Holmsund

Fäbodställe sedan 1500-talet

Det är oklart när den tidigaste bebyggelsen etablerades inom den nuvarande tätorten Holmsund, men åtminstone från och med 1500-talet fanns här fäbodställen och fiskeplatser nyttjade av bönderna i Röbäck och Teg på andra sidan älven. Troligen låg den äldsta bebyggelsen vid Östra Lövövallen (sydöst om Lövösundet) samt strax söder om Västra Lövövallen (på näset där Holmsundsvägen och järnvägen nu går). I stort sett hela det område som nu kallas för Holmsund hörde då till Lövön.

En hamn och två sågverk anläggs under 1800-talet

Området genomgick under 1800-talet en omfattande industrialisering. Det började med att farleden i Umeälven till Umeå stad i början av 1800-talet blev så grund att större fartyg inte längre kunde använda den. När Umeå 1837 fick reguljära ångbåtsförbindelser med Stockholm kunde endast en del av båtarna gå upp till staden, och bara vid högt vattenstånd. Annars fick fartygen ankra vid Småholmssundet vid nuvarande Holmsund, men riktigt var är oklart. Hamnområdet utvecklades när ägarna till Baggböle sågverk i slutet av 1840-talet anlade en lastageplats vid Småholmssundet och kallade den för Holmsund. År 1857 beslöt Lövö byamän att bygga en kajanläggning strax uppströms Holmsunds lastageplats, det vill säga i Djupvik.

Hamnen och lastageplatsen följdes av en stor industrietablering alldeles norr om Djupvik, Sandviks sågverk 1860. Detta ledde till att Djupviksområdet började bebyggas och försågs med service. År 1885 anlade ägarna av Baggböle sågverk en ångsåg på sin lastageplats, det som blev Holmsunds sågverk.

Samhället delas upp 1872

När laga skifte av Lövö utjord fastställdes 1872 skedde en uppdelning mellan olika intressenter. De områden som nyttjades av Sandviks sågverk respektive Holmsunds lastageplats styckades av, medan hamnområdet Djupvik däremellan blev en samfällighet. På Västra och Östra Lövövallarna fanns fortfarande fäbodbebyggelse och dessa områden blev ytterligare två samfälligheter.

Firman James Dickson & Co och dess efterföljare Holmsunds AB lät bygga ett helt samhälle för sina arbetare på Västerbacken, väster om den lastageplats som senare blev sågverksområde. Arbetarbaracker, ursprungligen indelade i fyra spisrum, samt en förvaltarbostad tillkom i mitten av 1800-talet. Holmsunds kyrka uppfördes 1860–63, prästgården 1864–65 och skolhusen 1885 respektive 1900. En stor del av denna bebyggelse finns fortfarande kvar.

Sandviksbolagets bebyggelse gav inte samma planerade intryck som Holmsundsbolagets. Samhället Sandvik kom att indelas i såg- och brädgårdsområdet i öster, "kontorsberget" i väster med förvaltarbostad och kontor samt arbetarbostäder längs vägen i områdets södra del. Sandviks skola uppfördes 1898 på berget söder om vägen, "skolberget".

I Djupvik mellan Sandviksbolagets och Holmsundsbolagets respektive områden utvecklades en oreglerad bebyggelse med smågårdar, filialer till Umeås handelshus med mera. Sedan Djupvik och Holmsund brunnit ned 1888 reglerades bebyggelsen i Djupvik på initiativ av Lövö byamän och fick tätortskaraktär.

Öster om dessa områden, ned mot nuvarande järnvägen, fanns mark som ägdes av handlandeänkan Maria Öhman. Där växte en oreglerad kåkbebyggelse fram i slutet av 1800-talet. År 1899 indelades området i 33 tomter, men många av dem var då redan bebyggda. De flesta hus byggdes av sågverksarbetare. Lövö skola byggdes här 1901.

Egnahemsbyggande under 1900-talet

Under 1930-talet expanderade Holmsundsbolaget genom att man började tillverka monteringsfärdiga trähus, lamellgolv, fanér, dörrar med mera. Det blev bostadsbrist och i samarbete med kommunen tillkom egnahemsområdet Svenskby. Under 1930-talets sista år byggde arbetare här ett 50-tal egnahem med material som subventionerades av bolaget. Dessutom byggde bolaget en villa för den dåvarande disponenten Axel Enström, ritad av Sven Markelius.

Även Sandviksbolagets arbetare byggde sig egnahem, bland annat på Lövövallen och Lövöbacken, men det skedde inte genom några bolagsinitiativ som i Svenskby.

1900-talets blomstrande tätort och industrinedläggelser

Järnvägen till Umeå invigdes 1921. Under en period i mitten av 1900-talet fanns många olika affärer och verksamheter på orten. Bland annat biografer, klädaffärer, mataffärer, kaféer och restauranger, kiosker, bokhandel, järnhandel, tygaffär, specerihandel, frisörer, blomsteraffärer, cykelaffär. De flesta av dessa affärer med mera är idag nedlagda.

Medan Holmsundsbolaget, sedermera SCA, expanderade till nya marknader gick det successivt utför för Sandviksbolaget. Sandvikssågen köptes 1915 av Mo och Domsjö AB, som anlade ett nytt och större sågverk, ett nytt hyvleri med mera. Redan 1938 hotades dock verksamheten av nedläggning, men situationen löstes genom att ett avtal om legosågning tecknades med AB Statens Skogsindustrier (ASSI). År 1944 såldes sågverket till konkurrenten Holmsunds AB, som fortsatte att såga för ASSI:s räkning. Några år senare brann sågverket ned, men byggdes upp igen. Det drevs sedan fram till nedläggningen 1962. Såghuset har därefter använts för bland annat AMU-utbildningar. Hyvleriet hade lagts ned redan 1950, varefter byggnaden skänktes till en stiftelse för att användas som sporthall. Denna brann upp i augusti 2006.

Ytterligare industrinedläggelser under 2000-talet

Den golvfabrik som startades av Holmsunds AB övertogs av Armstrong Floor Products Europe men lades ned 2010.

Holmsunds sågverk övertogs av SCA Timber och lades ned 2012. Dock har Hybricon, som tillverkar elbussar, tillkommit under senare år.

Skolhistorik

sekelskiftet 1900. Det var ”Bolagen” som byggde och drev dem. Under 1920-talet övergick de till församlingen på orten och därefter till den borgerliga kommunen. 1952 beslöt kommunalfullmäktige i Holmsund att bygga

Administrativa tillhörigheter

Holmsund var en ort i Umeå socken och efter kommunreformen 1862 låg den i Umeå landskommun. 1918 bildades Holmsunds landskommun och här inrättades 3 februari 1933 Holmsunds municipalsamhälle från bland annat Djupviks municipalsamhälle. 1947 ombildades landskommunen till Holmsunds köping dit även Obbola municipalsamhälle, inrättat 1939 uppgick. 1971 ombildades köpingen till Holmsunds kommun med Holmsund som centralort. 1974 uppgick denna kommun i Umeå kommun.

I kyrkligt hänseende har Holmsund före 1863 hört till Um…