Hoppa till innehållet
Lysekils kommunhus, Kungsgatan 44. Byggnadsår 1954. Byggmästare Nils Hansson. Arkitekt Per-Olof Olsson
Foto: I99pema, CC BY-SA 4.0

Fakta om Lysekils kommun

Lysekils kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Göteborgs och Bohus län. Centralort är Lysekil.

Från Wikipedia-artikeln Lysekils kommun, CC BY-SA 4.0.

Befolkningen, orterna, bostäderna och arbetet, och nyckeltal jämfört med Västra Götaland och hela Sverige. Placeringen gäller bland Sveriges 290 kommuner, där plats 1 har högst värde.

Invånare 2024

13 907

−392 sedan 2014

Landareal

210 km²

66,4 invånare per km²

Hushåll 2025

6 974

1,98 personer per hushåll

Personbilar i trafik 2025

7 750

557 per 1 000 invånare

Åldrar 2024

Födda, döda och flyttningar

20202021202220232024
Födda117113829980
Döda197179207186156
Inflyttade674685703482487
Utflyttade834727678593582
Invandrade1017411577186
Utvandrade5068387675
Folkökning−189−100−96−201−62

Orterna

Villapriserna 2025

Medelpris för ett småhus
3,49 mkr
Riket: 3,91 mkr
Sålda småhus
101
Sedan 2016
+44 %

Köpta permanenta småhus enligt lagfarterna. Källa: SCB.

Nya företag och konkurser i Lysekils kommun

Bostäderna 2025

Äganderätt47 %
Hyresrätt40 %
Bostadsrätt13 %
Småhus51 %
Flerbostadshus43 %
Specialbostäder4 %
Övriga hus2 %

Vad invånarna arbetar med 2024

De största branscherna bland de sysselsatta som bor i kommunen.

Tillverkningsindustri1 511
Enheter för vård och omsorg, socialtjänst703
Utbildningsväsendet609
Byggindustri579
Juridik, ekonomi, vetenskap och teknik575
Civila myndigheter och försvaret461
Handel404
Hotell och restauranger363

Jämfört med länet och riket

Befolkning

  • Invånare totalt, antal

    2025 · Länet 1 777 803 · Riket 10 605 529 · Plats 167 av 290

    13 796

  • Befolkningsförändring sedan föregående år, antal

    2025 · Länet 4 982 · Riket 17 819 · Plats 225 av 290

    −111

  • Invånare 0-19 år, andel (%)

    2025 · Länet 22,3 % · Riket 22,4 % · Plats 265 av 290

    18,8 %

  • Invånare 65+, andel (%)

    2025 · Länet 20,5 % · Riket 21,1 % · Plats 12 av 290

    33,8 %

  • Invånare 25-64 år med eftergymnasial utbildning, andel (%)

    2025 · Länet 49,1 % · Riket 48,5 % · Plats 130 av 290

    36,8 %

Arbete och ekonomi

  • Skattesats till kommun (%)

    2026 · Riket 20,7 % · Plats 66 av 290

    22,5 %

  • Öppet arbetslösa av befolkningen, 18-65 år, andel (%)

    2025 · Länet 2,9 % · Riket 3,1 % · Plats 250 av 290

    2,0 %

  • Sammanräknad förvärvsinkomst i åldern 20-64 år (median), kr

    2024 · Länet 404 900 kr · Riket 401 400 kr · Plats 62 av 290

    406 900 kr

Skola och barn

  • Barn per barngrupp i förskola, lägeskommun, antal

    2025 · Riket 15,3 · Plats 44 av 275

    16,3

  • Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun, andel (%)

    2026 · Riket 83,6 % · Plats 237 av 290

    76,5 %

  • Elever i åk 9, meritvärde, hemkommun, genomsnitt (17 ämnen)

    2026 · Riket 230 · Plats 227 av 290

    207

  • Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, andel (%)

    2025 · Riket 74,8 % · Plats 48 av 290

    79,5 %

Omsorg

  • Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till första erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende, medelvärde

    2026 · Plats 21 av 80

    82,2

  • Personalkontinuitet, hemtjänsttagare som möter fler än 20 personal under 14 dagar, andel (%) (- 2024)

    2024 · Plats 161 av 211

    10 %

Boende

  • Färdigställda bostäder, nybyggnad, antal/1000 inv

    2025 · Länet 2,4 · Riket 3,0 · Plats 137 av 290

    1,0

Demokrati

  • Valdeltagande i senaste kommunalvalet, andel (%)

    2025 · Länet 81 % · Riket 80 % · Plats 82 av 287

    83 %

Skolor

Förskoleklass (6)

Grundskola (7)

Anpassad grundskola (1)

Gymnasieskola (2)

Anpassad gymnasieskola (1)

Fritidshem (7)

Komvux (1)

Källa: Skolverkets skolenhetsregister.

