Fakta om Falköpings kommun

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna Bjurum, Bolum, Borgunda, Brismene, Broddetorp, Brunnhem, Börstig, Dala, Falköpings västra, Falköpings östra, Fivlered, Floby, Friggeråker, Grolanda, Gudhem, Gökhem, Göteve, Hornborga, Håkantorp, Hällestad, Högstena, Jäla, Karleby, Kinneved, Kälvene, Luttra, Marka, Mularp, Norra Åsarp, Näs, Segerstad, Skörstorp, Slöta, Smula, Solberga, Stenstorp, Sätuna, Södra Kyrketorp, Sörby, Tiarp, Torbjörntorp, Trävattna, Ugglum, Ullene, Valtorp, Vartofta-Åsaka, Vilske-Kleva, Vistorp, Vårkumla, Yllestad, Åsle och Östra Tunhem. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Falköpings stad från medeltiden som 1863 bildade en stadskommun. Falköpings västra landskommun uppgick i Falköpings stad 1935.

I området fanns även tre municipalsamhällen: Falköpings förstäder från 4 juli 1919 till 31 december 1934, Floby från 5 juli 1923 till 31 december 1961 och Stenstorp från 13 januari 1923 till 31 december 1958.

Vid kommunreformen 1952 bildades sju storkommuner i området runt staden: Dimbo (av de tidigare kommunerna Acklinga, Dimbo, Hångsdala, Hömb, Kungslena, Kymbo, Ottravad, Skörstorp, Suntak, Valstad, Varv, Vättak och Östra Gerum), Frökind (av Brismene, Börstig, Kinneved Luttra och Vårkumla), Gudhem (av Bolum, Bjurum, Bjärka, Broddetorp, Gudhem, Hornborga, Sätuna, Torbjörntorp, Ugglum och Östra Tunhem), Redväg (av Blidsberg, Böne, Dalum, Fivlered, Gullered, Humla, Hössna, Knätte, Kölaby, Kölingared, Liared, Norra Åsarp, Smula, Solberga, Strängsered och Timmele), Stenstorp (av Borgunda, Brunnhem, Dala, Håkantorp, Högstena, Segerstad, Stenstorp, Södra Kyrketorp och Valtorp), Vilske (av Floby, Grolanda, Hällestad, Gökhem, Göteve, Jäla, Marka, Sörby, Trävattna, Ullene och Vilske-Kleva) samt Vartofta (av Falköpings östra, Karleby, Kälvene, Mularp, Näs, Slöta, Tiarp, Vartofta-Åsaka, Vistorp, Yllestad och Åsle). Samtidigt uppgick Friggeråkers landskommun i Falköpings stad.

Falköpings kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Falköpings stad. 1974 införlivades kommunerna Frökind, Gudhem, Stenstorp, Vilske och Vartofta, dessutom delar ur Dimbo kommun (Skörstorps församling) och Redvägs kommun (Fivlereds, Norra Åsarps, Smula och Solberga församlingar).

Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Falköpings domsaga, ingick mellan 2001 och 2009 i Skövde domsaga och ingår från 2009 i Skaraborgs tingsrätts domsaga.

Geografi

Kommunen är belägen i östra delen av landskapet Västergötland. Ån Lidan rinner genom kommunens sydvästra delar från söder i en krök mot väster. Kommunen gränsar i nordväst till Vara kommun och Skara kommun, i nordöst till Skövde kommun och i öster till Tidaholms kommun, alla i före detta Skaraborgs län. I sydöst gränsar kommunen till Mullsjö kommun i Jönköpings län (också tidigare Skaraborgs län), i söder till Ulricehamns kommun och i väster till Herrljunga kommun, båda i före detta Älvsborgs län.

Topografi och hydrografi

Området som utgör Falköpings kommun vilar på en berggrund av nederoderat urberg. På denna återfinns Västgötabergen som är rester av senare bildad sedimentberggrund. Som exempel på berg i området kan nämnas Mösseberg, Ålleberg, Gerumsberget, Varvsberget, Plantaberget samt en del av Billingen. Dessa berg är uppbyggda av horisontella lager av sandsten, alunskiffer och kalksten. Ovanpå finns lerskiffer och på toppen ett lager med hårdare vulkaniskt bildad diabas. Lagren av kalksten har bidragit till en bördig och uppodlad sedimentslätt. Slätten är helt under högsta kustlinjen. Större områden med skogsmark finns primärt i den södra delen av kommunen där sedimenten är grövre, på bergen och på bergssidorna.

Många av landskapets former kan härledas till isavsmältningen. Som exempel kan nämnas smältvattenrännorna i anslutning till Billingen och vid Plantaberget. Ett annat exempel är isälvsdeltat Rännefalan öster om Ålleberg. Även åsar och kullar har präglats av isavsmältningen då dessa utgörs av morän- och isälvsmaterial som avsatts under denna tid.

På flera håll i kommunen, i synnerhet söder om bergen, finns moränryggar. I sydväst finns ett antal delvis utdikade våtmarker och i nordväst ligger en del av Hornborgasjön.

Naturskydd

År 2023 fanns 41 naturreservat i Falköpings kommun. Som exempel kan nämnas reservatet Hornborgasjön, ett reservat bildat 1997. Området är &&&&&&&&&&&04000.&&&&&04 000 hektar och inkluderar en av Europas viktigaste fågelsjöar. Hornborgasjön är främst förknippad med tranor. Ett annat exempel är Bolum Heljesgården som ursprungligen var ett naturminne men som 2011 blev ett naturreservat. Området skänktes 1961 av Ernst Biljer till Skaraborgs läns naturskyddsförening. På den betade kullen växer arter som jungfrulin, trollsmultron, backsippa och sötvedel.

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i 12 församlingar:

Styre

Från kommunsammanslagningen 1974 och fram till valet 2006 styrdes Falköpings kommun av de borgerliga partierna i majoritet. Valet 2006 resulterade i att Sverigedemokraterna (SD) kom in med två mandat i kommunfullmäktige och fick rollen som vågmästare. Eftersom både de borgerliga och de röd-gröna blocken klargjorde att ett samarbete med SD var uteslutet blev den politiska styrningen osäker. Det borgerliga blocket försökte till en början styra kommunen i minoritet, men detta sprack och den 1 oktober 2008 bildades en ny blocköverskridande majoritet bestående av Centerpartiet, Socialdemokraterna och Kristdemokraterna.

Efter valet 2010 stod det klart att de borgerliga partierna tillsammans återigen kunde få majoritet i kommunfullmäktige. Trots det valde den blocköverskridande majoriteten som bildades i oktober 2008 att fortsätta sitt samarbete. Detta fortgick till maj 2019 då kommunstyrelsens dåvarande socialdemokratiska ordförande avgick och de styrande partierna kom inte överens om en ny kandidat. En ny majoritet bildades då bestående av de borgerliga partierna samt Miljöpartiet och Vänsterpartiet vilka styr kommunen från juli 2019.

Falköpings kommun styrs sedan 2019 av en blockövers…