Fakta om Eskilstuna kommun

Administrativ historik

Rekarnebygden indelades från omkring 1350 fram till 1900-talet i två härader: Västerrekarne härad, väster om Eskilstunaån och Österrekarne härad, öster om Eskilstunaån, samt Eskilstuna stad, med stadsrättigheter från 1659, och Torshälla stad, med stadsrättigheter från 1317. Vid Eskilstunaån låg den äldre handelsplatsen Tuna i Klosters socken, som tillsammans med den nyanlagda stadsdelen med Rademachersmedjorna i Fors socken sydväst om ån erhöll stadsrättigheter under namnet Karl Gustavs stad 1659. I mitten av 1700-talet gick man tillbaka till namnet Eskilstuna på staden, medan Karl Gustavs stad i fortsättningen enbart syftade på manufakturverksamheten. År 1771 styckades området sydväst om ån av till Eskilstuna fristad, och först 1833 slogs de två städerna åter ihop till Eskilstuna stad. Namnet Eskilstuna fristad på centrumstadsdelen sydväst om ån lever bland annat kvar i namnet på stadens centrala torg, Fristadstorget.

Kommunens område motsvarar socknarna: Barva, Fors, Gillberga, Hammarby, Husby-Rekarne, Jäder, Kjula, Kloster, Lista, Näshulta, Råby-Rekarne, Stenkvista, Sundby, Torshälla, Tumbo, Vallby, Västermo, Ärla och Öja. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. De självständiga städerna Eskilstuna stad och Torshälla stad bildade 1863 stadskommuner.

I området fanns även från 22 februari 1889 Nyfors municipalsamhälle. 1907 inkorporerades Klosters och Fors landskommuner samt Nyfors municipalsamhälle i Eskilstuna stad.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna: Hällby (av tre tidigare kommuner), Kafjärden (av sex tidigare kommuner), Västra Rekarne (av fyra tidigare kommuner), Husby-Rekarne och Ärla (av vardera två tidigare kommuner). Eskilstuna stad och Torshälla stad bestod som tidigare.

Eskilstuna kommun bildades vid kommunreformen 1971 av de två städerna och de fem landskommunerna.

En rådgivande folkomröstning, som genomfördes i samband med de allmänna valen 2006, blev ett nej till en delning av kommunen. Torshälla har ett visst självstyre genom att kommundelen leds av Torshälla stads nämnd och hade fram till sommaren 2017 en egen kommundelsförvaltning.

Geografi

Kommunen är belägen i de nordvästra delarna av landskapet Södermanland, mellan de stora sjöarna Mälaren i norr och Hjälmaren i väster. Sjöarna sammanbinds av Eskilstunaån, som i sitt övre lopp kallas Hyndevadsström och i sitt lägre lopp omkring Torshälla kallas Torshällaån. Den historiska Rekarnebygden i nordvästra Södermanland motsvarar ungefär kommunens nuvarande gränser, och namnet Rekarne förekommer fortfarande i vissa lokala plats- och organisationsnamn.

Eskilstuna kommun gränsar i öster till Strängnäs kommun, i söder till Flens kommun och i söder och sydväst till Katrineholms kommun, alla i Södermanlands län. I väster gränsar kommunen till Arboga kommun, i nordväst till Kungsörs kommun samt i norr till Köpings kommun, Hallstahammars kommun och Västerås kommun, alla i Västmanlands län.

Topografi och hydrografi

Ett öppet, relativt flackt jordbrukslandskap med flera stora herrgårdar utgör norra delen av kommunen. Närmast Mälaren finns moränpartier med en del lövskogsområden med inslag av ek, vilka består av gamla hag- och betesmarker. Detta område avgränsas av två förkastningslinjer i söder, den sydligaste mellan Eklången genom Hagbysjön mot Näshultasjön. I västra delen av kommunen, mellan Mälaren och Hjälmaren, finns en mängd ändmoräner som är mer eller mindre framträdande. De är dock speciellt märkbara i det öppna jordbrukslandskapet.

Mälarmården ligger söder om den sydliga förkastningslinjen. Det är ett sönderbrutet område där moränen ofta bildar ett tunt täcke omväxlande med hällmark, men i dess östra del finns vattenavsatta sediment som bitvis är uppodlade. Hällmarken är mer framträdande i de västra delarna och i sänkorna finns ofta myrmark. Där är marken näringsfattig, och vegetationen utgörs till stor del av rished eller artfattig barrskog.

Tre större rullstensåsar löper genom kommunen som i huvudsak har nord–sydlig riktning. En avgränsar östra Hjälmaren vid Hjälmarsund, en annan genomlöper Mälaren vid Kvicksund och en tredje löper väster om Eklången i söder mot Sundbyholm i norr, varifrån den fortsätter i en serie öar i Mälaren.

Naturskydd

År 2022 fanns 22 naturreservat i Eskilstuna kommun, varav åtta kommunala. Åtta reservat var även klassade som Natura 2000-områden.

Naturreservatet Gökstenen bildades 1955 och är 1,6 hektar stort. Området utgörs av två stora flyttblock från istiden och ett hundratal mindre. Området skyddades som naturreservat ”på grund av sin skönhet, sin egenart och eljest märkliga beskaffenhet”. Ett annat exempel på naturreservat i kommunen är Åsbymon, ett 24 hektar stort område med barrskog. I området finns alsumpskog med olika gamla träd. De äldsta träden är ungefär 200 år.

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i åtta församlingar:

Styre

Eskilstuna kommun styrdes under mandatperioden 2015–2018 av en majoritet bestående av Socialdemokraterna, Moderaterna och Centerpartiet. De tre partierna hade totalt 48 mandat i kommunfullmäktige. Den tidigare rödgröna majoriteten bestående av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet hade endast ett mandats övervikt efter valet 2014 och upplöstes i december 2014 på grund av ett avhopp från Socialdemokraterna.

Redan innan valet 2018 aviserade den sittande blocköverskridande majoriteten att de hade för avsikt att fortsätta styra tillsammans under mandatperioden 2018–2022. I valet fick partierna 59,6 procent av rösterna vilket gav 39 av 65 mandat och koalitionen kunde således fortsätta sitt majoritetsstyre. Efter valet 2022 stod det klart att Centerpartiet klev av samarbetet. Socialdemokraterna och Moderaterna fortsatte dock styra tillsammans. Efter flera avhopp från Moderaterna under våren 2026, vilket ledde till att de styrande partierna förlorade sin majoritet, blev Centerpartiet återigen en del av styret.

= Mandatfördelning 1970–2026 =

Socialdemokraterna har ett starkt stöd i kommunen och har varit det största partiet i samtliga kommunval från 197…