Fakta om Hjo kommun

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Fridene, Fågelås, Grevbäck, Hjo, Korsberga och Mofalla. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, dock i Fågelås socken bildades Norra Fågelås landskommun och Södra Fågelås landskommun. I området fanns också Hjo stad som 1863 bildade en stadskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Fågelås (av de tidigare kommunerna Brandstorp, Norra Fågelås och Södra Fågelås), Fröjered (av Fridene, Fröjered och Korsberga) samt Värsås (av Edåsa, Forsby, Ljunghem, Mofalla, Sventorp, Varola och Värsås). Samtidigt uppgick landskommunerna Grevbäck och Hjo i Hjo stad.

Hjo kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Hjo stad samt en del ur Värsås landskommun (Mofalla församling). 1974 införlivades en del ur Fågelås kommun (Norra Fågelås och Södra Fågelås församlingar) och en del ur Fröjereds kommun (Fridene och Korsberga församlingar).

Kommunen ingick från bildandet till 2009 i Skövde domsaga, därefter ingår kommunen i Skaraborgs domsaga.

Geografi

Kommunen är belägen i de östra delarna av landskapet Västergötland vid sjön Vätterns västra strand. Hjo kommun gränsar i söder till Habo kommun i Jönköpings län (tidigare i Skaraborgs län), i sydväst till Tidaholms kommun, i väster till Skövde kommun, i nordväst till Tibro kommun och i norr till Karlsborgs kommun, alla i före detta Skaraborgs län. I öster har kommunen maritim gräns till Ödeshögs kommun i Östergötlands län och i sydöst till Jönköpings kommun i Jönköpings län.

Topografi och hydrografi

I kommunens västra delar, i närheten av Tidans och dess biflod Yans dalgångar, breder öppna betesmarker ut sig med inslag av våtmarker. Dessa områden utgör Yans dalgång, vilket är kommunens främsta plats för fågelskådning. Från centralorten Hjo och söderut sträcker sig Hökensås, ett kuperat landskap med åsar och kullar. Längs Vätterns strand präglas områdena av öppna åkrar. Vätterns historiska förändringar syns tydligt i form av erosionsbranter och äldre strandplan vid Munkaskog. Den varierande landhöjningen har resulterat i branta stränder i söder, där Rydbobäcken eroderat ner 4–5 meter i den branta kustbrinken.

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fyra församlingar: Fågelås församling, Hjo församling, Korsberga-Fridene församling och Mofalla församling.

Från 2016 indelas kommunen istället i sju distrikt, (socknar): Fridene, Grevbäck, Hjo, Korsberga, Mofalla, Norra Fågelås och Södra Fågelås.

Styre

Hjo kommun styrs under mandatperioden 2022–2026 av de fyra allianspartierna: Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna.

= Mandatfördelning 1970–2026 =

Miljöpartiet kom in i kommunfullmäktige 1985 och Ny demokrati 1991. Den senare åkte dock ur vid det nästkommande valet. År 2002 röstades Vänsterpartiet in och de tilldelades då två mandat. Sverigedemokraterna kom in i fullmäktige efter valet 2010.

33 år efter att Miljöpartiet kom in i fullmäktige så tvingades de 2018 lämna sina platser.

= Kommunstyrelse =

Totalt har kommunstyrelsen 15 ledamöter, varav 5 tillhör Moderaterna, 4 tillhör Socialdemokraterna, 2 tillhör Sverigedemokraterna medan Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna och Vänsterpartiet alla har 1 ledamot vardera.

Under kommunstyrelsen ligger de fem utskotten; Allmänna utskottet, barn- och utbildningssutskottet, individutskottet, sociala utskottet och tekniska utskottet.

= Lista över kommunstyrelsens ordförande =

Håkan Davidsson, Moderaterna, 1971–1988 Kjell Aldsten, Socialdemokraterna, 1989–1991 Inger Johansson, Moderaterna, 1992–1994 Kjell Aldsten, Socialdemokraterna, 1995–1998 Torbjörn Birgersson, Folkpartiet, 1999–2005 Catrin Hulmarker, Moderaterna, 2006–

= Övriga nämnder =

År 2008 fattade kommunledningen beslut om att lägga ner nämnderna. Orsaken var att man ville komma bort från nämndernas revirtänkande och få bättre kontroll på ekonomin. Trots detta valde man att behålla Byggnadsnämnden. Valnämnden är en obligatorisk nämnd i kommuner. Nedan presenteras nämndernas presidium 2022–2026.

Näringsliv

Hjo, en gammal industristad, var tidigare en av de mest industriintensiva städerna i landet innan de stora sammanslagningarna. Industrin var främst koncentrerad kring vattenfallen i Hjoån, som sträcker sig mellan Mullsjön och Vättern. Bland dagens industriella verksamheter återfinns Emballator Tectubes Sweden AB, specialiserat på tillverkning av tuber, Josef Kihlberg AB som tillverkar häftmaskiner och spikverktyg, samt Bertil Bergbom & Söner AB inom den mekaniska industrin, alla lokaliserade i centralorten. Dessutom finns ett trettiotal mindre tillverkningsföretag i området. Centralorten har länge varit en betydande handelsplats i regionen.

= Transporter =

I nord-sydlig riktning genomkorsas kommunen av länsväg 195 varifrån länsväg 194 tar av i västlig riktning i kommunens norra del och länsväg 193 i kommunens södra del.

Kulturarv

Hjo kommun bär spår av gammal historia. Under medeltiden karaktäriserades Hjo av sjöfart, handel och hantverk vilket märks i de stadsplaner som växte fram under den tiden. Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet etablerade sig Hjo som kurort där drivkrafterna bakom var rekreation, småindustri och kommunikationernas utveckling. Kurortsmiljöerna finns att beskåda i anslutning till stadsparken i Hjo. Av de ovan nämnda orsakerna är både stadskärnan och stadsparken utsedda till riksintresse för kulturmiljövården.

Längs Hjoån finns ett flertal kvarnplatser och industrilämningar som uppmärksammats. Totalt fanns 24 kulturmiljöer i kommunen 2017.