Arla Foods, Linköping
Arla Foods AB, Mjölkprodukter
| Ämne | Till luft | Till vatten | Till reningsverk |
|---|---|---|---|
| Kväve | – | – | 30 ton |
| Fosfor | – | – | 4 ton |
Tillsyn: Linköpings kommun. Miljöledning: ISO 14001. Mer hos Naturvårdsverket
Linköpings kommun är en kommun i Östergötlands län. Centralort är residensstaden Linköping.
Från Wikipedia-artikeln Linköpings kommun, CC BY-SA 4.0.
Befolkningen, orterna, bostäderna och arbetet, och nyckeltal jämfört med Östergötland och hela Sverige. Placeringen gäller bland Sveriges 290 kommuner, där plats 1 har högst värde.
Invånare 2024
168 035
+16 154 sedan 2014
Landareal
1 434 km²
117,2 invånare per km²
Hushåll 2025
83 057
2,03 personer per hushåll
Personbilar i trafik 2025
70 268
418 per 1 000 invånare
| 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Födda | 1 787 | 1 841 | 1 611 | 1 556 | 1 601 |
| Döda | 1 336 | 1 275 | 1 248 | 1 262 | 1 184 |
| Inflyttade | 8 605 | 9 837 | 10 177 | 9 797 | 9 883 |
| Utflyttade | 7 945 | 9 617 | 9 478 | 9 385 | 9 649 |
| Invandrade | 1 161 | 1 282 | 1 450 | 1 280 | 1 602 |
| Utvandrade | 715 | 786 | 771 | 1 283 | 1 527 |
| Folkökning | 1 565 | 911 | 1 146 | 731 | 631 |
Köpta permanenta småhus enligt lagfarterna. Källa: SCB.
De största branscherna bland de sysselsatta som bor i kommunen.
2025 · Länet 472 529 · Riket 10 605 529 · Plats 5 av 290
168 714
2025 · Länet 83 · Riket 17 819 · Plats 15 av 290
679
2025 · Länet 22,2 % · Riket 22,4 % · Plats 156 av 290
21,7 %
2025 · Länet 21,7 % · Riket 21,1 % · Plats 257 av 290
18,3 %
2025 · Länet 46,5 % · Riket 48,5 % · Plats 18 av 290
58,1 %
2026 · Riket 20,7 % · Plats 253 av 290
20,2 %
2025 · Länet 2,8 % · Riket 3,1 % · Plats 162 av 290
2,5 %
2024 · Länet 389 100 kr · Riket 401 400 kr · Plats 117 av 290
392 300 kr
2025 · Riket 15,3 · Plats 14 av 275
17,2
2026 · Riket 83,6 % · Plats 134 av 290
82,6 %
2026 · Riket 230 · Plats 45 av 290
232
2025 · Riket 74,8 % · Plats 129 av 290
74,6 %
2025 · Plats 44 av 180
82,8
2024 · Plats 34 av 211
36 %
2025 · Länet 2,9 · Riket 3,0 · Plats 16 av 290
6,1
2025 · Länet 82 % · Riket 80 % · Plats 82 av 287
83 %
Källa: Skolverkets skolenhetsregister.
Fossil koldioxid från de 2 anläggningarna 2025
331 914 ton
Bara de verksamheter som rapporterar till registret, inte trafik, jordbruk eller uppvärmning av hus.
Arla Foods AB, Mjölkprodukter
| Ämne | Till luft | Till vatten | Till reningsverk |
|---|---|---|---|
| Kväve | – | – | 30 ton |
| Fosfor | – | – | 4 ton |
Tillsyn: Linköpings kommun. Miljöledning: ISO 14001. Mer hos Naturvårdsverket
Tekniska verken i Linköping AB (publ), 90.10 Rening av avloppsvatten
| Ämne | Till luft | Till vatten | Till reningsverk |
|---|---|---|---|
| Kvicksilver | – | 0 kg | – |
| Bly | – | 2,3 kg | – |
| Kadmium | – | 0,12 kg | – |
| Kväve | – | 110 ton | – |
| Fosfor | – | 3 ton | – |
| Arsenik | – | 0 kg | – |
Tillsyn: Länsstyrelsen i Östergötlands län. Miljöledning: ISO 14001. Mer hos Naturvårdsverket
Tekniska Verken I Linköping AB, Förbränning
| Ämne | Till luft |
|---|---|
| Koldioxid, fossil | 324 458 ton |
| Koldioxid, biogen | 289 365 ton |
| Kväveoxider | 276 ton |
| Svaveldioxid | 4 ton |
| Ammoniak | 3 ton |
| Kvicksilver | 2,6 kg |
Fossil koldioxid år för år
Tillsyn: Länsstyrelsen i Östergötlands län. Miljöledning: ISO 14 001. Mer hos Naturvårdsverket
ASN Lantbruk AB, Djurhållning
| Ämne | Till luft |
|---|---|
| Ammoniak | 10 ton |
Tillsyn: Linköpings kommun. Mer hos Naturvårdsverket
Ur verksamheternas miljörapporter i Naturvårdsverkets register Utsläpp i siffror. Siffrorna går inte att använda för att jämföra företagens miljöarbete, eftersom verksamheterna har olika förutsättningar.
