Rödsta Avfallsanläggning
Sollefteå kommun, Deponering
| Ämne | Till luft | Till vatten | Till reningsverk |
|---|---|---|---|
| NH4-N | – | 302 kg | – |
Tillsyn: Sollefteå kommun.
Sollefteå kommun är en kommun i landskapet Ångermanland i Västernorrlands län. Centralort är Sollefteå.
Från Wikipedia-artikeln Sollefteå kommun, CC BY-SA 4.0.
Befolkningen, orterna, bostäderna och arbetet, och nyckeltal jämfört med Västernorrland och hela Sverige. Placeringen gäller bland Sveriges 290 kommuner, där plats 1 har högst värde.
Invånare 2024
18 396
−1 380 sedan 2014
Landareal
5 427 km²
3,4 invånare per km²
Hushåll 2025
9 435
1,92 personer per hushåll
Personbilar i trafik 2025
11 318
615 per 1 000 invånare
| 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Födda | 151 | 159 | 123 | 133 | 137 |
| Döda | 309 | 288 | 291 | 262 | 276 |
| Inflyttade | 648 | 752 | 707 | 728 | 571 |
| Utflyttade | 789 | 761 | 773 | 747 | 679 |
| Invandrade | 76 | 95 | 124 | 93 | 165 |
| Utvandrade | 45 | 18 | 40 | 45 | 44 |
| Folkökning | −268 | −58 | −147 | −144 | −127 |
Köpta permanenta småhus enligt lagfarterna. Källa: SCB.
De största branscherna bland de sysselsatta som bor i kommunen.
2025 · Länet 240 640 · Riket 10 605 529 · Plats 131 av 290
18 138
2025 · Länet −818 · Riket 17 819 · Plats 278 av 290
−258
2025 · Länet 21,3 % · Riket 22,4 % · Plats 226 av 290
20,1 %
2025 · Länet 25,6 % · Riket 21,1 % · Plats 43 av 290
30,5 %
2025 · Länet 41,0 % · Riket 48,5 % · Plats 181 av 290
33,1 %
2026 · Riket 20,7 % · Plats 8 av 290
23,4 %
2025 · Länet 2,9 % · Riket 3,1 % · Plats 48 av 290
3,3 %
2024 · Länet 397 200 kr · Riket 401 400 kr · Plats 255 av 290
365 600 kr
2025 · Riket 15,3 · Plats 168 av 275
14,7
2026 · Riket 83,6 % · Plats 213 av 290
78,2 %
2026 · Riket 230 · Plats 244 av 290
204
2025 · Riket 74,8 % · Plats 200 av 290
70,9 %
2025 · Plats 123 av 180
40,4
2024 · Plats 96 av 211
24 %
2025 · Länet 0,9 · Riket 3,0 · Plats 261 av 290
0,1
2025 · Länet 82 % · Riket 80 % · Plats 149 av 287
81 %
Källa: Skolverkets skolenhetsregister.
Sollefteå kommun, Deponering
| Ämne | Till luft | Till vatten | Till reningsverk |
|---|---|---|---|
| NH4-N | – | 302 kg | – |
Tillsyn: Sollefteå kommun.
Ur verksamheternas miljörapporter i Naturvårdsverkets register Utsläpp i siffror. Siffrorna går inte att använda för att jämföra företagens miljöarbete, eftersom verksamheterna har olika förutsättningar.
Avtal för 146,2 Mkr de senaste tre åren
Källa: tilldelade kontrakt i EU:s upphandlingsdatabas TED. Bara upphandlingar över EU:s tröskelvärden finns med. Värdet gäller hela avtalet, även när flera bolag delar det.
Kommunens område motsvarar socknarna: Boteå, Ed, Edsele, Graninge, Helgum, Junsele, Långsele, Multrå, Ramsele, Resele, Sollefteå, Sånga, Ådals-Liden och Överlännäs. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Sollefteå municipalsamhälle inrättades i Sollefteå landskommun 20 februari 1885 och upplöstes 1902 när Sollefteå köping bildades vilken 1917 ombildades till Sollefteå stad. Sollefteå landskommun införlivades i staden 1945.
Vid kommunreformen 1952 bildades i området "storkommunerna": Boteå (av Boteå, Styrnäs, Sånga och Överlänna), Helgum (oförändrad), Långsele (av Graninge och Långsele), Junsele (oförändrad), Ramsele (av Edsele och Ramsele), Resele (av Ed och Resele) och Ådals-Liden (oförändrad). Samtidigt uppgick Multrå landskommun i Sollefteå stad.
