Rimforsa

Ortnamnet

Området kring Rimforsa befolkades tidigt. Här fanns många av de förutsättningar som behövs för en mer primär bosättning. Sjöar och vattendrag lämpade för kommunikation och fiske, men även viltrika skogar och lättodlad mark. Man har hittat fynd som visar på bosättningar runt Rimforsa redan på 3000-talet fkr. Namnet Rimforsa tros komma ifrån den fors som en gång i tiden länkade samman Järnlunden och Åsunden. De tidigaste nedskrivna spåren om namnet "Rimforsa" härstammar från 1386 där namnet "Forsa" nämns. I dokument från 1402 nämns "Remma Forsa".

= Forntid till 1871 =

Många spår vittnar om primära bosättningar i Rimforsa redan från 3000-talet fkr., till exempel områden med gravhögar och en antal forntida fyndplatser utmed Järnlundens och Åsundens stränder. Den största av dessa gravhögar ligger vid Högabacksvägen med utsikt över Åsunden. Mellan 1903 och 1967 har det skett ett antal utgrävningar där många föremål hittats, till exempel halsringar av brons, bälteknäppe, skära och svärd av järn. Vid en utgrävning 1915 där man undersökte fornlämning nr 25 hittade man även ett skelett. Skelettet låg i östlig-västlig riktning med huvudet i väster. I rader runt skelettet låg det kvar spikar av järn som enda spår av kistan. Bredvid skelettets högra arm låg en 16 cm lång kniv av järn. Tyvärr har flera av gravhögarna skadats kraftigt på grund av ett närliggande grustag och byggandet av prästgården som ligger precis intill gravfältet. Man tror även att många eventuella fynd har försvunnit av denna anledning.

På den tiden kretsade som sagt samhället runt stränderna utmed Åsunden och Järnlunden. Men inte minst runt den fors som en gång i tiden länkade ihop sjöarna. Utöver det bondesamhället som bedrevs inne i centrala Rimforsa runt Rimforsa Gård stod alltså fisket för en stor del i Rimforsas näringsliv. Redan från 1402 finns det källor som berättar om "Remmaforsa fiskeri". Det är säkerligen denna bebyggelse kring Remmaforsen som utvecklades mycket tidigt till den by bestående av flera gårdar vi kan se spår av idag i Rimforsa.

= 1871 till 1902 =

År 1871 stod Kinda kanal klar med en kanal strax öster om Rimforsa. Tillkomsten av Kinda kanal medförde dock inga större förändringar förutom några byggnader kring kanal- och bryggområdet. Rimforsa var redan mer draget åt kanalområdet sedan innan med en lanthandel av Melker Larsson (föregångaren till Ica Melkers Rimforsa), fotoaffär och två skomakare. Detta ledde till att Rimforsa inte växte så mycket som andra samhällen utmed Kinda kanal på denna tid. Den råvara som främst transporterades på kanalen vid denna tid var skog, men de pråmar och lastbåtar som transporterade timret "drog stillsamt Rimforsa förbi på den nybyggda kanalen". De stora sågverken växte upp i andra delar av häradet medan Rimforsa förblev en transportlänk till Linköping och de norra delarna av kanalen.

Kanalbygget påverkade inte bara Rimforsa med en kanal, utan även med den sjösänkning som skedde när man jämnade ut Järnlunden och Åsunden. Genom att sänka vattennivån i sjösystemet med ca två meter skulle man vinna tusentals tunnland nya åker- och betesmarker. Detta var markägarna utmed sjöarna beredda att satsa pengar på. Efter att frågan väckts kallade landshövdingen till möte 3 januari 1852 på Rimforsa gästgivargård. Dit kom ombud från de åtta berörda socknarna. Alla utom Vårdnäs-ombuden var positiva till sjösänkning och båtled.

= 1902 till 1960-talet =

1902 kom järnvägen till Rimforsa. Nu öppnades närheten till andra orter såsom Linköping. I de äldsta utgåvorna av Sveriges kommunikationer skrivs det att en resa från Rimforsa Gästgiveri till Linköping med postdiligens tog ca 4 timmar. Det lär även ha tagit liknande tid på kanalen. Men nu med järnvägens tillkomst tog samma resa istället drygt en timme. Järnvägen gjorde nu att Rimforsa ansågs som en intressant ort. Det är nu samhället övergår från ett bonde- och fiskesamhälle kretsande kring kanalen till ett växande stationssamhälle. Affärer, hotell, bank, skola och posten öppnar och hantverkare slår sig ned i samhället. 1920 hade ett 25-tal bostadshus uppförts samt utrymmen för hantverk och affärsverksamhet reserverats. 1947 antar länsstyrelsen en byggnadsplan för Rimforsa och ett 100-tal bostadshus kunde nu byggas. När byggnadsplanen sedan blev fastställd kunde en planmässig expandering av Rimforsa börja. Norra Kinda köpte mark från gårdarna kring samhället för att bygga på. Från gästgiveriet köptes marken där Rimforsa skola ligger idag.

= 1. Kullaområdet 1969-1975 =

En byggnadsplan upprättades 1966 och täckte stora delar av samhället, från torget och söderut mot Tävelstad. Planen inkluderade det nuvarande Kullaområdet med 48 tomter och ett femtontal tomter öster om Kalmarvägen. Dessutom fanns planer på ytterligare cirka 40 villatomter längre söderut, men dessa undantogs av kommunen innan Länsstyrelsen fastställde planen. Villabebyggelsen i området är varierad och området färdigställdes i mitten av 1970-talet.

= 2. Västerlidsområdet, 1972-1979 =

1970-1971 byggdes den södra tunneln under riksväg 23/34 vilket möjliggjorde exploatering av Västerlidsområdet. Byggnadsplanen för Västerlidsområdet, som antogs 1971, inkluderade 138 villatomter och en tomt avsedd för en barnstuga i förlängningen av Björkstigen. Länsstyrelsen avslog dock barnstugans placering med motiveringen att den låg för långt från stora delar av dess upptagningsområde. Området blev mycket populärt, särskilt bland nyinflyttade till samhället. Tomterna såldes både av kommunen och via Östgötaeken, som genom transportköp överlät dem till blivande tomtägare.

Byggnadsfirman Claes Nilsson AB och från 1979 Rimforsabyggen AB (Rimab) uppförde tillsammans 66 villor i området. Husen byggdes som lösvirkeshus direkt på plats, men med en effektiv process som inkluderade färdigkapade virkesdelar och förtillverkade takstolar och bjälklag. Detta gjorde dem konkurrenskraftiga jämfört med fabrikstillverkade element- och volymhus. Totalkostnaden för dessa hus, inklusive tomt och VA-anslutning, låg på cirka 130 000–175 000 kronor, vilket motsvarar 1,1–1,2 miljoner kronor i 2023 års penningvärde.