Hoppa till innehållet

Fakta om Linköpings kommun

Linköpings kommun är en kommun i Östergötlands län. Centralort är residensstaden Linköping.

Från Wikipedia-artikeln Linköpings kommun, CC BY-SA 4.0.

Befolkningen, orterna, bostäderna och arbetet, och nyckeltal jämfört med Östergötland och hela Sverige. Placeringen gäller bland Sveriges 290 kommuner, där plats 1 har högst värde.

Invånare 2024

168 035

+16 154 sedan 2014

Landareal

1 434 km²

117,2 invånare per km²

Hushåll 2025

83 057

2,03 personer per hushåll

Personbilar i trafik 2025

70 268

418 per 1 000 invånare

Åldrar 2024

Födda, döda och flyttningar

20202021202220232024
Födda1 7871 8411 6111 5561 601
Döda1 3361 2751 2481 2621 184
Inflyttade8 6059 83710 1779 7979 883
Utflyttade7 9459 6179 4789 3859 649
Invandrade1 1611 2821 4501 2801 602
Utvandrade7157867711 2831 527
Folkökning1 5659111 146731631

Orterna

Villapriserna 2025

Medelpris för ett småhus
4,43 mkr
Riket: 3,91 mkr
Sålda småhus
681
Sedan 2016
+35 %

Köpta permanenta småhus enligt lagfarterna. Källa: SCB.

Bostäderna 2025

Hyresrätt51 %
Äganderätt26 %
Bostadsrätt23 %
Flerbostadshus60 %
Småhus31 %
Specialbostäder9 %
Övriga hus0 %

Vad invånarna arbetar med 2024

De största branscherna bland de sysselsatta som bor i kommunen.

Enheter för vård och omsorg, socialtjänst16 362
Juridik, ekonomi, vetenskap och teknik15 697
Tillverkningsindustri11 362
Utbildningsväsendet8 011
Handel7 868
Civila myndigheter och försvaret7 735
Informations- och kommunikationsföretag7 232
Byggindustri4 882

Jämfört med länet och riket

Befolkning

  • Invånare totalt, antal

    2025 · Länet 472 529 · Riket 10 605 529 · Plats 5 av 290

    168 714

  • Befolkningsförändring sedan föregående år, antal

    2025 · Länet 83 · Riket 17 819 · Plats 15 av 290

    679

  • Invånare 0-19 år, andel (%)

    2025 · Länet 22,2 % · Riket 22,4 % · Plats 156 av 290

    21,7 %

  • Invånare 65+, andel (%)

    2025 · Länet 21,7 % · Riket 21,1 % · Plats 257 av 290

    18,3 %

  • Invånare 25-64 år med eftergymnasial utbildning, andel (%)

    2025 · Länet 46,5 % · Riket 48,5 % · Plats 18 av 290

    58,1 %

Arbete och ekonomi

  • Skattesats till kommun (%)

    2026 · Riket 20,7 % · Plats 253 av 290

    20,2 %

  • Öppet arbetslösa av befolkningen, 18-65 år, andel (%)

    2025 · Länet 2,8 % · Riket 3,1 % · Plats 162 av 290

    2,5 %

  • Sammanräknad förvärvsinkomst i åldern 20-64 år (median), kr

    2024 · Länet 389 100 kr · Riket 401 400 kr · Plats 117 av 290

    392 300 kr

Skola och barn

  • Barn per barngrupp i förskola, lägeskommun, antal

    2025 · Riket 15,3 · Plats 14 av 275

    17,2

  • Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun, andel (%)

    2026 · Riket 83,6 % · Plats 134 av 290

    82,6 %

  • Elever i åk 9, meritvärde, hemkommun, genomsnitt (17 ämnen)

    2026 · Riket 230 · Plats 45 av 290

    232

  • Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, andel (%)

    2025 · Riket 74,8 % · Plats 129 av 290

    74,6 %

Omsorg

  • Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till första erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende, medelvärde

    2025 · Plats 44 av 180

    82,8

  • Personalkontinuitet, hemtjänsttagare som möter fler än 20 personal under 14 dagar, andel (%) (- 2024)

    2024 · Plats 34 av 211

    36 %

Boende

  • Färdigställda bostäder, nybyggnad, antal/1000 inv

    2025 · Länet 2,9 · Riket 3,0 · Plats 16 av 290

    6,1

Demokrati

  • Valdeltagande i senaste kommunalvalet, andel (%)

    2025 · Länet 82 % · Riket 80 % · Plats 82 av 287

    83 %

Skolor

Förskoleklass (48)

Grundskola (81)

Anpassad grundskola (8)

Gymnasieskola (27)

Anpassad gymnasieskola (4)

Fritidshem (49)

Komvux (11)

Källa: Skolverkets skolenhetsregister.

