. 1974 införlivades en mindre del ur den då upplösta Salems kommun (9,3 kvadratkilometer i nordväst).
1999 utbröts ur Södertälje kommun församlingarna Taxinge och Turinge samt en mindre del av den tidigare Västertälje socken till den då bildade Nykvarns kommun.
Kommunen är belägen i de norra delarna av landskapet Södermanland med Mälaren i norr och Östersjön (Svärdsfjärden, Himmerfjärden och Järnafjärden) i öster; dessa förbinds av Södertälje kanal. Nordöstra delen av kommunen, Östertälje distrikt, ligger på ön Södertörn.
Södertälje kommun gränsar i öster till Salems, Botkyrka och Nynäshamns kommuner, alla i Stockholms län. I väster gränsar kommunen till Trosa kommun och Gnesta kommun i Södermanlands län samt Nykvarns kommun i Stockholms län och Strängnäs kommun i Södermanlands län. I norr gränsar kommunen (i Mälaren) till Ekerö kommun i Stockholms län.
Naturen i Södertälje kommun är mycket omväxlande. Området sträcker sig från Mälaren i norr till Östersjön i sydöst. Gnejser dominerar den uppspruckna berggrunden. Exempelvis syns sprickdalslandskapet vid centralorten utmed kommunens östra gräns. Den norra, liksom mellersta delen av kommunen, utgörs av växlande uppodlade slätter, ett kuperat landskap med skogklädda höjder på 80–90 meter över havet, talrika sjöar och ibland områden som nästan vildmarksliknande. Som kontrast har södra delen av kommun flera natursköna områden, så som vid slotten Tullgarn och Hörningsholm. En tallskogsbevuxen rullstensås med ett vackert höjdparti, Kusens backe, hittas i östra delen av tätorten Södertälje.
År 1992 bildades det kommunala naturreservatet Öbacken-Bränninge. I reservatet som utgörs av barrskog, ädellövskog, ängs- och betesmark, trivs sällsynta svamparter. Även Kålsö bildades 1992. Området består av skärgård, ängs- och betesmark samt ädellövskog. Reservatet är även klassat som Natura 2000 område.
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i sju församlingar – Enhörna, Hölö-Mörkö, Södertälje, Vårdinge, Ytterjärna, Östertälje och Överjärna.
Ända sedan kommunen bildades har Socialdemokraterna suttit vid makten, undantaget mandatperioden 1988–1991. Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Tillsammans samlade partierna 34 av 65 mandat. Koalitionen behöll makten även efter valet 2014.
Efter valet 2018 bildades en blocköverskridande koalition mellan Socialdemokraterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet. Kommunstyrelsens ordförande Boel Godner menade att "Vi behöver något stabilt och tryggt och därför har vi en bra känsla av det här nya styret där vi får en majoritet utan SD". Det var då första gången sedan kommunen bildades som vänsterblocket inte hade egen majoritet.
Efter valet 2022 fick den så kallade Södertäljealliansen, bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna, och Liberalerna, majoritet genom ett samarbete med Sverigedemokraterna och Realistpartiet. Men i oktober 2022 stod det klart att två ledamöter från Kristdemokraterna röstade mot förslaget till styre. Istället blev den styrande Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet. Boel Godner kunde således sitta kvar som kommunstyrelsens ordförande. Kort därpå, i november samma år, meddelades ett nytt styre bestående av Socialdemokraterna, Moderaterna och Miljöpartiet.
Totalt har kommunstyrelsen 11 ledamöter. Mandatperioden 2022–2026 tillhör tre Socialdemokraterna och två tillhör Moderaterna. Sverigedemokraterna har två ledamöter och Centerpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har en ledamot vardera.
År 1819 öppnade Södertälje kanal och därefter järnvägen vilket ledde till många industrier sökte sig till tätorten. Ända sedan mitten av 1800-talet har just Södertälje hört till Sveriges mest expansiva stad. Det första stora företaget inom det som idag utgör Södertälje kommun var Ekenbergska vagnfabriken, senare D. J. Ekenbergs Söner, som startade 1838 och som var känt för såväl sitt stora kunnande som sina gedigna produkter. Samtidigt som järnvägen byggdes expanderade och moderniserades företaget. År 1873 köptes företaget upp av AB Atlas i Stockholm, numer känt som AB Atlas-Copco. En av Sveriges första petrokemiska fabriker öppnade vid Framnäs 1860 och 1871 öppnade Södertälje tändsticksfabrik. Givet lågkonjunkturen utvecklades det lokala näringslivet långsamt under första hälften av 1880-talet. Under andra halvan vände konjunkturen och fler företsgsetableringar tillkom så som Svenska jutevävsfabriken 1889, Vagnsfabriksaktiebolaget i Södertelge (Vabis) 1891, Södertelge Verkstäder 1897 och Svenska Centrifugaktiebolaget 1898.
I början av 2020-talet fanns 37 procent av kommunens arbetstillfällena inom tillverkningsindustrin. Bland de dominerande företagen hit…
Naturreservat, 4 615 hektar
Visa på kartanNaturreservat, 1 721 hektar
Visa på kartanNaturreservat, 697 hektar
Visa på kartanNaturreservat, 489 hektar
Visa på kartanNaturreservat, 419 hektar
Visa på kartanNaturreservat, 312 hektar
Södertälje kommuns beslut om ändring av föreskrifter, gräns och syfte, samt fastställande av ny skötselplan. Beslutet gäller tillsammans med miljödepartementets slutliga överprövning som innebär ett tillägg till föreskriften C4.
Visa på kartanNaturreservat, 247 hektar
Kråmö är en skärgårdsfastighet bestående av ett tiotal öar och skär belägen ca 7 km sydost om Trosa. Den skyddade arealen utgörs av ca 36 ha land, resterande delar är vatten. Småöarna är kraftigt kuperade och består liksom stora delar av huvudöns stränder av naket, slipat urberg…
Visa på kartanNaturreservat, 229 hektar
Visa på kartanNaturreservat, 203 hektar
Visa på kartanNaturreservat, 121 hektar
Visa på kartanNaturreservat, 43 hektar
Visa på kartanNaturreservat, 32 hektar
Visa på kartanKälla: Naturvårdsverkets naturvårdsregister.
Källor: SCB och Kolada, RKA (Rådet för främjande av kommunala analyser). Nyckeltalens titlar är Koladas egna. Siffrorna uppdateras varje vecka.