Sollefteå kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Sollefteå stad och landskommunerna Helgum, Långsele, Junsele, Resele och Ådals-Liden. 1974 införlivades Ramsele kommun och den större delen av Boteå kommun.
Kommunen ingick från bildandet till 25 februari 2002 i Sollefteå domsaga och ingår sen dess i Ångermanlands domsaga.
Sollefteå kommun ligger i den nordvästra delen av Västernorrlands län och gränsar till kommunerna Sundsvall, Timrå, Härnösand och Kramfors i söder, till Örnsköldsviks kommun i öster, de i Västerbottens län belägna kommunerna Dorotea och Åsele i norr samt Jämtlands län i nordväst (Strömsunds kommun) och väst (Ragunda kommun).
Kommunen har ett kuperat landskap med en jämn överyta. I framförallt den nordvästra delen av kommun finns ett rutnätsliknande sprickdalssystem. Granit och gnejs dominerar berggrunden som primärt täcks av morän klädd med barrskog. I sydvästra delen av kommunen finns rikligt med myrmark.
Inlandsisen avsmältning ledde till att de nordväst–sydöstliga dalgångarna fördjupades. Det medförde även att det i dalgångarna avsattes finkorniga sediment. De nutida älvarna, framförallt Ångermanälven, har skurit ut höga och branta nipor i dessa sediment. Vid Betarsjön och vid Långvattnet finns vackra isälvsdeltan.
År 2022 fanns 55 naturreservat i Sollefteå kommun, av dessa var 21 klassade som Natura 2000 områden.
Oringsjö naturreservat bildades 1985 och är 129 hektar. Reservatet utgörs dels av Mobodarnas fäbodvall som byggdes kring sekelskiftet 1800 och dels av naturskog. I naturskogen hittas arter som gränsticka, rosenticka, ullticka, rynkskinn, lappticka, timmerticka och ostticka. Bland kärlväxter återfinns bland annat lappranunkel. Ett annat exempel på naturreservat i kommunen är Röåforsarna som bildades 2020. Inom reservatet ryms Röån med flodpärlmusslor, länets största oreglerade sjö Betarsjön och en del av det kulturhistoriska landskapet kring ån.
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i 12 församlingar:
Från 2016 indelas kommunen istället i 14 distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna:
Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, vilka samlade 24 av 45 mandat i kommunfullmäktige. Efter valet 2014 behöll samma koalition makten med bibehållet antal mandat.
I valet 2018 tappade Socialdemokraterna fem mandat. Något som troligtvis kan förklaras av att den rödgröna majoritetens beslut i regionen att lägga ner BB Sollefteå spillde över på partiet lokalt. I oktober 2018 meddelades att en ny majoritetskoalition, mellan Centerpartiet, Västra Initiativet och Vänsterpartiet, var på väg att bildas. I början av 2021 meddelades att Västra Initiativet lämnade koalitionen efter en spricka i frågan om utbyggnad av vindkraft i kommunen.
Till kommunstyrelsen är fyra utskott knutna, vars huvudsakliga uppdrag är att förbereda ärenden inför beslut i kommunstyrelsen. Dessutom har utskotten befogenhet att själva fatta vissa beslut inom sina ansvarsområden. Kommunstyrelsens utskott är: Allmänt, Samhällsutveckling, Vård och omsorg samt Unga och lärande.
Elisabeth Lassen, Socialdemokraterna, 2002–1 september 2017 Åsa Sjödén, Socialdemokraterna, 1 september 2017–6 januari 2019 Johan Andersson, Centerpartiet, 7 januari 2019–
Esashi, Japan - Sporadiskt utbyte inom områdena Skola, Utbildning, Kultur, Idrott, Föreningar
Skogs- och elproduktionsindustri dominerade det lokala näringslivet i början av 2020-talet, liksom offentlig förvaltning. Kommunen är en av Sveriges viktigaste områden för produktion av vattenel. Bland företag återfanns bland annat energikoncernen Eon Sverige och AQ Enclosure Sollefteå AB.
Kommunen är även ett riksintresseområde av betydelse för rennäringen, vilket utses av Sametinget. Totalt har fem samebyar, Jiingevaerie, Vournese, Ohredahke, Raedtievaerie samt Vilhelmina södra, samebygränser som omfattar stora delar av kommunen.
