Torshälla

Tillkomst och etymologi

Vid nuvarande Torshälla kyrka fanns en lokal kultplats för asatron långt innan kyrkan uppfördes, det vill säga före 1100-talet. Namnet Torshälla anses kunna härledas från "Tors harg" (som även den lokala idrottsplatsen heter idag) och har översatts som "Tors offerplats". Den kan ha legat antingen där kyrkan nu är belägen eller på Klockberget ovanför. I kyrkan förvaras en fragmentarisk runsten. Den stympade inskriften har följande lydelse: "...resa (stenen) efter Kakr (sin) dugande make".

Staden ligger vid de första fallen från Torshälla/Eskilstunaåns mynning ut i Mälaren, vilken dessutom låg mycket närmare Torshälla med vikingatidens havsnivå. Fallen var därför en strategisk och viktig plats för utförsel av allehanda produkter sjövägen.

Medeltida handels- och hantverksstad

Den äldsta delen av Torshälla kyrka är från 1100-talet. Den unge kungen Valdemar Birgersson uppehöll sig i Torshälla 1252 och utfärdade ett antal kungliga brev på platsen. Torshälla stad erhöll stadsprivilegier av kung Birger Magnusson i ett bevarat dokument daterat 24 februari 1317. Därmed är Torshällas stadsprivilegier bland de äldsta bevarade i Sverige, och staden utgör tillsammans med Nyköping, Trosa, Södertälje, Stockholm och Strängnäs de medeltida städerna i Södermanland.

På Husberget, öster om fallet, finns rester i marken efter en borganläggning, som grävdes ut mellan 1986 och 1989. Rika fynd av bland annat ett 40-tal armborstspetsar visar att heta strider verkar ha stått kring denna försvarsanläggning. Borgen har troligen anlagts i slutet av 1200-talet eller en bit in på 1300-talet. Den har vid ett par tillfällen härjats av bränder men återuppförts. Ett fynd av en brakteat, präglad någon gång mellan 1363 och 1389, anses beteckna borgens definitiva undergång.

Också på Holmberget, beläget söder om Husberget, har fynd gjorts som tyder på att även detta berg har varit befäst. Så har också varit fallet med Nyby fornborg på Nybyberget, intill Nybyån väster om staden. Analyser av kol från de undre lagren av den omgivande vallen pekar på att denna borg uppförts under senare delen av 1300-talet eller början av 1400-talet.

Några konkreta spår av den medeltida stadsbebyggelsen kring kyrkan, väster om ån, har tidigare inte kunnat påvisas. I samband med arbeten för fjärrvärmeledningar i en av gränderna år 2005 framkom dock vid en arkeologisk undersökning ett kulturlager, som genom C14-metoden visade sig ha tillkommit mellan 1250 och 1400 e.Kr.

Torshälla plundrades och brändes år 1436 av riksmarsken Karl Knutssons här, som vedergällning för att man tagit Erik Pukes parti under Pukefejden.

Torshälla had sin storhetstid som handelsstad under 1600-talet, då staden 1604 av Karl IX gjordes till stapelstad med rätt att bedriva utrikeshandel utan mellanhänder. Staden fungerade som ett centrum i handeln med tackjärn mellan Bergslagen och järnbruken i Södermanland. På 1620-talet anlades kronokvarnen Torshälla kvarn vid fallen. Staden var under denna period Rekarnes viktigaste handelsplats, före Eskilstuna, som först 1659 blev en oberoende stad med egna privilegier.

Den snabba utvecklingen av handel och industri i Eskilstuna och byggandet av kanaler för att kringgå fallen i Torshälla bidrog till att successivt minska Torshällas relativa betydelse som handelsplats. Den första kanalen, Karl IX:s kanal, som också var Sveriges första kanal, följde sträckningen för dagens Nybyån väster om Torshälla. Karl IX:s kanal stod färdig 1610 men var obrukbar redan omkring 1650. Byggandet av Hjälmare kanal, öppnad 1639, med ny sträckning 1830, och Eskilstuna och Torshälla kanal genom östra Torshälla, invigd 1860, gjorde Torshällas hamn huvudsakligen överflödig som omlastningsplats. Efter den stora branden 1798, som ödelade större delen av Torshälla, övertog Eskilstuna en ledande roll.

Småstad och bruksby

I Nyby, idag en del av Torshälla, hade redan från 1400-talet och framåt smidesverksamhet bedrivits. 1829 grundade Adolf Zethelius Nyby bruk vid Nyby gård utanför det dåvarande Torshälla. Omkring bruket växte en bruksby upp.

Industrin kom även att få stor betydelse inne i Torshälla. En mekanisk verkstad startades vid mitten av 1800-talet vid Holmen, verksamheten köptes 1889 upp av Nyby bruk. Den första industrin inom det gamla stadsområdet var F O Nyströms Bleckkärlsfabrik, som etablerades 1854. Den första stora skolan byggdes 1846 och 1886 uppfördes skolan vid Holmens bruk. En ny större skola ersatte vid sekelskiftet 1900 den äldre vid kyrkan. Även om Torshälla kom i skuggan av Eskilstuna innebar det sena 1800-talet och tidiga 1900-talet en kraftig befolkningsökning och bebyggelsen växte långt utanför den gamla stadskärnan då ett nytt centrum växte upp på den östra sidan av ån och ersatte det äldre. Efter att under perioden från 1600-talets början till 1850 inte haft mer än 400–600 innevånare, fick Torshälla runt sekelskiftet 1900 uppemot 2.000 innevånare.

Stadsparken på Holmberget anlades 1897 på initiativ av konstnären Georg Nyström (1861–1944). I parken reste man även ett slags offeraltare i hednisk stil för att hylla "stadens vikingaarv". Mellan 1907 och 1945 gavs Torshälla Tidning ut i Torshälla, där Nyström var chefredaktör på 1930-talet.

På 1890-talet byggdes Norra Södermanlands Järnväg genom Eskilstuna och Nyby bruk till Mälarbaden vid Mälarens strand norr om Torshälla. Stationshuset vid Nyby (idag rivet) byggdes 1895 och stationen användes för passagerartrafik fram till 1933. Sedan dess har järnvägen endast använts för godstransporter till bruket.

Fick staden sin första elektricitet i samband med att ett vattenkraftverk installerades vid Vaddfabriken. Elektriciteten därifrån drogs även till några butiker för att förse dem med el. Motioner framfördes om inrättandet av ett kommunalt elnät, bland annat för gatubelysning, med det dröjde till 1917 innan ett sådant byggdes upp, genom anslutning till Älvkarleby kraftverk. Ett kommunalt vattenledningssystem kom att dröja länge, trots att man redan 1874 utrett frågan, sedan stadsbor med dåligt vatten börjat stjäla vatten ur grannarnas brunnar. …