Fakta om Surahammars kommun

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Berg (mindre del av), Ramnäs och Sura, alla i Snevringe härad. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Vid kommunreformen 1952 införlivades en mindre del av Bergs landskommun i Sura landskommun samtidigt som Ramnäs landskommun införlivade hela Västervåla landskommun.

1963 bildades Surahammars landskommun av Sura och Ramnäs landskommuner, ur vilken Västervåla församling 1967 överfördes till dåvarande Fagersta stad (sedan 1971 Fagersta kommun).

Surahammars kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Surahammars landskommun.

Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Köpings domsaga och från 2005 ingår kommunen i Västmanlands domsaga.

Topografi och hydrografi

Kommunen är en del av det västmanländska skogslåglandet med en berggrund som domineras av granit, täckt främst av barrskogsbevuxen morän. Myrmarken är utbredd, med exempelvis det omfattande Stora Flyten i nordvästra delen av kommunen.

Längs Kolbäcksån sträcker sig rullstensåsen Strömsholmsåsen. Öppna och delvis uppodlade områden återfinns främst längs Kolbäcksåns vattensystem. Här ligger också sjöarna Gnien och Västersjön, omgivna av ängsmarker som periodvis översvämmas och skapar gynnsamma förutsättningar för ett rikt fågelliv.

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Sura-Ramnäs församling.

Från 2016 indelas kommunen i två distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna:Ramnäs och Sura.

Näringsliv

Här finns företagen Surahammars Bruks AB, Air Liquide Gas AB, Lucchini Sweden AB och Sandvik Powdermet AB

= Transporter =

Järnvägsstationer med persontrafik finns i Surahammar, Ramnäs och Virsbo (Bergslagspendeln).

VL sköter busstrafiken till Västerås. Lokala linjer och busstrafik med Hallstahammars kommun trafikeras av den nolltaxerade Brukslinjen.

Kulturarv

Området som idag utgör Surahammars kommun har en gammal tradition av bruksverksamhet genom Surahammars Bruk. Byggnader som minner om dess storhetstid är bland annat Surahammars bruksmuseum och Surahammars herrgård.

Som en påminnelse om den tredje kolerapandemin i mitten av 1850-talet finns ett flertal kolerakyrkogårdar längs Strömsholms kanal. Ett exempel är Sura församlings kolerakyrkogård som första gången användes 13 september 1853.