Anläggningar med utsläpp

Fossil koldioxid från de 2 anläggningarna 2025

331 914 ton

  1. 162016: 288 889 ton
  2. 172017: 287 016 ton
  3. 182018: 295 622 ton
  4. 192019: 278 000 ton
  5. 202020: 266 272 ton
  6. 212021: 286 112 ton
  7. 222022: 287 794 ton
  8. 232023: 269 299 ton
  9. 242024: 317 662 ton
  10. 252025: 331 914 ton

Bara de verksamheter som rapporterar till registret, inte trafik, jordbruk eller uppvärmning av hus.

Arla Foods, Linköping

Arla Foods AB, Mjölkprodukter

Utsläpp 2025
ÄmneTill luftTill vattenTill reningsverk
Kväve––30 ton
Fosfor––4 ton

Tillsyn: Linköpings kommun. Miljöledning: ISO 14001. Mer hos Naturvårdsverket

ARV NYKVARNSVERKET

Tekniska verken i Linköping AB (publ), 90.10 Rening av avloppsvatten

Utsläpp 2025
ÄmneTill luftTill vattenTill reningsverk
Kvicksilver–0 kg–
Bly–2,3 kg–
Kadmium–0,12 kg–
Kväve–110 ton–
Fosfor–3 ton–
Arsenik–0 kg–

Tillsyn: Länsstyrelsen i Östergötlands län. Miljöledning: ISO 14001. Mer hos Naturvårdsverket

Gärstadverket

Tekniska Verken I Linköping AB, Förbränning

Utsläpp 2025
ÄmneTill luft
Koldioxid, fossil324 458 ton
Koldioxid, biogen289 365 ton
Kväveoxider276 ton
Svaveldioxid4 ton
Ammoniak3 ton
Kvicksilver2,6 kg

Fossil koldioxid år för år

  1. 2007: 48 550 ton
  2. 2008: 54 770 ton
  3. 2009: 53 614 ton
  4. 2010: 54 558 ton
  5. 2011: 55 766 ton
  6. 2012: 57 306 ton
  7. 2013: 151 969 ton
  8. 2014: 159 123 ton
  9. 2015: 182 660 ton
  10. 2016: 245 889 ton
  11. 2017: 262 016 ton
  12. 2018: 245 622 ton
  13. 2019: 253 871 ton
  14. 2020: 264 999 ton
  15. 2021: 273 275 ton
  16. 2022: 278 302 ton
  17. 2023: 259 912 ton
  18. 2024: 307 344 ton
  19. 2025: 324 458 ton
20072025

Tillsyn: Länsstyrelsen i Östergötlands län. Miljöledning: ISO 14 001. Mer hos Naturvårdsverket

Gustad

ASN Lantbruk AB, Djurhållning

Utsläpp 2025
ÄmneTill luft
Ammoniak10 ton

Tillsyn: Linköpings kommun. Mer hos Naturvårdsverket

Ur verksamheternas miljörapporter i Naturvårdsverkets register Utsläpp i siffror. Siffrorna går inte att använda för att jämföra företagens miljöarbete, eftersom verksamheterna har olika förutsättningar.

Upphandlingar

Linköpings kommun som köpare (219)

Avtal för 6 432 Mkr de senaste tre åren

Källa: tilldelade kontrakt i EU:s upphandlingsdatabas TED. Bara upphandlingar över EU:s tröskelvärden finns med. Värdet gäller hela avtalet, även när flera bolag delar det.

Mer om Linköpings kommun

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Askeby, Bankekind, Björkeberg, Flistad, Gammalkil, Gistad, Kaga, Kärna, Landeryd, Ledberg, Lillkyrka, Ljung, Nykil, Rappestad, Rystad, Sankt Lars, Sjögestad, Skeda, Slaka, Stjärnorp, Törnevalla, Ulrika, Vikingstad, Vist, Vreta Kloster, Vårdnäs, Vårdsberg, Västerlösa, Örtomta, Östra Harg och Östra Skrukeby. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Linköpings stad som 1863 bildade en stadskommun.