Avtal för 6 432 Mkr de senaste tre åren
Källa: tilldelade kontrakt i EU:s upphandlingsdatabas TED. Bara upphandlingar över EU:s tröskelvärden finns med. Värdet gäller hela avtalet, även när flera bolag delar det.
Kommunens område motsvarar socknarna: Askeby, Bankekind, Björkeberg, Flistad, Gammalkil, Gistad, Kaga, Kärna, Landeryd, Ledberg, Lillkyrka, Ljung, Nykil, Rappestad, Rystad, Sankt Lars, Sjögestad, Skeda, Slaka, Stjärnorp, Törnevalla, Ulrika, Vikingstad, Vist, Vreta Kloster, Vårdnäs, Vårdsberg, Västerlösa, Örtomta, Östra Harg och Östra Skrukeby. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Linköpings stad som 1863 bildade en stadskommun.
Sankt Lars municipalsamhälle inrättades 28 september 1894 i Sankt Lars landskommun som 1911 uppgick i Linköpings stad, varvid municipalsamhället upplöstes.
Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal "storkommuner" i området: Askeby (av de tidigare kommunerna Askeby, Bankekind, Vårdsberg och Örtomta), Kärna (av Kaga, Kärna, Ledberg och Slaka), Norra Valkebo (av Björkeberg, Rappestad, Sjögestad, Vikingstad och Västerlösa), Södra Valkebo (av Gammalkil, Nykil och Ulrika), Vreta kloster (av Flistad, Ljung, Stjärnorp och Vreta kloster), Vårdnäs (av Skeda, Vist och Vårdnäs) samt Åkerbo (av Gistad, Lillkyrka, Rystad, Törnevalla, Östra Harg och Östra Skrukeby). Landeryds landskommun samt Linköpings stad förblev samtidigt oförändrade.
1961 uppgick Askeby landskommun i Åkerbo landskommun. 1963 inkorporerades Landeryds landskommun i Linköpings stad. 1967 införlivades Kärna landskommun i Linköpings stad.
Linköpings kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Linköpings stad och landskommunerna Norra Valkebo, Södra Valkebo, Vreta kloster, Vårdnäs och Åkerbo,
Kommunen ligger centralt i landskapet Östergötland. Den gränsar i sydväst till Boxholms kommun, i väster till Mjölby och Motala kommuner, i norr till Finspångs kommun, i öster till Norrköpings, Söderköpings och Åtvidabergs kommuner samt i söder till Kinda kommun, alla i Östergötlands län.
Rakt genom kommunen flyter Stångån som mynnar ut i Roxen, en sjö som till ytan är &&&&&&&&&&010000.&&&&&010 000 hektar men endast sju meter djup. Även Göta kanal går genom kommunen och vid Berg finns Göta kanals längsta slusstrappa, Bergs slussar. Från centralorten i norr till Kinda kommun söder flyter Kinda kanal och passerar längs vägen 15 handdrivna slussar. I syfte att få mer odlingsbar mark och bättre skogstillväxt kom många av de grunda sjöarna och våtmarkerna i kommunen att dikas ur under 1800- och 1900-talen. Ett antal av dessa har under början av 2000-talet återskapats, däribland Rosenkällasjön, Ekängsdalens våtmarker och Frökärret.
I början av 2020-talet fanns ett kulturreservat och ett 30-tal naturreservat i kommunen. Sju av naturreservaten förvaltades av kommunen och resterande reservat förvaltades av Länsstyrelsen. Motala ströms ravin invigdes 2021 och blev då det sjunde kommunala reservatet. Namnet till trots så inkluderas inte Motala ström i reservatet, området som skyddas är istället en naturfåra där strömmen tidigare flöt. Bland de statliga reservatet, som förvaltas av Länsstyrelsen, återfinns Brokind naturreservat som inkluderar en av de artrikaste ekhagarna i det östgötska eklandskapet. Kulturreservatet, Öna kulturreservat, utgörs av en mindre by vid Stensjön. Området visar hur en fattig skogsbygd sett ut fram till början av 1900-talet.
