Mullhyttan

Ortnamn

Det äldsta kända skriftliga belägget för namnet är Mullhyttan från 1684. Namnet avsåg ursprungligen järnhyttan och har föreslagits vara en förkortning av ett äldre Mullsättershyttan, bildat till bynamnet Mullersätter. Mullhyttan ligger vid sjön Multens avlopp, vars äldre namn var Mullån, men enligt Institutet för språk och folkminnen är det språkliga sambandet mellan ånamnet och Mullhyttan inte klarlagt.

Hyttan och bergsbruket

Mullhyttans äldre historia är nära förbunden med Lekebergslagen och bergsbruket i västra Närke. År 1641 fick bergsmän privilegier och tillstånd att anlägga en hytta på sockenallmänningen. Enligt ett register upprättat av bergmästaren Johan Harmens 1734 hade Mullhyttan anlagts 1642 av 15 bergsmän. I bergsjordeboken från 1661 anges 23 bergsmän, fördelade på 17 hemman, som tillhörande hyttelaget.

På en karta från 1688 finns hytta, kvarn och såg markerade vid Mullån. Tolv av de fjorton bergshemman som då var delägare i hyttan finns också upptagna på kartan. År 1705 fick Mullhyttelaget tillstånd att anlägga en hjälphytta vid Dormen. I slutet av 1700-talet flyttades blåsningen därifrån tillbaka till Mullhyttan.

Inför en sammanslagning med Gammelhyttans hyttelag genomfördes 1814 en lantmäteriförrättning där det fastställdes hur Hyttebacken skulle disponeras. Området behövde utökas och omdisponeras för de ytterligare bergsmännen. År 1817 flyttades Nya Gammelhyttelaget till Mullhyttan.

Under första hälften av 1800-talet var Mullhyttelaget det produktionsrikaste hyttelaget i Kvistbro socken.

Ett geografiskt och statistiskt lexikon från 1800-talet beskriver en omfattande vattenkraftsberoende verksamhet vid Mullhyttan. Förutom masugnen fanns där kvarn och såg samt färgeri med stampverk och garveri. Färgeriet och garveriet gick under namnet Strömsberg och anläggningarna drevs med vatten från Multen.

Hyttans sista verksamhetsår var 1870. Under det året pågick verksamheten i 100 dygn under en enda sammanhängande blåsning. Hyttan stod därefter kvar till 1885, då den revs.

Mullhyttans hyttelag finns fortfarande kvar. Enligt Länsstyrelsens kulturhistoriska damminventering är det ett av två kvarvarande hyttelag i Sverige, det andra finns i Löa i Ramsbergs socken.

Järnväg, post och industri

En poststation med namnet Mullhyttan öppnades den 1 augusti 1886 efter lokala önskemål om bättre postförbindelser. Posten hade dessförinnan bland annat förts från Hasselfors. När järnvägen öppnades 1897 drogs den äldre poststationen in och ersattes med en järnvägspoststation vid Mullhyttemo.

Den 1 oktober 1897 öppnades Örebro–Svartå Järnväg för trafik. Stationen Mullhyttemon anlades på den flackare marken drygt en kilometer från den äldre bebyggelsen vid Hyttebacken. Den fick namnet Mullhyttemo den 1 maj 1911. Stationen blev håll- och lastplats 1964 och hållplats 1977. Trafiken upphörde den 1 juli 1985.

Mellan Mullhyttemo station och Stockås torvströfabrik fanns en smalspårig industrijärnväg med spårvidden 891 millimeter. Banan var elektrifierad och användes för transporter mellan torvindustrin och den normalspåriga järnvägen. Den har beskrivits som Närkes första elektrifierade järnväg och lades ned 1964.

Järnvägen sammanföll med en period då Mullhyttan utvecklades från äldre vattenkraftsbaserad industrimiljö till ett mer sammanhängande småindustrisamhälle. Under de första decennierna av 1900-talet tillkom nya industrier, affärer och bostäder.

Bland ortens större verksamheter fanns Bröderna Johanssons snickerifabrik. Rörelsen startades 1906 av Alfred Johansson och övertogs 1943 av hans söner. Vid slutet av 1940-talet bestod anläggningen av snickerifabrik, såg och hyvleri och sysselsatte omkring 25–30 arbetare. Tillverkningen omfattade bland annat fönster, dörrar, trappor och köksinredningar.

Walters verkstäder hade sitt ursprung i en reparationsverkstad som bröderna Torsten och Robert Walter öppnade 1913. Verksamheten utvecklades till tillverkning av bland annat vattenpumpar, hjul till torvkärror och järnvägsdressiner. Vid slutet av 1940-talet sysselsatte företaget tre tjänstemän och 16 arbetare.

Mullhyttans Elektriska AB grundades 1917. Mullhyttans konsumtionsförening bildades 1920.

Samhällsutveckling under 1900-talet

När Kvistbro församling 1914 fick en komminister stationerades denne i Mullhyttan, som då var socknens största samhälle. En prästgård uppfördes under 1920-talet och den 10 januari 1926 bildades Mullhyttans kapellförening för att möjliggöra byggandet av en kyrka. Mullhyttans kyrka invigdes den 18 december 1927 av biskop Sam Stadener. Bygget hade finansierats genom bland annat lokala insamlingar och frivilligarbete. Kapellet överlämnades till Kvistbro församling 1935 och fick därefter benämningen kyrka.

Mullhyttan ligger i Kvistbro socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Kvistbro landskommun. Den 4 juni 1943 inrättades Mullhyttans municipalsamhälle. Landskommunen och orten uppgick 1952 i Svartå landskommun, där municipalsamhället upplöstes den 31 december 1958. Orten ingick 1967–1970 i Lekebergs landskommun, åren 1971–1994 i Örebro kommun och ingår sedan den 1 januari 1995 i Lekebergs kommun.

Bildandet av municipalsamhället tycks inledningsvis ha mött ett begränsat lokalt intresse. I Lekebergs kommuns kulturmiljöprogram uppges att polisen ska ha kallat personer till förhör sedan misstankar uppkommit om att någon eller några aktivt försökte motarbeta municipalsamhällets organisation.

Under efterkrigstiden byggdes Mullhyttans samhällsservice och bostadsbebyggelse ut. Mullhyttans skola uppfördes 1958 och har senare byggts om och till vid flera tillfällen.

Den 11 november 1959 sköts den 50-årige ICA-anslutne handlaren Nils Petterson till döds i centrala Mullhyttan av föreståndaren för ortens Konsumbutik. Skottet avlossades från föreståndarens bostad ovanför Konsumbutiken när Petterson passerade på gatan. Samtida press spekulerade i om konkurrensen mellan butikerna kunde ha bidragit till dådet, men något entydigt motiv fastställdes inte. Gärningsmannen erkände och dömdes senare till vård.

Under 1960- och 1970-talen minskade flera av de verksamheter och k…