Sankt Lars municipalsamhälle inrättades 28 september 1894 i Sankt Lars landskommun som 1911 uppgick i Linköpings stad, varvid municipalsamhället upplöstes.

Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal "storkommuner" i området: Askeby (av de tidigare kommunerna Askeby, Bankekind, Vårdsberg och Örtomta), Kärna (av Kaga, Kärna, Ledberg och Slaka), Norra Valkebo (av Björkeberg, Rappestad, Sjögestad, Vikingstad och Västerlösa), Södra Valkebo (av Gammalkil, Nykil och Ulrika), Vreta kloster (av Flistad, Ljung, Stjärnorp och Vreta kloster), Vårdnäs (av Skeda, Vist och Vårdnäs) samt Åkerbo (av Gistad, Lillkyrka, Rystad, Törnevalla, Östra Harg och Östra Skrukeby). Landeryds landskommun samt Linköpings stad förblev samtidigt oförändrade.

1961 uppgick Askeby landskommun i Åkerbo landskommun. 1963 inkorporerades Landeryds landskommun i Linköpings stad. 1967 införlivades Kärna landskommun i Linköpings stad.

Linköpings kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Linköpings stad och landskommunerna Norra Valkebo, Södra Valkebo, Vreta kloster, Vårdnäs och Åkerbo,

Geografi

Kommunen ligger centralt i landskapet Östergötland. Den gränsar i sydväst till Boxholms kommun, i väster till Mjölby och Motala kommuner, i norr till Finspångs kommun, i öster till Norrköpings, Söderköpings och Åtvidabergs kommuner samt i söder till Kinda kommun, alla i Östergötlands län.

Topografi och hydrografi

Rakt genom kommunen flyter Stångån som mynnar ut i Roxen, en sjö som till ytan är &&&&&&&&&&010000.&&&&&010 000 hektar men endast sju meter djup. Även Göta kanal går genom kommunen och vid Berg finns Göta kanals längsta slusstrappa, Bergs slussar. Från centralorten i norr till Kinda kommun söder flyter Kinda kanal och passerar längs vägen 15 handdrivna slussar. I syfte att få mer odlingsbar mark och bättre skogstillväxt kom många av de grunda sjöarna och våtmarkerna i kommunen att dikas ur under 1800- och 1900-talen. Ett antal av dessa har under början av 2000-talet återskapats, däribland Rosenkällasjön, Ekängsdalens våtmarker och Frökärret.

Naturskydd

I början av 2020-talet fanns ett kulturreservat och ett 30-tal naturreservat i kommunen. Sju av naturreservaten förvaltades av kommunen och resterande reservat förvaltades av Länsstyrelsen. Motala ströms ravin invigdes 2021 och blev då det sjunde kommunala reservatet. Namnet till trots så inkluderas inte Motala ström i reservatet, området som skyddas är istället en naturfåra där strömmen tidigare flöt. Bland de statliga reservatet, som förvaltas av Länsstyrelsen, återfinns Brokind naturreservat som inkluderar en av de artrikaste ekhagarna i det östgötska eklandskapet. Kulturreservatet, Öna kulturreservat, utgörs av en mindre by vid Stensjön. Området visar hur en fattig skogsbygd sett ut fram till början av 1900-talet.

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i 18 församlingar – Gottfridsberg, Kärna, Landeryd, Linköpings Berga, Linköpings domkyrkoförsamling, Linköpings Johannelund, Linköpings Ryd, Linköpings S:t Lars, Linköpings Skäggetorp, Nykil-Gammalkil, Skeda, Slaka, Ulrika, Vikingstad, Vist, Vreta kloster, Vårdnäs samt Åkerbo

Styre

Efter att titeln borgmästare avskaffades vid kommunreformen i Sverige 1971, valde Linköping 1994 som en av få kommuner i Sverige att återinföra den. Den används för kommunfullmäktiges ordförande. I uppdraget ingår att leda fullmäktiges sammanträden samt att företräda kommunen i olika officiella sammanhang. Den första borgmästaren efter titelns återinförande Eva Joelsson (S) innehade posten i 12 år. (Se även lista över borgmästare i Linköping.)

