Röstånga

Civilsamhälle

En viktig sentida faktor i Röstångas utveckling är medlemsföreningen Röstånga Tillsammans och dess utvecklingsbolag RUAB där nästan hälften av medborgarna är delägare jämte föreningen. Röstånga Tillsammans fick tankesmedjan Katalys jämlikhetspris 2018.

Historia

Röstånga är kyrkby i Röstånga socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Röstånga landskommun. Den 15 november 1935 inrättades Röstånga municipalsamhälle, som upplöstes med utgången av 1966. Orten ingår sedan 1967 i Svalövs kommun.

1908 inträffade en stor brand då gästgiveriet, ett garveri och ytterligare cirka tio fastigheter brann ner. Branden startade i gästgivaregården och spred sig med en stark västanvind till flera hus.

Vid 1800-talets slut började turismen på Söderåsen ta fart och detta påverkade samhället Röstånga starkt. Det blev femtio år av expansion i samhället, som växte. Efter 1950-talet gjorde bilismen att samhället förlorade i betydelse och näringslivet minskade. Trots detta behöll Röstånga sin befolkningsnumerär. När Söderåsen blev nationalpark 2001 blev det en pånyttfödelse av turismen till Röstånga. Nationalparken fick en ny "entré" i Röstånga 2004, utöver den tidigare i Skäralid.

Skolor

1812 saknades såväl skolhus som skolmästare i Röstånga. Den så kallade klockareskolan bedrevs ambulerande i olika åboars hus med husmän som lärare. Undervisningen inriktades på religion, med Luthers katekes och förklaringar i främsta rummet. En del av eleverna lärde sig skriva. Redan 1822 kom ett förslag om fast skola men det dröjde till 1839 innan en sådan kom till stånd. Första skolan inrättades 1839 i förhyrda Strandbergs lägenhet, där den förblev i sex år. 1846 byggdes första skolhuset i Röstånga, ett lägre tegelhus med halmtak med gemensam ingång till lärarbostad och skolsal. 1862 tillbyggdes ett rum till lärarbostaden. 1883 byggdes huset ut med rymligare folkskolesal och kapprum för eleverna. 1882 inrymdes en slöjdsal på andra våningen ovan kapprummet. 1893 byggdes skolan till med småskolesal och lärarbostad för småskollärarinnan.

Gamla skolan användes i 150 år för undervisning 1847–1997. 1997 ville Röstånga Turist- och Hembygdsförening hyra den gamla skolan. Huset används för kulturella aktiviteter. Lokalerna är idag fyllda med föremål, foton, tidningsklipp som minner om Röstångabygdens historia. Ett av klassrummen är samlingslokal för möten och studieverksamhet. I en av skolsalarna finns en vävstuga. I den gamla slöjdsalen på andra våningen finns ett skolmuseum.

1905 byggdes den Nya skolan i Röstånga; 1910 fanns 40 barn i småskolan och då beslutade man att inrätta två klasser i småskolan. Skolan byggdes till 1911 med ytterligare en småskolesal med lärarbostad och med skolkök med matsal på tillbyggnadens vind. Sedan var skolorganisationen rätt fast i Röstånga. Skolan hade småskola, mellanskola och storskola med A-form på lågstadiet och B-form i mellan- och storskola. Efter storkommunreformen 1952 tillkom skolbyggnader i Ask och Konga till Röstånga storkommuns skolbyggnader. Undervisningen bedrevs i alla dessa tre skolor till 1966. 1966 infördes grundskolan i Röstånga och då lades skolan i Konga ned, medan två klassavdelningar fortsatte i Ask skola och resterande förlades till Röstånga. Skolan i Röstånga hade 1966 tre klassrum och biblioteksrum och skolmåltidslokal. Omorganisationen krävde tillbyggnader av gymnastikhus och tre nya klassrum. De tillbyggdes 1967 i en paviljong med klassrum samt en gymnastiksal 12×20 meter stor.

1995 på våren påbörjades en större ombyggnad av skolan i Röstånga, som stod färdig och invigdes 10 maj 1996. Den nya skolbyggnaden är inte bara skola utan också till för fritid, kultur och barnomsorg i samhället. Sju av de tio klassrummen används av förskolan för sexåringar och de sex första läsårens elever i skolan. Övriga tre skolsalar används för fritidsverksamhet och barnomsorg för 4–5-åringar. Skolan döptes till Midgård. Högstadieeleverna går på Linåkersskolan i Svalöv.

Kommunikationer

Gästgivaregården i Röstånga har gamla anor. Första kände gästgivaren var Niels Ibsen 1664–1671. Gästgiveriet har varit av central betydelse sedan dess, inledningsvis som skjutscentral och gästgiveri och i modernare tid som viktig institution inom turismen som växte sig stor under 1800-talets sista decennier. Gästgiveriet nybyggdes på 1890-talet i samband med järnvägens introduktion. År 1904 byggdes annexet, ett större turisthotell, som komplement. År 1908 brann gästgivaregården ner och fick åter uppbyggas. Åren 1918–1961 var Oscar Mårtensson gästgivare. När han tillträdde fanns ännu ett tiotal hästar i stallet men han beviljas att upphöra med skjutsverksamheten 1923, förutom den som går i riktning mot Spången och Klippan som inte försvinner förrän 1932. Den ersätts då med droskbilar. Efter honom är överstelöjtnant Carl-Oscar Rangnitt verkställande direktör 1961–1966.

Den 18 oktober 1892 invigdes järnvägen Klippan–Röstånga, och sex år senare förlängdes den till Eslöv och blev till Klippan–Röstånga–Eslövs järnväg. Järnvägen skapade andra förutsättningar för samhället som blev en centralort för omgivande landsbygd. I Röstånga samlades affärer och service. Efter andra världskriget startade massbilismen och järnvägen blev olönsam. Den första september 1961 lades järnvägen ner. Spåret mot Eslövs revs upp, medan spåret mot Klippan fick ligga kvar för viss vagnslasttrafik men revs sedan upp från Röstånga till Ljungbyhed.

Telefonstation fick Röstånga 1900. Det behövdes sex abonnenter, och Röstånga gästgivaregård hade två abonnemang; vidare var handlarna Axel H Smith, Alfred Andersson, byggmästare Finberg och Röstånga Mejeri abonnenter. Stationen automatiserades 1957 och då fanns 252 abonnenter.

Postanstalt inrättades först på Röstånga gästgivaregård 1872 och tillhörde då Höörs förvaltningsområde men flyttades till Klippan då järnvägen gjorde att posten förenades med järnvägen. Så förblev det till 1914 då den skildes från järnvägen. I 40 år, 1914 till 1953, stod Hedvig Assarsson för posten i Röstånga. Nu är postexpeditionen nedlagd, och post…