Fakta om Storfors kommun

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Bjurtjärn, Lungsund och en del av Kroppa. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Vid kommunreformen 1952 bildades Ullvätterns landskommun av Bjurtjärns och Lungsunds landskommuner.

1967 införlivades Ullvätterns landskommun i Storfors köping. Storfors kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Storfors köping.

Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Kristinehamns domsaga och kommunen ingår sedan 2005 i Värmlands domsaga.

Geografi

Kommunen gränsar i söder till Kristinehamns kommun och Degerfors kommun (Örebro län/Värmland/Närke), i norr till Filipstads kommun, i väster till Karlstads kommun, i öster till Karlskoga kommun (Örebro län/Värmland) och i östnordöst till Hällefors kommun (Örebro län/Västmanland).

Topografi och hydrografi

I kommunen utgörs berggrunden främst av granit, vilket formar en relativt plan yta genombruten av huvudsakligen nord-sydliga sprickdalar. Ett antal betydande sjöar inom Letälvens vattensystem, såsom Ullvettern, Öjevettern, Stor-Lungen och Alkvettern, är samlade längs ett milsbrett dalstråk i nord-sydlig riktning.

Kring dessa sjöar finns uppodlade jordar, och det odlade landskapet kantas av dungar av lövskog och ängsmarker. Skogsområden bestående av tallskog och blåbärsgranskog sträcker sig väster och öster om dalstråket, där berggrunden till största delen är täckt av näringsfattig morän.

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Storfors församling.

Styre

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Socialdemokraterna som samlade 16 av 31 mandat i kommunfullmäktige. I valet 2014 rönte Sverigedemokraterna stor framgång lokalt. Även om Socialdemokraterna valde att bilda styre med Vänsterpartiet så samlade sig alla partier i kommunfullmäktige och konstaterade att man kunde samarbete med varandra om det innebar att Sverigedemokraterna inte fick inflytande över politiken. Efter valet 2018 behöll Socialdemokraterna och Vänsterpartiet den majoriteten.

I oktober 2022 meddelades maktskifte där Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna gick samman i ett borgerligt styre. Två månader senare valde dock Centerpartiet att kliva av samarbetet, innan styret hann tillträda och ingick i valsamverkan med S och V. Strax innan poster i nämnderna skulle fördelas i december 2022 kom dock ett nytt besked; även Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna klev av samarbetet. Det hela kom att kallas "Storforssoppan i sandlådan". Resultatet blev att Socialdemokraterna tilldelades posten som kommunstyrelsens ordförande och ett majoritetsstyre mellan S, C och V tillträde.

= Kommunstyrelse =

Kommunstyrelsen i Storfors kommun utgörs av nio ordinarie ledamöter. Under kommunstyrelsen finns två utskott; arbetsutskottet och individutskottet.

= Lista över kommunstyrelsens ordförande =

Stellan Lindskoog, Socialdemokraterna, 1986–1997 Dorothéa Sohlberg, Socialdemokraterna, 1998–1 februari 2010 Hans Jildesten, Socialdemokraterna, 1 februari 2010–31 december 2022 Eva-Lotta Härdig Eriksson, Socialdemokraterna, 1 januari 2023–

= Övriga nämnder =

Regionen och kommunerna i Värmland har samarbetat genom Hjälpmedelsnämnden i Värmland sedan 2004. Sedan 2010 ingår kommunerna i Värmland i en gemensam drifts- och servicenämnd inom Karlstads kommuns organisation. Syftet med nämnden är att förbättra samordningen inom länet. Sedan den 1 januari 2011 har Kristinehamn, Degerfors, Filipstad, Karlskoga och Storfors kommuner en gemensam överförmyndarnämnd, kallad Östra Värmlands överförmyndarnämnd. Den 1 september 2012 bildades även en gemensam administrativ nämnd för Filipstad, Karlskoga, Kristinehamn och Storfors kommuner. Nämnden, som är placerad i Kristinehamn, ansvarar för löneadministration. Detta innebär att sedan 1 mars 2020 finns en nämnd i kommunen som drivs i egen regi (förutom kommunstyrelsen) nämligen valnämnden samt fem nämnder som är gemensamma med andra kommuner.

Näringsliv

Fram till början av 1980-talet dominerades Storfors näringsliv av centralortens järnbruk. När bruket lades ned, övertogs rörproduktionen av flera fristående företag som idag utgör kärnan i kommunens näringsliv. Ett exempel är Structo Hydraulics AB, baserat i centralorten.

= Transporter =

Kommunen genomkorsas av flera viktiga transportleder. Järnvägen Kristinehamn-Daglösen är en av dessa. Dessutom löper riksväg 26 och länsväg 237 genom kommunen.

= Befolkningsutveckling =

Kommunen har 3 775 invånare (30 juni 2026), vilket placerar den på 281:a plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

= Invånare efter de vanligaste födelseländerna =

År 2023 utgjorde finländare 4,2 % av den utlandsfödda befolkningen, följt av tyskar 0,9 %, norrmän 0,8 %, och polacker lika mycket.