Anläggningar med utsläpp

Fossil koldioxid från de 2 anläggningarna 2025

1 262 901 ton

  1. 162016: 1 428 122 ton
  2. 172017: 1 583 787 ton
  3. 182018: 1 625 082 ton
  4. 192019: 1 114 028 ton
  5. 202020: 1 028 248 ton
  6. 212021: 1 596 663 ton
  7. 222022: 1 386 195 ton
  8. 232023: 1 568 809 ton
  9. 242024: 1 379 164 ton
  10. 252025: 1 262 901 ton

Bara de verksamheter som rapporterar till registret, inte trafik, jordbruk eller uppvärmning av hus.

Gasum AB, LNG-terminal

Gasum AB, 39.70 Lagring av bränslen mm

Utsläpp 2025
ÄmneTill luft
Koldioxid, fossil3 170 ton
Koldioxid, biogen0 kg
Kväveoxider3 ton
Stoft1 kg
Metan102 ton
Koldioxid, totalt3 170 ton

Fossil koldioxid år för år

  1. 2020: 1 781 ton
  2. 2021: 1 704 ton
  3. 2022: 2 317 ton
  4. 2023: 1 183 ton
  5. 2024: 1 279 ton
  6. 2025: 3 170 ton
20202025

Tillsyn: Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Miljöledning: 9001:2015. Mer hos Naturvårdsverket

Preemraff, Lysekil

VAROPreem Sverige AB, Stenkolsprodukter, raffinerad petroleumprodukter och kärnbränsle

Utsläpp 2025
ÄmneTill luftTill vattenTill reningsverk
Koldioxid, fossil1 259 732 ton––
Koldioxid, biogen45 670 ton––
Kväveoxider474 ton––
Svaveldioxid398 ton––
Stoft78 ton––
Ammoniak2 ton––

Fossil koldioxid år för år

  1. 2007: 1 627 775 ton
  2. 2008: 1 769 903 ton
  3. 2009: 1 778 000 ton
  4. 2010: 1 672 800 ton
  5. 2011: 1 735 400 ton
  6. 2012: 1 823 198 ton
  7. 2013: 1 457 376 ton
  8. 2014: 1 639 901 ton
  9. 2015: 1 709 051 ton
  10. 2016: 1 428 122 ton
  11. 2017: 1 583 787 ton
  12. 2018: 1 625 082 ton
  13. 2019: 1 110 026 ton
  14. 2020: 1 026 467 ton
  15. 2021: 1 594 959 ton
  16. 2022: 1 383 878 ton
  17. 2023: 1 567 626 ton
  18. 2024: 1 377 885 ton
  19. 2025: 1 259 732 ton
20072025

Tillsyn: Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Miljöledning: ISO 14001. Mer hos Naturvårdsverket

Siviks avfallsanläggning

Rambo AB, Deponering

Utsläpp 2025
ÄmneTill luftTill vattenTill reningsverk
Bly––0,01 kg
Kväve––692 kg
Fosfor––0,51 kg
Arsenik––0,019 kg
Cl-tot––11 ton
Krom––0,025 kg

Tillsyn: Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Miljöledning: ISO 14001. Mer hos Naturvårdsverket

G&M Envases Universales Sweden AB

G&M Envases Universales Sweden AB, 34.80 Maskinell metallbearbetning

Utsläpp 2024
ÄmneTill luft
Flyktiga organiska ämnen4 ton

Tillsyn: Sotenäs kommun. Miljöledning: Inget certifierat.

Ur verksamheternas miljörapporter i Naturvårdsverkets register Utsläpp i siffror. Siffrorna går inte att använda för att jämföra företagens miljöarbete, eftersom verksamheterna har olika förutsättningar.

Upphandlingar

Lysekils kommun som köpare (43)

Avtal för 278,1 Mkr de senaste tre åren

Bolag här som lämnat anbud (63)

Hos alla offentliga köpare de senaste tre åren

Källa: tilldelade kontrakt i EU:s upphandlingsdatabas TED. Bara upphandlingar över EU:s tröskelvärden finns med. Värdet gäller hela avtalet, även när flera bolag delar det.

Mer om Lysekils kommun

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Brastad, Bro, Lyse, Skaftö och en del av Morlanda socken. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn och i Morlanda socken dessutom Fiskebäckskils och Grundsunds landskommuner. I området fanns även från 1863 Lysekils köping som 1 april 1903 ombildades till Lysekils stad.