År 2015 hade 8 506 personer sin arbetsplats inom Sollefteå kommun, varav 7 608 bodde och arbetade i kommunen och 898 pendlade in från någon annan kommun. Utöver det så pendlade 1 231 invånare till arbetsplatser utanför kommungränsen.
Av de 898 förvärvsarbetarna som pendlande in till Sollefteå kommun var de fem kommuner med högst antal inpendlare Kramfors (285 personer), Örnsköldsvik (70), Strömsund (66), Ragunda (51) och Sundsvall (50).
Nedan presenteras andelen av den förvärvsarbetande befolkningen per sektor (2015).
Sollefteå kommun är Sveriges näst största vattenkraftsproducent. I Ångermanälven och dess biflöden Faxälven och Fjällsjöälven producerar 16 större kraftstationer närmare 15 procent av landets vattenkraft.
Kommunen genomkorsas av riksväg 90, som genom större delen av kommunen löper parallellt med Ångermanälven. Riksväg 87 sammanstrålar med riksväg 90 strax norr om centralorten. Genom kommunen går även länsvägarna 331, 334, 335 och 346. Tätorten Långsele är en järnvägsknut. År 2017 fanns totalt tre järnvägar i kommunen som var klassade som riksintresse för kommunikation – Ådalsbanan, Stambanan genom Övre Norrland samt Järnvägslinjen Forsmo–Hoting. Numer används inte bandelen mellan Långsele och anslutningen till Botniabanan vid Västeraspby i Kramfors kommun fö…
Vattenskyddsområde, 2 230 hektar
Visa på kartanNaturreservat, 1 727 hektar
Objektet omfattar Horntjärnberget med sluttningen ned mot Horntjärnen. Skogen är en fullskiktad granskog med ett rikligt inslag av gamla granar och god tillgång av död ved, stående och liggande i olika nedbrytningsstadier. Uppe på toppen finns ett antal gammeltallar i 400 årsåld…
Visa på kartanNaturreservat, 1 145 hektar
Visa på kartanNaturreservat, 1 058 hektar
Beslutsstatus sätts på detta ärende då gränsen tycks vara den mest korrekta av de som finns i VicNatur (i enligthet med diskussioner med Metria GIS-support mars 2010). Lagrummet är inte det korrekta, Miljöblaken hade inte trätt i kraft ännu 1998, utan detta beslut är fattat enl…
Visa på kartanNaturreservat, 1 036 hektar
Djupdalenområdet består av ett relativt stort (430 hektar) skogs-myr-ravinområde. Området är beläget på 300-410 meters höjd över havet i en nordostsluttning söder om Faxälven i ett område med kalkrik morän som transporterades från den jämtländska kambrosiluren i samband med inl…
Visa på kartanNaturreservat, 592 hektar
Bildande av Lill-Mårdsjöns naturreservat
Visa på kartanVattenskyddsområde, 489 hektar
Visa på kartanNaturreservat, 482 hektar
Norra halvan av objektet utgörs av en flack sydvästsluttning, 160-200 meter över havet, med inslag av några mindre höjder. Södra halvan omger Mångmanån de sista två kilometrarna innan den mynnar i Ångermanälven. Ån rinner delvis i brantare terräng och faller nära 100 höjdmeter i…
Visa på kartanNaturreservat, 424 hektar
Visa på kartanNaturreservat, 338 hektar
Visa på kartanNaturreservat, 300 hektar
Utökning av befintligt NR planeras. Området lutar mot ån och är blött med många surdrag. En avverkning skulle riskera att försämra vattenkvaliten i ån. Delar av utökningen är att betrakta som skoglig värdekärna. Samma skäl och föreskrifter som NR. Enbart tilläggsbeslut
Visa på kartanNaturreservat, 285 hektar
Beskrivningen nedan gäller utökningen söderut, Mellanbergsmyrarna: Objektet ligger i kuperad terräng med huvudsakligen frisk till fuktig moränmark. Flerskiktad granskog 110-130 år med påtagligt inslag av överståndar tallar men även ett visst lövinslag. Tillgången på död ved är m…
Visa på kartanKälla: Naturvårdsverkets naturvårdsregister.
Källor: SCB och Kolada, RKA (Rådet för främjande av kommunala analyser). Nyckeltalens titlar är Koladas egna. Siffrorna uppdateras varje vecka.