Teckomatorp

Historia

Teckomatorp är en ort som ligger i södra delen av Svalövs kommun och bestod endast av två gårdar före järnvägens tillkomst på 1860-talet då den privata bandelen Eslöv-Landskrona togs i bruk. År 1877 upphöjdes den från början obemannade hållplatsen till järnvägs- och poststation. I och med att västkustbanans sydligaste del, Billesholm-Malmö, stod färdig 1885 och Teckomatorp blev en av stationerna utmed linjen utvecklades orten till en järnvägsknut. Den första banan Landskrona & Helsingborgs Järnvägar (L&HJ), se Rååbanan, invigdes 1865. Det fanns ingen station i Teckomatorp vid den tiden. År 1886 byggdes Malmö-Billesholms Järnväg (MBJ) och då ökade Teckomatorps station i betydelse. Teckomatorp har vuxit upp kring järnvägen som än idag sätter sin prägel på orten.

Stadsplanen av rutnätstyp visar en snabb utveckling kring 1900. Vid det stora torgets södra sida ligger järnvägsstationen, byggd 1872. Järnvägshotellet från 1886 ligger vid samma torg. Här ligger även Gamla folkskolan, byggd 1894. Söder om järnvägen finns bostadshus samt byggnader för handel och hantverksrörelser. Föreningen Folkets hus köpte 1905 mark och året därpå uppfördes byggnaden. År 1909 byggdes den till med Stora salen, mittparti och serveringsveranda. Under andra världskriget användes anläggningen som militärförläggning och under 1960- och 1970-talen som kommunal förskola. Teckomatorp är ett gott exempel de skånska stationssamhällena, där såväl bebyggelse som stadsplan illustrerar de kring sekelskiftet 1900 rådande idealen. Byggnadernas placering i gatulinjen liksom tegelarkitekturen är karakteristisk. Folkets hus är ett bra exempel på folkrörelsens samlingslokaler.

Teckomatorp är beläget i Norra Skrävlinge socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Norra Skrävlinge landskommun. I denna inrättades för orten 24 augusti 1914 Teckomatorps municipalsamhälle. Detta samt landskommunen uppgick 1952 i Teckomatorps landskommun där municipalsamhälle upplöstes med utgången av 1966. Orten ingår sedan 1969 i Svalövs kommun.

1932 hade Teckomatorp provinsialläkare, veterinär, apotek och epidemisjukhus, Det fanns två folkskolor på orten. Teckomatorp hade 823 innevånare 1921 och 905 år 1931. 1932 hade Teckomatorp som viktigaste industri Sockerbrukets saftstation, skofabrik och mejeri.

Näringsliv

Innan första järnvägslinjen drogs byggdes ett spannmålsmagasin. 1886 öppnade Anders Nilsson en kol- och timmerhandel, samt utökade senare med en befintlig järnhandel. Denna företagssammansättning fanns kvar ända till 1970-talet under namnet M. Bondesson AB med Bertil Bondesson som disponent sedan 1944, efter fadern Måns Bondesson. Lokalerna för spannmålsmagasinet respektive järnhandeln låg strax intill järnvägen mellan det före detta spannmålsmagasinet och bilverkstaden McTorp. Mycket tidigt byggdes även ett tegelbruk där man producerade det så kallade Gissleberga-teglet. Carl Linderoth, en av Teckomatorps ledande personer, lyckades få en distriktsveterinär stationerad i Teckomatorp 1885, och samma år byggdes även den första delen av det som tidigare var Järnvägshotellet. 1912 påbörjas elektrifieringen i byn genom att man drar en ledning för högspänning mellan Svalöv och Teckomatorp.

= Teckomatorps sockerbruk och saftstation =

För att minska bettransporterna och öka råsockerproduktionen i Säbyholm uppfördes en saftstation i Teckomatorp 1894 då Skånska sockerfabriks AB, som ägde fabrikerna i Landskrona och Säbyholm, ville öka sin produktion. Stationen producerade kalkad råsaft avsedd för råsockerfabriken på Säbyholm. En nästan två mil lång underjordisk rörledning transporterade råsaft från saftstationen till råsockerfabriken. Saftstationen drevs till 1962 och i byggnaderna kom senare företaget BT Kemi att inrymmas.

Säbyholms sockerbruk startade i början av 1900-talet de första svenska betförädlingsförsöken, men verksamheten överfördes till det närbelägna Hilleshög utanför Landskrona. Bruket lades liksom saftstationen ner 1962, samma år som sockerbruket i Skivarp. Utvecklingen där utvalda betbruk byggdes om till strösockerbruk och de flesta separata raffinaderierna nedlades gjorde att behovet av råsockerbas minskade. Efter nedläggningen övertogs fabriksområdet av Hilleshögsbolaget som byggde om byggnaderna och inrättade sitt huvudkontor på platsen.

= Teckomatorps skofabrik =

Fabriken var i drift 1922 till 1969. Tillverkningen var huvudsakligen damskor men också en del barnskor. Under åren 1932 till 1952 tillverkades årligen ca 8 000 par skor. Det största antalet arbetare på fabriken var 40 exklusive administrativ personal. Fabrikslokalen var i tre plan. Fabrikens skomärke hette Teckoskor. Skorna såldes i södra Sverige, ibland via resande försäljare, ibland med frakt, oftast på järnväg. På 1960-talet blev konkurrensen från billigare tillverkning utomlands för svår. Fabrikslokalen är idag ombyggd till bostad.

= Teckomatorps mejeri =

Teckomatorps mejeri övertogs 1935 av Svalövs mejeri. Driften fortsatte i Teckomatorp åtminstone till 1940.

= Handel =

1907–1990 hade Teckomatorp en lokal konsumentförening. Teckomatorps kooperativa förening bildades den 3 februari 1907 och öppnade senare samma år. Föreningen öppnade en filial i Marieholm 1923. Därpå följde filialer i Olstorp 1936, Gryttinge 1937 och slutligen Ask 1943. Butikerna i Olstorp och Gryttinge avvecklades med tiden och på 1970-talet även butiken i Ask. Efter en tid med bristande lönsamhet och ett misslyckat försök att fusionera med Konsum Mellanskåne upplöstes föreningen 1990 och de två kvarvarande butiker i Marieholm och Teckomatorp lades ner.

= Bankväsende =

Teckomatorps sparbank fick sitt reglemente fastställt den 25 november 1890 och öppnade den 5 januari 1891. Den uppgick år 1980 i Sparbanken Västra Skåne. Sedermera har ortens sparbankskontor upphört.

År 1907 öppnade Malmö folkbank ett kontor i Teckomatorp. Under år 1917 uppgick kontoret i Industribanken som senare blev en del av Nordiska Handelsbanken. När denna bank rekonstruerades år 1925 överfördes kontoret till Skandinaviska kreditaktiebolaget. Skandinaviska banken fanns i Teckomatorp i ett halvsekel. Skandinaviska Enskilda Banken avvecklade kontoret år 1976.