Grundsunds municipalsamhälle inrättades 29 januari 1886 och upplöstes vid årsskiftet 1951/1952. Slättens municipalsamhälle inrättades 6 oktober 1911 och upplöstes 1930, när området uppgick i Lysekils stad. Östersidans municipalsamhälle inrättades 30 augusti 1912 och upplöstes vid årsskiftet 1957/1958.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Skaftö (av Bokenäs, Dragsmark, Fiskbäckskil, Grundsund och Skaftö) och Stångenäs (av Brastad och Bro) samtidigt som Lyse landskommun uppgick i Lysekils stad.

Lysekils kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Lysekils stad, Stångenäs landskommun och delar ur Skaftö landskommun (Skaftö församling, inklusive Grundsund och Fiskebäckskil).

Geografi

Kommunen består dels av Stångenäset och dels av Skaftö. Lysekil ligger längst ut på Stångenäset vid inloppet till Gullmarsfjorden.

Lysekils kommun är belägen i de mellersta delarna av landskapet Bohuslän invid Skagerrak och har Sotenäs kommun i nordväst, Munkedals kommun i nordost, Uddevalla kommun i sydost och Orusts kommun i söder, alla i före detta Göteborgs och Bohus län.

Topografi och hydrografi

Kommunens berggrund utgörs primärt av bohusgranit. Topografi är bruten och präglas av ett flertal sprickdalar. Bland annat Brofjorden och Gullmarsfjorden har delvis bildats genom glacialerosion, framför allt i inre delar av sprickdalar. Berggrunden är täckt med ett tunt jordtäcke.

Hällmark är vanligt förekommande, framförallt i skärgården som delvis utgörs av ett gammalt kulturlandskap och inkluderar öar som Skaftö, Gåsö, Stora Kornö och Lilla Kornö. Leror i dalgångar och skyddade vikar vilket ger förutsättningar för både strandängar och rikt fågelliv.

Naturskydd

År 2021 fanns 10 naturreservat i Lysekils kommun. Som exempel på Naturreservat kan nämnas Stångehuvuds naturreservat som utgörs av "den sydligaste utlöparen av det bohuslänska granitområdet". Reservatet är 48 hektar och bildades 1983. Det förvaltas av Lysekils kommun och Kungliga Vetenskapsakademin.

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fem församlingar: Brastads, Bro, Lyse, Lysekils och Skaftö.

Från 2016 indelas kommunen istället i fem distrikt: Brastad, Bro, Lyse, Lysekil och Skaftö.

Styre

Den tidigare röda dominansen inom politiken hänger samman med att Lysekil med omnejd under hela 1900-talet har dominerats av industrinäring. Det finns dock en klar politisk skillnad mellan kommunens delar norr och söder om Gullmarn: På Stångenäset, med sina industrisamhällen, dominerar de socialistiska partierna. På Skaftö däremot finns en lång borgerlig tradition. Här har småföretagsamhet inom fiske, turism etc. präglat bygden. I sammanhanget kan nämnas att Kommunistiska partiet har sitt starkaste fäste i kommunen.

Efter valet 2006 fick Lysekils kommun borgerligt minoritetsstyre för första gången sedan 1920-talet. Efter valet 2010 fortsatte det borgerliga styret, dock utan Kristdemokraterna som lämnade kommunfullmäktige. Istället gick det lokala Lysekilspartiet med i styret men lämnade samverkan med de borgerliga partierna efter ett år. I maj 2013 bildades ett nytt majoritetsstyre bestående av Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Skaftöpartiet och Vänsterpartiet.Både Vänsterpartiet och Skaftöpartiet lämnade dock det nya samarbetet redan efter ett halvår.

Mandatperioden 2014–2018 styrdes kommunen av en fyrpartikoalition i minoritet bestående av Socialdemokraterna, Liberalerna, Moderaterna och Centerpartiet. Efter valet 2018 valde Moderaterna att gå i opposition, men de övriga partierna fortsatte styra, denna gång med Miljöpartiet i minoritet.

Efter valet 2022 bildades ett nytt minoritetsstyre bestående av Socialdemokraterna, Lysekilspartiet och Miljöpartiet. I februari 2023 valde Vänsterpartiet att lämna sin valtekniska samverkan med Kommunistiska partiet för att istället gå med i styret av kommunen, som då fick ett majoritetsstyre.Styret förlorade sin majoritet i januari 2026 då Lysekilspartiet valde att lämna sina poster efter oenighet om kommunens budget.

Näringsliv

I början av 2020-talet var en tredjedel av de förvärvsarbetande sysselsatta i industriföretag, varav Preemraff Lysekil vid Brofjorden var det dominerande företaget. Bland andra industriföretag kan nämnas G&M Envases Universales Sweden AB (metallförpackningar) och Carpe Diem Beds of Sweden, H-fönstret i Lysekil AB och Husqvarna AB. Av betydelse för det lokala näringslivet var även besöksnäringen och utvecklingen av nya företag inom den maritima sektorn.