Efter valet 1998 leddes kommunen av ett samarbete mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet, som de kallade Ansvarsalliansen. Efter valet 2002 lämnade Miljöpartiet Ansvarsalliansen. Socialdemokraterna och Centerpartiet fortsatte samarbetet under namnet Folkrörelsealliansen.

Efter valen 2006 och 2010 utgjorde Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet den politiska majoriteten i Linköpings kommun, i ett samarbete kallat Allians för Linköping. Ordförande i kommunstyrelsen var Paul Lindvall (M), medan Lena Micko (S) var ledare för den politiska oppositionen. Borgmästare var Ann-Cathrine Hjerdt (M, 2006–2014). Vid valet 2010 fick Sverigedemokraterna tre mandat, men de borgerliga Allianspartierna hade ändå egen majoritet.

Vid valet 2014 fick sverigedemokraterna sex mandat och inget av blocken (V+S+MP respektive C+FP+KD+M) fick egen majoritet. En blocköverskridande majoritetskoalition bildades av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Folkpartiet. Kommunstyrelsens ordförande blev Lena Micko (S) och borgmästare (kommunfullmäktiges ordförande) blev Helena Balthammar (S).

Företagaren Michael Cocozza engagerade sig i Liberalerna och blev 2018 invald i kommunfullmäktige, där han var ledamot av arbetsmarknadsnämnden. Men efter en konflikt med sitt parti, blev han utesluten i november 2020 och startade Linköpingslistan (LL).

2022 förlorade de borgerliga majoriteten, Socialdemokraterna och Moderaterna bildade då ett blocköverskridande styre kallat Tillsammans för Linköping.

= Mandatfördelning 1970–2026 =

För valresultat äldre än 1970, se tidigare kommuner; Linköpings stad, Askeby, Åkerbo, Landeryd, Kärna, Vårdnäs, Norra Valkebo, Södra Valkebo, Vreta kloster.

Kommunala bolag

En del av den kommunala servicen, som anses lämplig att konkurrensutsätta, (IT-drift, matsalar och annat) drivs inom förvaltningsenheten Leanlink. Därutöver har kommunen flera bolag:

Kommunens nät för eldistribution, vattenledning, fjärrvärme, med mera drivs inom Tekniska Verken i Linköping AB…

Från Wikipedia-artikeln Linköpings kommun, CC BY-SA 4.0.

Skyddad natur i Linköpings kommun

  • Råberga

    Vattenskyddsområde, 23 851 hektar

    Visa på kartan
  • Sturefors

    Naturreservat, 1 617 hektar

    Visa på kartan
  • Vallaskogen

    Naturreservat, 867 hektar

    Visa på kartan
  • Tinnerö eklandskap

    Naturreservat, 682 hektar

    Beslut om naturreservat

    Visa på kartan
  • Viggeby

    Naturreservat, 638 hektar

    Visa på kartan
  • Svartåmynningen

    Naturreservat, 382 hektar

    Visa på kartan
  • Kungsbro

    Naturreservat, 327 hektar

    Visa på kartan
  • Vessers udde

    Naturreservat, 273 hektar

    Visa på kartan
  • Vidingsjöskogen

    Naturreservat, 170 hektar

    Visa på kartan
  • Stora Hjälmmossen

    Naturreservat, 142 hektar

    Stora Hjälmmossens naturreservat är ett mosaikartat område som karaktäriseras av barrskogar, mossar och sumpskogar. Fastmarkerna präglas av sandiga-moiga moränjordar och partier&n…

    Visa på kartan
  • Kottorp

    Naturreservat, 91 hektar

    Visa på kartan
  • Svalgölenbranten

    Naturreservat, 74 hektar

    Svalgölenbrantens södra del ligger i Kinda kommun, ca 15 km nordväst om Kisa kyrka och utgörs av ett berg som är 210 m ö h och med en höjdstigning på ca 85 m. Östsluttningarna som delvis är blockrika, domineras av gammal granskog där lövinslaget är stort i de nedersta delarna i …

    Visa på kartan

Källa: Naturvårdsverkets naturvårdsregister.

Källor: SCB och Kolada, RKA (Rådet för främjande av kommunala analyser). Nyckeltalens titlar är Koladas egna. Siffrorna uppdateras varje vecka.