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i 18 församlingar – Gottfridsberg, Kärna, Landeryd, Linköpings Berga, Linköpings domkyrkoförsamling, Linköpings Johannelund, Linköpings Ryd, Linköpings S:t Lars, Linköpings Skäggetorp, Nykil-Gammalkil, Skeda, Slaka, Ulrika, Vikingstad, Vist, Vreta kloster, Vårdnäs samt Åkerbo
Efter att titeln borgmästare avskaffades vid kommunreformen i Sverige 1971, valde Linköping 1994 som en av få kommuner i Sverige att återinföra den. Den används för kommunfullmäktiges ordförande. I uppdraget ingår att leda fullmäktiges sammanträden samt att företräda kommunen i olika officiella sammanhang. Den första borgmästaren efter titelns återinförande Eva Joelsson (S) innehade posten i 12 år. (Se även lista över borgmästare i Linköping.)
Efter valet 1998 leddes kommunen av ett samarbete mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet, som de kallade Ansvarsalliansen. Efter valet 2002 lämnade Miljöpartiet Ansvarsalliansen. Socialdemokraterna och Centerpartiet fortsatte samarbetet under namnet Folkrörelsealliansen.
Efter valen 2006 och 2010 utgjorde Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet den politiska majoriteten i Linköpings kommun, i ett samarbete kallat Allians för Linköping. Ordförande i kommunstyrelsen var Paul Lindvall (M), medan Lena Micko (S) var ledare för den politiska oppositionen. Borgmästare var Ann-Cathrine Hjerdt (M, 2006–2014). Vid valet 2010 fick Sverigedemokraterna tre mandat, men de borgerliga Allianspartierna hade ändå egen majoritet.
Vid valet 2014 fick sverigedemokraterna sex mandat och inget av blocken (V+S+MP respektive C+FP+KD+M) fick egen majoritet. En blocköverskridande majoritetskoalition bildades av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Folkpartiet. Kommunstyrelsens ordförande blev Lena Micko (S) och borgmästare (kommunfullmäktiges ordförande) blev Helena Balthammar (S).
Företagaren Michael Cocozza engagerade sig i Liberalerna och blev 2018 invald i kommunfullmäktige, där han var ledamot av arbetsmarknadsnämnden. Men efter en konflikt med sitt parti, blev han utesluten i november 2020 och startade Linköpingslistan (LL).
2022 förlorade de borgerliga majoriteten, Socialdemokraterna och Moderaterna bildade då ett blocköverskridande styre kallat Tillsammans för Linköping.
För valresultat äldre än 1970, se tidigare kommuner; Linköpings stad, Askeby, Åkerbo, Landeryd, Kärna, Vårdnäs, Norra Valkebo, Södra Valkebo, Vreta kloster.
En del av den kommunala servicen, som anses lämplig att konkurrensutsätta, (IT-drift, matsalar och annat) drivs inom förvaltningsenheten Leanlink. Därutöver har kommunen flera bolag:
Kommunens nät för eldistribution, vattenledning, fjärrvärme, med mera drivs inom Tekniska Verken i Linköping AB…
Vattenskyddsområde, 23 851 hektar
Visa på kartanNaturreservat, 1 617 hektar
Visa på kartanNaturreservat, 867 hektar
Visa på kartanNaturreservat, 682 hektar
Beslut om naturreservat
Visa på kartanNaturreservat, 638 hektar
Visa på kartanNaturreservat, 382 hektar
Visa på kartanNaturreservat, 327 hektar
Visa på kartanNaturreservat, 273 hektar
Visa på kartanNaturreservat, 170 hektar
Visa på kartanNaturreservat, 142 hektar
Stora Hjälmmossens naturreservat är ett mosaikartat område som karaktäriseras av barrskogar, mossar och sumpskogar. Fastmarkerna präglas av sandiga-moiga moränjordar och partier&n…
Visa på kartanNaturreservat, 91 hektar
Visa på kartanNaturreservat, 74 hektar
Svalgölenbrantens södra del ligger i Kinda kommun, ca 15 km nordväst om Kisa kyrka och utgörs av ett berg som är 210 m ö h och med en höjdstigning på ca 85 m. Östsluttningarna som delvis är blockrika, domineras av gammal granskog där lövinslaget är stort i de nedersta delarna i …
Visa på kartanKälla: Naturvårdsverkets naturvårdsregister.
Källor: SCB och Kolada, RKA (Rådet för främjande av kommunala analyser). Nyckeltalens titlar är Koladas egna. Siffrorna uppdateras varje vecka.