= Transporter =

Från Lysekil åt nordöst sträcker sig länsväg 162 som ansluter till E6 mellan Munkedal och Dingle. I höjd med den inre delen av Åbyfjorden avtar länsväg 171 åt väster och Kungshamn. Via bilfärjan Gullmarsleden över Gullmarsfjorden finns anknytning till riksväg 44 som sträcker sig österut mot Uddevalla.

= Befolkningsutveckling =

Kommunen har 13 772 invånare (30 juni 2026), vilket placerar den på 167:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Museum

År 2021 fanns två museum i Lysekils kommun. Det bohuslänska kulturhistoriska sällskapet Vikarvet driver ett kulturhistoriskt museum med samma namn i centralorten. Det andra museet drivs av Föreningen L Laurin och är beläget i Skandiaverkens gamla lokaler. Syftet är att visa Lysekils Mekaniska Verkstads "betydelse för Lysekil, samt att visa tändkulemotorns utveckling och betydelse". Föreningen L Laurin äger och driver även bogserbåten Harry, en del av arbetslivsmuseet.

Kulturarv

Området som numer utgörs av Lysekils kommun har en lång tradition av att näringslivet varit kopplat till de naturresurser som funnits tillgängligt; hav och sten. FIskelägen uppstod under medeltiden och betydelsefulla vattenleder har gynnat handeln och sjöfarten. Under slutet av medeltiden grundades kommunens äldsta stadsdel Gamlestaden. …

Från Wikipedia-artikeln Lysekils kommun, CC BY-SA 4.0.

Skyddad natur i Lysekils kommun

  • Vägeröd Skaftölandet

    Landskapsbildsskyddsområde, 9 724 hektar

    Visa på kartan
  • Ryxö

    Naturreservat, 378 hektar

    Visa på kartan
  • Stångehuvud

    Naturreservat, 267 hektar

    Visa på kartan
  • Gäven

    Djur- och växtskyddsområde, 52 hektar

    Omr 29a, Fågelskyddsområde i Skagerrak, Lysekils kommun. Tillträdesförbud 1 april-31 juli

    Visa på kartan
  • Gunnarsskär

    Djur- och växtskyddsområde, 50 hektar

    Omr 29a, Fågelskyddsområde i Skagerrak, Lysekils kommun. Tillträdesförbud 1 april-31 juli

    Visa på kartan
  • Ålekråkan

    Djur- och växtskyddsområde, 34 hektar

    Omr 25, Fågelskyddsområde i Skagerrak, Lysekils kommun. Tillträdesförbud 1 april-15 juli

    Visa på kartan
  • Barrlinde unge

    Djur- och växtskyddsområde, 11 hektar

    Omr 25, Fågelskyddsområde i Skagerrak, Lysekils kommun. Tillträdesförbud 1 april-15 juli

    Visa på kartan
  • Holma

    Landskapsbildsskyddsområde, 7,9 hektar

    2 delobjekt, 14-19-059 och 14-19-060

    Visa på kartan
  • Näverkärr

    Naturreservat

    Kustmiljön i Näverkärr lockar många besökare. Flera av vikarna i området är fina badplatser, exempelvis Karlvik och Näverkärrsvik. Naturreservatet bjuder också på höga natur- och kulturmiljövärden. Naturreservatet har fått sitt namn från gården Näverkärr på Härnäsets sydvästlig…

    Visa på kartan
  • Gullmarsskogen

    Naturreservat

    Visa på kartan
  • Trälebergskile

    Naturreservat

    Trälebergskile ligger cirka fem kilometer norr om Lysekil. Det utgörs av en grund havsvik med omgivande strandängar. Två mindre åar rinner ut i den innersta delen av viken vilket gör att strandängarna till viss del är sötvattenpåverkade. Trälebergs kile utgör en viktig uppehåll…

    Visa på kartan
  • Vägeröd

    Naturreservat

    Strax öster om Fiskebäckskil ligger det välbesökta naturreservatet Vägeröd. Allra mest känt är området för sina blåsippor. De blommar här i stora mängder under våren innan lövträdens krontak sluter sig i ek- och bokskog. Området är kuperat med gott om block och lodräta stup. På…

    Visa på kartan

Källa: Naturvårdsverkets naturvårdsregister.

Källor: SCB och Kolada, RKA (Rådet för främjande av kommunala analyser). Nyckeltalens titlar är Koladas egna. Siffrorna uppdateras varje vecka. Tillbaka till Lysekils kommun.