Braås

Historia

Brukspatron Olof Lundblad vid Åryds bruk anlade 1745 en masugn här för att kunna utnyttja sjömalmen i Örken och samtidigt använda malmen från sin nyinköpta gruva i Inglamåla i Fröderyds socken. 1755 köptes masugnen av Erik Benzelstierna, som även anlade en knipp- och en manufakturhammare här. Han klarade dock inte av de lån han skaffat för investeringarna och tvingades 1767 sälja bruket till landshövding Carl Rappe på Strömsrum. Han överlät 1786 bruket på sin son Adam Wilhelm Rappe, som på flera sätt utvidgade bruket. Han lät även uppföra en ny bruksherrgård och Braås park. Några år efter Adam Wilhelm Rappes död 1819 såldes bruket 1826 till hovmarskalken Gustaf Hamilton på Barsebäck. Han lät på 1840-talet flytta bruksdriften till Böksholm. Under senare delen av 1800-talet när "bruksdöden" gick över Sverige gick Braås-Böksholm i stället in för att utnyttja godsets stora skogstillgångar. Efter Gustaf Hamiltons död 1854 drevs företaget av Hamiltons arvingar till 1904, då AB Limhamns Snickerifabrik köpte, och sedan sålde till det nybildade Böksholms Sulfitfabrik AB, ett dotterbolag till Klippans Finpappersbruk AB, som från 1976 gick upp i Södra Skogsägarna.

När järnvägen Växjö–Klavreström byggdes 1895 anlades en järnvägsstation vid sjön Örkens södra strand. Stationen fick namnet Braås efter Braås gård i närheten. Omkring järnvägsstationen växte sedan Braås samhälle upp i början av 1900-talet. Fram till omkring 1950 var den dominerande näringen trävaruindustrier, bland annat som mest tre sågverk och snickerifabriker. Sysselsättningen minskade successivt och Braås landskommun arbetade under 1950-talets början på att få nyetableringar för att vända trenden.

Samhället

I Braås finns en F–9-skola med cirka 500 elever, Sjösås gamla kyrka vars äldsta del är från 1100-talet och Braås hembygdspark med äldre bevarade byggnader och mer än 6 000 föremål i samlingar. Ortens idrottsförening heter Braås GoIF.

Näringsliv

Lihnell Vagn AB (Livab) flyttade 1957 sin verksamhet från Björsäter och Ringstorp i Östergötland till Braås. Tillverkningen var drivkärror för civilt och militärt bruk att kopplas till traktorer. Samarbetet med AB Bolinder-Munktell som tillverkade traktorer fördjupades efter hand och 1974 köpte Volvo BM AB bolaget. Den midjestyrda dumpern utvecklades i Braås omkring 1965 och har allt sedan dess gett fabriken en världsledande position.

Volvo Construction Equipment (VCE) har produktutveckling, marknadsföring och tillverkning av dumprar för världsmarknaden förlagd till Braås. Mer än 800 personer (2007) sysselsätts i verksamheten.

Sydsvenska kreditaktiebolaget öppnade ett avdelningskontor i Braås i december 1907. Denna blev senare Skånska banken som lade ner kontoret i Braås under 1900-talet. Braås hade även ett sparbankskontor, tillhörande Kronobergs läns sparbank. Den 28 maj 2010 lade Swedbank ner kontoret i Braås, varefter orten saknade bankkontor.

Braås i kulturen

Diktcykeln "Herr Mogens, bondeplågaren" i Albert Ulrik Bååths bok "Svenska toner" (1893) påstås vara baserad på en sägen om stormannen Peder Ryning på Lidboholm, vid Braås.

Spelfilmen Komedi i Hägerskog (1968) med Anita Björk, Tor Isedal och Ulf Brunnberg är delvis inspelad i Braås.

I Jonas Jonassons roman "Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann" (2009) figurerar Braås flera gånger.